Till innehåll på sidan

Åtgärder för att stimulera nyföretagande i 1989/90

Motion 1989/90:Sk396 av Kjell Ericsson och Göran Engström (båda c)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Skatteutskottet

Händelser

Inlämning
1990-01-25
Bordläggning
1990-02-06
Hänvisning
1990-02-07

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: Sk396

av Kjell Ericsson och Göran Engström (båda c)

Åtgärder för att stimulera nyföretagande i 1989/90

glesbygd Sk396-402

I vårt land har det under några år bedrivits en omfattande landsbygdskampanj
- Hela Sverige ska leva. I denna kampanj har många människor varit
engagerade för landsbygdens överlevnad och utveckling. Landsbygdskampanjen
är nu slutförd, men arbetet för att hela Sverige ska leva kommer att
fortsätta. Nu är sanningens minut kommen och det är dags att fatta beslut
som är till landsbygdens fromma.

Den regionalpolitiska utredningen REK-87 var mycket ofullständig och
behandlade inte förslagen från landsbygdskampanjen på ett tillfredsställande
sätt.

För att vi ska kunna bibehålla och utveckla en levande landsbygd behövs
det åtgärder av både selektiv och generell karaktär. Det behövs stimulanser
i form av sänkta skatter och avgifter för småföretagen samtidigt som det behövs
stöd i samband med nyetablering och expansion av företag. Aven åtgärder
i form av förbättrad infrastruktur är nödvändiga.

En satsning på landsbygden är samhällsekonomiskt lönsamt. Det behövs
regional balans i vårt land. Storstädernas överhettning skapar problem för
kommunikationer, barnomsorg, skolor, bostäder m m m m. Samtidigt har
landsbygden svårt att behålla sitt befolkningsunderlag. Skall storstäderna
klara av alla dessa svårigheter måste det satsas stora belopp.

Genom att kraftfullt satsa på landsbygden kan befolkningen behållas och
en utflyttning från storstäderna till landsbygden undvikas. Därvid skulle
storstäderna slippa ifrån en del av sina dyra satsningar i infrastrukturen. En
viktig del för att hela Sverige skall leva är att det finns arbetstillfällen att
tillgå. För att stimulera företagande och kanske då främst småföretagande
vill vi därför föreslå en rad åtgärder.

Sänkta arbetsgivar- och egenavgifter

För att stimulera nyföretagande i glesbygd krävs en rad åtgärder på beskattningsområdet.
Småföretagen har för närvarande både högre skatter och avgifter
än de större företagen. Detta är ett förhållande som är högst otillfredsställande.
För att underlätta och stimulera nyföretagande och småföretagande
på landsbygd skulle man kunna minska de arbetsgivaravgifter som
inte är socialförsäkringsmässigt motiverade. Därför borde nuvarande arbetsgivaravgifter
sänkas för företag upp till 15 anställda. Egenföretagarna borde

1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Sk396-402

få ett fribelopp motsvarande ett basbelopp innan de måste erlägga egenavgifter.

Nyföretagande och sysselsättning i glesbygden kommer härvid att stimuleras.
De existerande och nybildade företagen konsolideras. Härmed underlättas
även riskkapitalbildningen för företag i glesbygd.

Kvittning av förluster mot andra inkomster

För att stimulera riskfyllt nyföretagande är det ofta nödvändigt för den enskilde
företagaren att kunna kvitta en förlust mot andra inkomster. Det ligger
ju i sakens natur att inte allt sådant företagande leder till lönsamma företag.
Vissa satsningar misslyckas och leder endast till förluster. Företag med
långsiktig lönsamhet, men där lönsamheten svänger kraftigt, klarar sig däremot
med förlustavdrag som kan kvittas mot kommande vinster. Kvittningsrätten
gentemot andra inkomster kan därför vara tidsbegränsad i förhållande
till företagets starttidpunkt. En tid av fem år kan härvid anses vara rimlig.

Privatpersoners kvittningsrätt får komma ifråga endast för enskilda firmor
och handelsbolag. För att få ett fungerande system där kvittningsrätten stimulerar
nyföretagande måste därför egenföretagarbeskattningen vara så utformad,
att dessa företagsformer i större utsträckning än för närvarande är
naturliga att använda åtminstone under ett företags första ca 5 år. Detta bör
gälla oberoende av om företaget är ett traditionellt företag inom service,
hantverk eller handel eller är ett kunskapsinriktat företag inom tillverkning,
data, konsultverksamhet eller informationsbehandling.

Skattestimulerad riskkapitaluppbyggnad

Brist på riskvilligt kapital är betydande för nya och expanderande småföretag.
Därför bör privatpersoner få möjlighet att göra avdrag vid inkomstbeskattningen
för sparande i eget eller andras företag. Avdragsrätten förutsätter
att satsningarna i huvudsak sker i eget eller familjeföretag.

Denna avdragsrätt kan till en början införas på försök i glesbygd, varefter
den sedan även kan tillämpas i hela landet om den visar sig vara effektiv.

Ett skattestimulerat sparande för risksatsningar i företag skulle klart
gynna sådan satsningar. Härigenom skulle långsiktiga investeringar förmodligen
i en ganska stor utsträckning komma att utföras. Storleken på ett sådant
avdrag borde ligga på upp till tre basbelopp per år, där den högsta avsättningen
skulle få göras inom stödområdet.

Beskattning av det arbetande kapitalet

För många små och medelstora företag innebär förmögenhetsbeskattningen
ett betydande problem för företaget. Företagaren blir härvid tvungen att
göra överuttag på lön för att ha möjlighet att betala förmögenhetsskatten.

För många företag innebär detta en sådan dränering av pengar att företagets
utvecklingskraft begränsas.

Likaså har arvs- och gåvobeskattningen motsvarande effekt. Detta försvårar
eller omöjliggör för många företag att överleva ett generationsskifte. Här
bör ett uppskov få ske med beskattningen till dess företaget säljs.

Mot. 1989/90

Sk396

2

De beskrivna problemen gäller hela landet. På glesbygd kan man dock
hävda att skadeverkningarna ur närings- och regionalpolitisk synvinkel är
särskilt stora.

Därför bör kapitalbeskattningen av det arbetande kapitalet slopas. Detta
skulle medföra att många företag som idag hämmas i sin utveckling finge
ökade möjligheter att expandera. Även detta skulle underlätta riskkapitalförsörjningen
till glesbygden.

Egenföretagarebeskattningen

Egenföretagarebeskattningen måste uppfylla kraven på enkelhet. Samtidigt
måste skattebelastningen vara sådan att egenföretagarna inte missgynnas i
förhållande till aktiebolagen. I stället bör egenföretagarna skattemässigt behandlas
så att det inom alla branscher blir intressant att starta verksamhet i
egenföretagarform och även driva företaget i denna form upp till de första
tio åren.

Enligt det nya skatteförslaget från URF ska den största avsättningen till
SURV få göras med 8 basbelopp. För att gynna företag i bl a glesbygd vore
det nödvändigt med att betydligt höja denna avsättning till SURV. En ackumulerad
SURV som är större än vad som utredningen har föreslagit skulle
självfallet vara låst till företaget och inte användas för att öka företagarens
konsumtionsutrymme.

Ett genomförande av ett sådant förslag skulle också bidra till att nya företag
etablerades och utvecklades på glesbygd. I övrigt förordas att en särskild
redovisningsmetod SRM som ihuvudsak överensstämmer med Lodins förslag
införs.

Tjänstledighet vid företagsstart

För att ytterligare underlätta för startande av egna företag vore det bra med
en utökad rätt till tjänstledighet. Härvid skulle reglerna vid både statliga och
kommunala myndigheter utformas så att den som skall starta eget företag
har rätt till tjänstledighet - hel- eller halvtid - under viss tid - ca 6 mån. Även
privata storföretag skulle rekommenderas att ha motsvarande regler.

Sammanfattning av förslag för att stimulera nyföretagande i
glesbygd

- Sänk arbetsgivareavgifterna med minst 5 procentenheter i företag med
upp till 20 anställda. Sänk egenavgiften för egenföretagare genom att
göra avdrag med ett basbelopp innan egenavgiften tas ut. Detta skulle i
nuläget innebära en lättnad för egenföretagare med ca 11 000 kr.

- Kvittning av förluster i företaget medges mot andra inkomster under de
fem första åren.

- Skattestimulerad riskkapitaluppbyggnad genom att medge avdrag vid inkomstbeskattningen
för sparande till eget eller andras företag. Härvid
skulle avdrag medges med upp till tre basbelopp per år, där den största
avsättningen skulle få göras inom stödområdet.

Mot. 1989/90

Sk396

3

1* Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Mosk396-402

- Slopa beskattning av det arbetande kapitalet för företag. Lämna uppskov
med arvs- och gåvobeskattning så länge tillgångarna är kvar i företaget.

- Medge större SURV-avsättning för småföretag på glesbygd.

- Underlätta startandet av eget företag genom att medge tjänstledighet hel
eller halvtid - i inledningsskedet.

Övriga åtgärder för att stimulera företagandet i glesbygd tas upp i annat
sammanhang.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att starta företag i glesbygd.

Stockholm den 25 januari 1990

Kjell Ericsson (c) Göran Engström (c)

Mot. 1989/90

Sk396

4

Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att starta företag i glesbygd.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att starta företag i glesbygd.
    Behandlas i

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.