Åtgärder för en levande skärgård
Motion 1992/93:A432 av Roland Larsson m.fl. (c)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Tilldelat
- Arbetsmarknadsutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1993-01-26
- Bordläggning
- 1993-02-09
- Hänvisning
- 1993-02-10
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Vår svenska skärgård är unik och är en värdefull nationell tillgång av många skäl. Det rörliga friluftslivet ökar och ställer större krav på områden och anläggningar för rekreation. Anledningen till denna ökning är att människorna har koncentrerats till tätorter. Trycket på våra skärgårdsområden har då ökat.
För att hålla skärgården öppen och levande förutsätts en bofast åretruntbefolkning och insatser från kommunerna.
Vi vill att människor även framgent skall kunna bo kvar och verka i hela vårt land och därför får vi acceptera att livsstilar och förutsättningar varierar. Problemlösningar och samhällsinsatser måste vara flexibla och grundas på sunt förnuft.
Omvandling av permanentboende till fritidsfastigheter i attraktiva skärgårdsområden
En förutsättning för en levande skärgård är att permanentboendet kan bevaras och utvecklas. I dag råder uppenbara problem med detta.
Det är en stor efterfrågan på fastigheter i attraktiva skärgårdsområden. Detta gör att priserna pressas upp, och de som vill köpa dem för att leva på de areella näringarna kan inte hänga med i budgivningen. Resultatet blir att många permanentbostäder omvandlas till fritidshus. Det innebär att stora delar av ett skärgårdssamhälle blir tomt och ödsligt under en stor del av året. Det bidrar till att ytterligare isolera kvarvarande permanentboende skärgårdsbor och ökar kostnaderna för berörd kommun att upprätthålla servicen. En annan faktor som belastar skärgårdskommunerna är att den kommunala garantibeskattningen för fastigheter i annan kommun än hemortskommunen är borttagen.
En skärgårdskommun, som oftast också är en fattig glesbygdskommun, får genom denna förändring ett förhållandevis stort antal fastigheter som inte ger några skatteintäkter som betalning för den service som kommunen har skyldighet att hålla. Den inkomsten tillfaller i stället den fritidsboende fastighetsägarens hemkommun.
Ett sätt att ge kommunerna mer intäkter är att ta ut en kommunal fastighetsskatt på i kommunen belägna fastigheter som ej bebos permanent och ägs av ej i kommunen mantalsskrivna personer.
Skärgårdsstiftelser
En annan möjlighet att trygga och stimulera permanentboendet i skärgården kan vara att kommunerna och staten genom sina länsstyrelser tillsammans inrättar skärgårdsstiftelser. Dessa stiftelser bör ha som uppgift att köpa och utbjuda fastigheter som är viktiga för skärgårdsnäringen och för att hålla skärgården levande. Som stiftelsekapital kan förutom de medel som måste tillskjutas även tillföras de fastigheter som skärgårdskommunerna redan äger.
Vid framtida förvärv bör samma regler som gäller för Stockholms skärgård kunna vara en rimlig utgångspunkt, d v s att staten genom Naturvårdsverket bidrar med 50 % av investeringen.
Taxering av permanentboende fastigheter i skärgården
Stor efterfrågan på skärgårdsfastigheter framtvingar höga fastighetspriser som också ligger som grund för taxeringen av fastigheterna i skärgårdsområden.
För den permanentboende skärgårdsbon, som äger sin fastighet och inte har för avsikt att flytta eller avyttra sin fastighet, innebär det en högre boendekostnad än jämförbara fastigheter i andra glesbygdsområden än skärgården.
Hög taxering med åtföljande reavinstbeskattning är motiverad vid försäljning. Däremot är ett högt taxeringsvärde som ovan anförts till men för den permanentboende. För att främja permanentboendet i skärgården och stimulera till en levande skärgård året runt bör taxeringsvärdena för permanentbebodda skärgårdsfastigheter reduceras med en särskilt fastställd lägesfaktor.
Fiskevårdsområden
Det är rimligt att de kostnader som är förenade med olika åtgärder för att bevara och förbättra fiskebeståndet delas mellan yrkesfiskarna och fritidsfiskarna. Lämpligast kan det ske genom att fiskevårdsområden får inrättas även inom skärgården.
Skärgårdstrafik
Tidigare fanns ett anslag till skärgårdstrafik. Det är tyvärr borttaget. I Finland, som är ett föregångsland när det gäller skärgårdspolitik, ger staten stöd till en utbyggd, regelbunden kollektivtrafik. Persontransporter i skärgården upprätthålls i Sverige genom kompletteringstrafik med båt och hydrokopter och i vissa fall med större båtar i regelbunden trafik.
Tillräckligt utbyggd är detta en dyr verksamhet i synnerhet som det nästan över hela Sverige är de små, fattiga kommunerna som har de stora skärgårdarna. Det är dock hos dessa kommuner kunskapen finns om hur man på bästa sätt organiserar sin skärgårdstrafik.
Posten
Postverkets lantbrevbärare är en fin tillgång. Det borde finnas ytterligare möjligheter att nyttja dem för skärgårdsbefolkningen. Exempel finns där man har funnit samverkansformer mellan postdistribution/service, gods- och varutransporter, social tillsyn av äldre osv.
För att nå fram till denna samverkansform har vägen ofta varit svår att finna. Från samhällets sida behövs klarare besked och regler och krav på samordning så att dessa frågor går att lösa. Det krävs nytänkande för att skapa bättre regelsystem.
Transporter
Transporter till och från öar som saknar bro eller färjeförbindelse är svåra och kostsamma. Tidigare har visst transportstöd utgått vilket gjorde att kostnaderna för den enskilde kunde begränsas till en rimlig nivå. Nuvarande förhållanden är till stort men för de åretruntboende, för olika upprustningsinsatser och för etablering av nya arbeten/företag i skärgårdarna. Ett väl utformat transportstöd skulle vara en viktig del i strävandena att även ge skärgårdarna utvecklingsmöjligheter.
Byggande
Att bygga i skärgården kan ofta vara komplicerat. Bestämmelser om strandskydd och VA omöjliggör inte sällan både byggande för enskilt bruk och för näringsverksamhet, t ex stugor för uthyrning. Något förenklade bestämmelser för byggnation skulle många gånger, utan att inkräkta på miljökraven, kunna bidra till en positiv utveckling av skärgården.
Vattenförsörjning
Vattenförsörjningen kan på många öar vara ett stort problem. Emellanåt kan detta klaras med s k gemensamhetsbrunnar. På sådana ställs dock samma krav som på kommunala vattentäkter trots att de fungerar på samma sätt som enskilda. Detta borde vara möjligt att ändra.
Stödformer
Det finns ett antal olika stödformer som genom bättre samordning skulle kunna komma skärgården till bättre nytta. På vad sätt är dock utan en kartläggning svårt att överblicka. Här behövs en översyn.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en särskild skärgårdsutredning med uppgift att bl.a. belysa de i motionen redovisade problemställningarna.
Stockholm den 25 januari 1993 Roland Larsson (c) Pär Granstedt (c) Sven-Olof Petersson (c) Elving Andersson (c) Agne Hansson (c) Larz Johansson (c)
Yrkanden (2)
- 1att riksdagen hos regeringen begär en särskild skärgårdsutredning med uppgift att bl.a. belysa de i motionen redovisade problemställningarna.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 1att riksdagen hos regeringen begär en särskild skärgårdsutredning med uppgift att bl.a. belysa de i motionen redovisade problemställningarna.
- Behandlas i
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.