Åtgärder mot mobbning på arbetsplatserna

Motion 1989/90:A218 av Martin Olsson (c)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Arbetsmarknadsutskottet

Händelser

Inlämning
1990-01-25
Bordläggning
1990-02-06
Hänvisning
1990-02-07

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1989/90:A218

av Martin Olsson (c)

Åtgärder mot mobbning på arbetsplatserna

Mot.

1989/90

A218-223

Mobbning är ett synnerligen svårt problem för alla som drabbas därav. Tidigare
har det främst varit mobbningen i skolan som uppmärksammats. Nu
börjar det bli allt mer uppenbart att även mobbning på arbetsplatserna har
stor utbredning och förorsakar tiotusentals människor stort lidande. Varje
år beräknas mobbning leda till minst ett hundra självmord i vårt land. Mot
denna bakgrund är det ingen tvekan om att mobbning på arbetsplatserna utgör
ett stort samhällsproblem, som olika samhällsorgan bör medverka till att
försöka lösa så långt detta är möjligt.

Bland arbetsplatsernas mobbningsoffer finns alla typer av människor, eller
som det nyligen uttrycktes i en intervju, allt från modiga sanningssägare till
sårbara och bräckliga människor.

Tillfälligt kan vem som helst drabbas av mobbning, framhåller en som
forskat kring mobbningens komplicerade orsaker. Vissa kan ha otur och
hamna i en bedrövlig arbetsgrupp och komma i en situation som vederbörande
inte kan hantera. Det finns inga enkla svar på varför vissa personer
utsätts för mobbning. Men på arbetsplatser med hög arbetsbelastning, otillräckliga
resurser och som utmärks av stress anses det vara större risk för att
en speciell person får missnöjet över sig. I sådana arbetsgrupper kan destruktiva
krafter lätt utvecklas.

Mobbningen på arbetsplatserna måste ses som ett lika allvarligt arbetsmiljöproblem
som rent fysiska skador. Förutom de många självmord som jag
inledningsvis nämnt leder mobbningen på arbetsplatserna till att många offer
blir långvarigt sjukskrivna och ibland ordinerade vanebildande läkemedel,
typ lugnande medel och sömnmedel.

En forskare som undersökt dessa förhållanden menar att följderna av
vuxenmobbning och utstötning i arbetslivet är svårartade - från vantrivsel
(frånvaro av arbetsglädje) till att individens hela tillvaro krossas. Arbetslöshet,
missbruk, skilsmässor och självmord är enligt honom tragiska följder av
mobbningen.

På arbetsmiljöinstitutet i Stockholm pågår ett stort forskningsarbete som
visar att tre procent av den svenska befolkningen utsätts för mobbning. Åldergruppen
30 till 39 år är särskilt utsatt liksom de som är anställda med lönebidrag
eller som arbetar i multinationella eller statliga företag.

Många av de mobbade söker hjälp hos fackliga ledare, arbetsledare och

1

1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr A218-223

chefer. Men de flesta av dessa uppges sakna utbildning och erfarenhet för att
klara dessa svåra psykosociala arbetsmiljöproblem.

Mobbningen på arbetsplatserna måste enligt min mening tas på stort allvar.
Det är ett ansvar för alla - arbetskamrater, fack, arbetsledning och chefer
- att försöka lösa problemen och minska det mänskliga lidande som
mobbningen medför. Med samhällets ansvar för arbetsmiljöfrågorna, för åtgärder
för att minska orsaker till sjukfrånvaro, för förhindrande av orättvis
och kränkande behandling av människor och för människors välbefinnande
över huvud taget måste samhället enligt min mening ta mobbningen på arbetsplatserna
på stort allvar och medverka till att de åtgärder och resurser,
som kan bedömas kunna motverka denna förnedring av så många människor,
sätts in.

Det får bedömas vilka åtgärder som kan vidtas. Eftersom vuxenmobbningen
är ett stort arbetsmiljöproblem bör det vara motiverat och lämpligt
att den tillsatta arbetsmiljökommissionen får i uppdrag att även uppmärksamma
denna del av arbetsmiljön. Den forskning som påbörjats bör stödjas.
Den bör kunna leda till ökad kunskap om såväl orsakerna till mobbning som
möjliga åtgärder för att förhindra att den uppstår liksom metoder för att
stödja och hjälpa de drabbade. Dessutom bör det vara viktigt att i utbildningen
av arbetsledare, chefer och fackliga förtroendemän ge information
om mobbningen och hur problemen kan lösas. Frivilliga insatser i form av
t.ex. jourer för stöd till de drabbade bör också stödjas och uppmuntras.

Samhället måste enligt min mening ställa upp i kampen mot mobbningen
på arbetsplatserna. Riksdagen bör ge regeringen till känna att det får ankomma
på regeringen att pröva hur och med vilka insatser samhället bäst
kan initiera, stödja och utveckla detta viktiga arbete.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder mot mobbning i arbetslivet.

Stockholm den 22 januari 1990

Mot. 1989/90
A218

Martin Olsson (c)

Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder mot mobbning i arbetslivet.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    uppskov
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder mot mobbning i arbetslivet.
    Behandlas i

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.