Åtgärder mot arbetslösheten i Skaraborgs län

Motion 1993/94:A243 av Jan Fransson m.fl. (s)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Arbetsmarknadsutskottet

Händelser

Inlämning
1994-01-25
Bordläggning
1994-02-08
Hänvisning
1994-02-09

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Sedan regeringsskiftet hösten 1991 har arbetslösheten i
Skaraborg fyrdubblats.
I slutet av november 1993 hade länet 11 367 
arbetslösa. I december 1993 hade arbetslöshetstalet
ökat till 13 023. 
Samtidigt fanns 6 818 
personer i arbetsmarknadsutbildning och
sysselsättningsskapande åtgärder (beredskapsarbete,
ungdomspraktik, arbetslivsutveckling och
utbildningsvikariat). Totalt var således 19 841 
personer utanför arbetsmarknaden vid slutet av
december 1993. Det motsvarar 9,5 % 
av arbetskraften eller 7,7 % 
av befolkningen i åldrarna 16--64 år.
Inom länet hade Essunga kommun den högsta relativa
arbetslösheten i förhållande till befolkningen i åldrarna 16--
64 år -- 9,8 % 
-- följd av Hjo, Tibro och Mariestad kommuner.
Endast fyra av länets 17 kommuner hade en lägre relativ
arbetslöshet än riksgenomsnittet. Lägger man till antalet
arbetslösa antalet personer i åtgärder, var Tidaholms
kommun mest utsatt med 14,5 % 
av befolkningen i de angivna åldersgruperna utanför
arbetsmarknaden, följd av Essunga, Hjo och Mariestad.
Tre av länets kommuner kom något lägre än
riksgenomsnittet.
Bakom denna opersonliga statistik finns enskilda
människor som måste ha kraft att leva vidare. Tusentals
människor är i uppenbar fara att råka ut för psykisk och
fysisk ohälsa, havererad ekonomi och förlorat
självförtroende.
Den svåra sysselsättningssituationen består
Allt mer tyder på att lågkonjunkturen nu nått
bottenläget och att konjunkturkurvan vänt uppåt. Särskilt
påtagligt är detta inom exportindustrin. Antalet varslade
om uppsägning gick under 1993 ned med 3 263 
jämfört med år 1992 till 3 907.
Relativt 
sett skedde en kraftig förskjutning i
varselfrekvensen från industri mot offentlig och privat
tjänstesektor och byggnadsverksamhet.
Trots den positiva trenden kommer inte efterfrågan att
påverkas mera påtagligt under år 1994. Länet har
förhållandevis liten andel exportföretag och en relativt sett
stor andel företag som är direkt eller indirekt beroende av
utvecklingen på byggmarknaden. Industriföretagen har --
bl.a. genom satningar på teknikutveckling -- också ett
betydande utrymme för ökning av produktionsvolymen
utan nyanställningar.
På länets byggarbetsmarknad är
sysselsättningssituationen hårt ansträngd. I dagsläget finns
ca 2 500 
byggnadsarbetare, byggnadshantverkare och
byggnadstekniker i arbetslöshet eller åtgärder.
Neddragningarna inom den offentliga sektorn fortsätter.
Under 1993 har 944 personer anställda inom statlig,
landstingskommunal och primärkommunal verksamhet
varslats om uppsägning. Om samtliga inneliggande varsel
utlöses, kommer ca 1 000 
arbetstillfällen att försvinna från den offentliga
sektorn i länet under år 1994. Vid budgetårsskiftet 1993/94
avvecklas t.ex. flygflottiljen i Karlsborg slutgiltigt.
Landstinget har besparingskrav som kan medföra
ytterligare omfattande personalneddragningar. Även
primärkommunerna fortsätter att minska personalen.
Neddragningarna inom landstingsverksamheten drabbar i
stor utsträckning Falköpings kommun. Risken för än högre
arbetslöshet under 1994 än under rekordåret 1993 föreligger
således.
Byggsektorn värst drabbad
Regeringens totala brist på bostadspolitik och den
vikande konjunkturen inom byggbranschen har, förutom en
mycket hög arbetslöshet bland byggnadsarbetarna, medfört
stora problem för länets viktiga byggnadsindustri främst i
Skövde men också för t.ex. Tibro, inredningsindustrin i
Tidaholm och kylskåpstillverkningen i Mariestad.
Den borgerliga regeringen har vid flera tillfällen gjort
halvhjärtade men fruktlösa försök att få i gång främst ROT-
verksamhet. Det bostadspolitiska beslutet var knappt fattat
förrän man ville ändra i det. I 1993 års budgetproposition
föreslog regeringen att reparationer, ombyggnader och
tillbyggnader skulle stimuleras under 1993 och 1994 genom
att subventionerna för dessa verksamheter helt skulle tas
bort från 1995. När denna politik inte vann gehör valde
riksdagen i stället att, på socialdemokratiskt initiativ,
besluta om ett ROT-program.
Många inslag i det ROT-program som vi medverkade till
var bra och har givit effekt. Dit hör stimulansen av ROT-
åtgärder inom den offentliga sektorn.
Regeringspartierna valde dock att stimulera ROT-
verksamhet i bostäder genom en skatterabatt på maximalt
10 500 
kr. Beslutet har gett en mycket begränsad effekt på
grund av att det är för krångligt, ger en alltför liten
stimulans och därför att stödformen saknar bostadspolitiska
ambitioner.
Åtgärder för ökat byggande och reparationer, om- och
tillbyggnader (ROT) måste sättas in för att hejda den
utslagning av en hel bransch som nu pågår inom
byggsektorn. Det är lönsamt för samhället, nödvändigt för
alla arbetslösa inom byggsektorn och viktigt för Skaraborgs
län som har en förhållandevis stor andel av landets
byggnadsämnesindustri.
Vi stöder helt den inriktning av åtgärder för ett ökat
byggande som framförts och närmare utvecklats i en
socialdemokratisk gruppmotion.
Arbete finns men viljan saknas
Det saknas inte meningsfulla arbeten i länet. Vårt parti
har medverkat till att en stor mängd förslag tagits fram som
ganska omgående skulle innebära att åtskilliga arbetslösa
skulle få arbete.
Vi socialdemokrater har på länsplanet vidare tagit en rad
initiativ för att bekämpa arbetslösheten, såsom bl.a. bättre
samordning av insatser och utbildning för offentliganställda
samt även när det gäller att få i gång byggandet liksom att
arbetslinjen måste hävdas för kontantstöd.
Alla initiativ från länet har en gemensam bakgrund -- att
fylla upp det tomrum som regeringens avsaknad av
konstruktiva näringspolitiska insatser har medfört. Det
krävs inte bara åtgärder för att motverka de akuta
arbetslöshetsproblemen, utan det krävs också långsiktigt
syftande åtgärder för att utveckla näringslivets
förutsättningar i länet.
En hög kunskapsnivå är en sådan nödvändig
förutsättning. Andelen personer med eftergymnasial
utbildning är i Skaraborg bland de lägsta i riket. Skaraborg
är ett av de svenska län som har den största andelen
industrisysselsatta med endast folkskola som bakgrund. Vi
kommer att aktualisera dessa problem och resa befogade
krav på insatser i samband med att regeringens
forskningsproposition läggs fram.
De åtgärder vi kräver ansluter väl till socialdemokratiska
parti- och utskottsgruppsmotioner om näringspolitik för
tillväxt och arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt
byggande för boende.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder för att bekämpa
arbetslösheten i Skaraborgs län.

Stockholm den 24 januari 1994

Jan Fransson (s)

Birgitta Johansson (s)

Sven-Gösta Signell (s)

Anders Nilsson (s)


Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att bekämpa arbetslösheten i Skaraborgs län.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att bekämpa arbetslösheten i Skaraborgs län.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.