Åtgärder för att skydda tamdjur

Motion 2005/06:MJ270 av Marie Engström (v)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om djurägares rätt att skydda sina tamdjur från rovdjursangrepp.

Bakgrund

Förekomsten av rovdjur skapar vid vissa tillfällen och på vissa platser i landet en högljudd debatt. Det gäller främst förekomsten av varg, i synnerhet då angrepp skett på tamdjur. Många röster har höjts till kritik av utformningen av 28 § i jaktförordningen. Man menar att paragrafen är svårtolkad samtidigt som den enskilde djurägaren inte tycker sig ha möjlighet att på ett tillfredsställande sätt kunna försvara sina tamdjur. Nuvarande utformning av jaktförordningen kräver ett förnyat angrepp innan en djurägare kan fälla exempelvis en varg. Det uppfattas av många som orimligt att tvingas avvakta och se ett tamdjur skadas eller dödas innan angreppet kan avvärjas. Detta bidrar också till att det kan vara svårt att få acceptans för en vargstam i Sverige och en rovdjurspolitik så som den beskrivs i de beslut som fattats i riksdagen.

Riksdagsbeslut

Våren 2004 beslöt riksdagen att det var nödvändigt att göra en översyn av det regelverk som reglerar de möjligheter som finns att avvärja angrepp på tamdjur från stora rovdjur. Tyvärr kan vi konstatera att ännu har inget nytt förslag lagts på riksdagens bord. Så här skrev en utskottsmajoritet i betänkandet (2003/04:MjU18):

Frågan om utvidgning av möjligheterna till skyddsjakt på enskilds initiativ utan tillstånd har behandlats ett antal gånger efter riksdagsbeslutet om en sammanhållen rovdjurspolitik (se bl.a. betänkande 2001/02:MjU18, betänkande 2002/03MjU19). Utskottet har då inte varit berett att förespråka en sådan ändring av regelverket att en djurägare skulle få möjlighet att, utan myndighets beslut, döda ett rovdjur vid eller omedelbart efter ett direkt angrepp på tamdjur. Utskottet gjorde den bedömningen, inte minst mot bakgrund av att det för vissa typer av jaktbrott skall räcka med att gärningsmannen handlat oaktsamt, att en ändring i jaktförordningen i enlighet med då framförda motionsförslag skulle komma att innebära stora svårigheter när det gäller att bevisa om ett jaktbrott har begåtts eller om det varit fråga om tillåten skyddsjakt. Utskottet vidhåller sin bedömning när det gäller eventuella bevissvårigheter men finner samtidigt att skäl kan anföras för att genomföra en samlad översyn när det gäller möjligheterna att ingripa för att avvärja angrepp av stora rovdjur på tamdjur. Som framhållits från flera håll är det både önskvärt och nödvändigt att öka förståelsen för den av riksdagen beslutade rovdjurspolitiken. Samtidigt kan konstateras att en sådan förståelse inte kan antas främjas av en svårtolkad och otydlig utformning av regelverket.

Mot bakgrund av detta är det oerhört viktigt att tidigare beslutad översyn av regelverket görs och förslag tas fram i syfte att ge djurägare bättre möjligheter att skydda sina tamdjur från rovdjursangrepp. I det sammanhanget krävs ändring av 28 § jaktförordningen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 28 september 2005

Marie Engström (v)