Åtgärder mot spelberoende

Motion 2003/04:Kr332 av Ragnwi Marcelind (kd)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Fristående motion
Tilldelat
Kulturutskottet

Händelser

Inlämning
2003-10-07
Hänvisning
2003-10-15
Bordläggning
2003-10-15

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att se över möjligheten att ändra lagen så att minst 5 % av spelbolagsvinster till staten öronmärks att betala vård av spelmissbrukare samt till forskning på området.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av förändrade regler för marknadsföring av spel.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av utvärdering av krögarnas prioritering av att hålla uppsikt över spelautomaterna.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda ungas ökande spelberoende och komma med förslag till preventiva åtgärder.1

1Yrkande 4 hänvisat till SoU.

Förebygg och motverka spelberoende

Redan på 1700-talet började man spela om pengar i Sverige. Från början var det ett nöje för överklassen på de svenska kurorterna. Senast vi hade ett internationellt kasino i Sverige var 1912 i Nynäshamn. Sedan dröjde det 89 år innan det blev möjligt med kasinospel i Sverige. Det första kasinot av modernt snitt grundades 1863 i den då lilla fiskebyn Monte Carlo. År1931 legaliserades spel i den amerikanska delstaten Nevada, och ökenbyn Las Vegas lycka var gjord. Samtidigt fick staten en viss kontroll över verksamheten och inte minst en del av intäkterna. Kasinospel anses numera vara ett respektabelt nöje som fortfarande är omgärdat med ett skimmer av lyx och flärd.

Efter åratal av diskussioner beslutade den svenska riksdagen 1999 att etablera internationella kasinon även i Sverige. Av vinsten ska pengar tillfalla idrotts- och folkrörelserna. Den 1 juli 2001 öppnade det första kasinot i gamla järnvägsstationen i Sundsvall och under de första veckorna kom 31 000 besökare. Kasinon har även öppnats i Malmö, Göteborg och i Stockholm. Intäkterna för spelandet i Sverige ger svenska staten cirka 5 miljarder årligen. Under första halvåret 2002 ökade omsättningen med hela 15 procent till cirka 8,7 miljarder kronor.

Att spela på kasino kan ses som ett oskyldigt nöje och är så för de allra flesta. I Sverige finns ett antal andra sätt att spela där inte samma kontroll- och regelsystem finns som på kasinon. Som exempel kan nämnas de icke kontrollerade lyckohjulen, pokermaskiner och andra spelmaskiner. Det finns även mycket illegalt spel i Sverige. Svenska Spel har tagit fram siffror på att fyra procent, eller 270 000 svenskar, någon gång varit på illegal spelklubb. Undersökningen visar att det är mest män i åldern 15–50 år som går till dessa klubbar. En jämförelse med tidigare undersökningar visar att det illegala spelandet ökar. Sammantaget beräknas det illegala spelet omsätta 3 miljarder kronor per år i Sverige. Även brotten mot lotterilagen ökar. År 1999 polisanmälde Lotteriinspektionen åtta fall av brott mot lagen, år 2000 anmäldes cirka 90 fall. Det handlar om olagligt automatspel som förekommer i stor utsträckning.

Det är nödvändigt att Sverige får ett regelverk för hur våra spel ska marknadsföras och på vilket sätt det kan ske. Nu finns planer på att de fyra stora spelbolagen, Svenska Spel, ATG, Folkspel och A-lotterierna, ska enas om etiska regler för att marknadsföra spel. Bland annat kommer förhoppningsvis förslag om att öronmärka spelbolagsvinster till staten för att betala vård av missbrukare. Bakgrunden är insikten om att alltfler riskerar att bli spelmissbrukare. Nära 2 000 behöver snabb vård. Aktuell forskning inom området som presenterades under spelbranschens årliga möte i Visby visar att cirka

1 800 svenskar är i behov av omedelbar vård. Spel är för de allra flesta bra underhållning, men alltför många och i alltför ung ålder råkar illa ut, vilket måste motverkas. I Danmark har man från och med i år avsatt 5 procent av omsättningen till forskning och behandling. Deras metod skulle enkelt kunna överföras till svenska förhållanden. I Grekland har man gått så långt att man godkänt en lag som gör det förbjudet att spela dataspel på offentliga platser. Sverige borde åtminstone se till att vi har en lagstiftning som förbjuder reklam för spel som man vet innebär ökade risker, till exempel de populära värdeautomatspelen Jack Vegas och Miss Vegas.

Jack Vegas-maskinerna infördes av svenska spel på uppdrag av regeringen för att dra in pengar till meningsfull fritid för barn och ungdom. I själva verket betalar ungdomar som redan tidigare ofta har problem genom sitt spel en skatt till medelklassens ungdomar. Vegasautomaterna drar in mycket pengar till föreningslivets ungdomsverksamhet. Överskottet är öronmärkt för detta. Under år 2001 fick de dela på 580 miljoner kronor. Det som inte framkommer särskilt ofta är att det just är ungdomar under 18 år som spelar på dessa apparater och som står i riskzonen för att bli spelberoende. De som är hårdast utsatta är mycket unga människor. Enligt professor Sten Rönnbergs undersökning är de mest utsatta pojkar i en ålder av 15–17 år och ofta har dessa utländsk bakgrund. Dessa ungdomar söker inte hjälp för sitt spelberoende, vilket innebär att de drabbas mycket hårt. De säljer saker från sina föräldrar för att finansiera sitt spelberoende och hamnar så småningom i kriminalitet för att finansiera spelverksamheten.

Spelberoendet är en besatthet som är starkare är alkoholism, säger Ove Ytterberg som arbetar med rehabilitering av spelmissbrukare i Gävle. Han säger vidare att spelautomaterna är de farligaste. Även om man spelat på trav, stryktips, bingo eller andra spelformer så blir beroendet starkast den dag man börjar spela på spelautomater. Detta har bland annat med tillgänglighet att göra. Spelautomaterna kan man spela på 12 timmar om dagen. Detta visar sig också i omsättningen där 7 000 spelautomater omsätter 3,7 miljarder årligen mer än både Triss, Lotto och V 75.

I september år 2003 kan vi läsa i medierna om en anställd på kasinot i Malmö som vill berätta sanningen om spelverksamheten och vad som händer med människor som hamnar i spelmissbruket. Han kritiserar de statliga kasinon för att inte ta ansvar för de drabbade. Berättelsen fortsätter om en man som kommer till kasinot och efter tio minuter hade spelat bort 60 000 kronor, ytterligare ett livsöde som får den anställde att reagera och kräver att ledningen för kasinot ska göra något åt situationen. Men detta hörsammas inte. Många människoöden finns att berätta om, men eftersom anställda skriver på ett kontrakt om att inte berätta något om sitt jobb då de börjar sin tjänst på kasinot, är verkligheten ofta höljd i dunkel. I dag är det så att tusentals människor spelar bort hela sina liv på kasinon och andra spel.

Nu vill staten gå in med pengar för insatser mot spelmissbruk. Vi tycker att dessa 10 miljoner är alldeles för lite. Å ena sidan skapar staten spelformer som eggar beroendet och därefter dövar man sitt samvete med att lägga en liten del pengar på att bygga behandlingshem. Jag menar att Sverige borde se över verksamheten på sina kasinon och med större restriktivitet avstänga dem som missbrukar spelet. Ska medel avsättas för behandlingshem ska de avsättas i proportion till behoven.

Det är tid att låta vinst betala vård. Om vi inte tar problemet på allvar kan det snabbt skena iväg. I dag finns bara några få vårdplatser för att ta hand om dem som drabbas av spelberoende. Landsting och kommuner vill inte dra på sig nya kostnader. För att snabbt få resultat är det inte orimligt att tänka sig att en del av de uppåt 9 miljarder kronor som staten får in via spelandet öronmärks för vård.

Även om många unga sannolikt börjar med enklare spel är risken uppenbar att de så småningom fastnar i alltmer avancerade spelformer där stora summor pengar omsätts. Minst 150 000 svenskar anses vara spelberoende och antalet ökar för varje dag. Uppskattningar gjorda av olika forskare tyder på att cirka 40 000 är svårt spelberoende. De legala statskontrollerade spelen omsatte omkring 40 miljarder kronor år 2001. I Sverige lägger folk mer pengar på spel än i de övriga nordiska länderna. 1998/99 lade svenskarna 1,4 procent av de totala konsumtionsutgifterna på spel. I Norge var siffran 1,0, i Finland 0,8 och i Danmark 0,7 procent.

För spelberoende i Sverige finns få behandlingsverksamheter samtidigt som det är svårt att få socialtjänsten att bistå med pengar till behandlingen. För att komma till rätta med spelberoende måste dessa människor få hjälp med att förstå sitt spelberoende och komma till insikt om det svåra beroendet. Det är olyckligt att det idag inte finns vare sig resurser eller tillräckligt med specialinriktade behandlingshem som kan hjälpa dem som blir svårt spelberoende.

Vissa spelberoende är så unga som tolv år. Den stora tillgången till spel kombinerad med känslor av nedstämdhet och depression är inkörsporten, visar ny forskning. Mer än 75 000 svenska ungdomar är spelberoende eller löper risk att bli det. En större andel bland de spelberoende ungdomarna konsumerar alkohol och droger än andra ungdomar. Kännetecknet för dem som fastnar i spelberoende är att de är nedstämda och deprimerade. De skulle behöva professionell hjälp. Det är viktigt att vi upptäcker och uppmärksammar dessa ungdomar och ger dem stöd och hjälp att komma ur sitt spelberoende.

Spel på enarmade banditer och penningautomater förbjöds 1979. Lagen berörde inte lyckohjul, där vinsten inte betalas ut direkt från automaten utan hämtas hos personalen efter spelets slut. Lagen skärptes dock 1997 att också omfatta lyckohjul. Efter detta har olika domar i två hovrätter visat att tillägget om lyckohjulet inte gäller eftersom en sådan lagändring måste notifieras, det vill säga anmälas till EU-kommissionen redan på förslagsstadiet. I fallet med lyckohjulen gjordes ingen notifiering. Däremot har Finansdepartementet i ett yttrande hävdat att när det gällde lyckohjulen behövdes ingen notifiering, eftersom det bara handlade om ett förtydligande av lagtexten. I maj månad 2001 aktualiserades ärendet då polisen slog till mot en spelhåla i södra Sverige och beslagtog spelautomater. Åklagaren tvingades häva beslaget på grund av att den lag åklagaren stödde sig på inte gällde. Efter det har regeringen lämnat in en notifiering om lyckohjul och lagändringen börjat gälla från och med årsskiftet 2001/02. Detta exempel visar på vikten av att regeringen har en klar och tydlig lagstiftning om spel och att denna lagstiftning följs upp med utvärderingar. Det är också viktigt att det finns tydliga riktlinjer då det gäller åldersgräns för spelande, för att motverka att alltfler yngre människor hamnar i spelberoende och att dessa åldersgränser efterlevs.

Idag är det alltför många ungdomar under 18 år som spelar på automaterna/lyckohjulen. Att detta kan ske beror på att automaterna inte alltid står under uppsikt. Det är visserligen så att de krögare som inte följer reglerna ska bli av med licensen men detta fungerar knappast i verkligheten, vilket är oacceptabelt.

Gävleborgs län toppar listorna i jämförelse med övriga delar av landet då det gäller vilka medborgare som spelar mest på olika vinstgivande spel. I genomsnitt spelar en gävleborgare för cirka 4 173 kronor per person och år. Detta behöver inte väcka någon oro om det inte var så att spelberoende bland de unga ökar dramatiskt samtidigt som spelandet börjar i allt lägre ålder. Under första halvåret 2002 ökade Vegasspelen i Gävleborg med 60 procent. Lättillgängliga automater och så kallat kreditspel möjliggör för unga människor att spela långt över sin ekonomiska förmåga.

En forskningsrapport från Växjö visar att utsatta ungdomar blev mer utsatta under 1990-talet. Förändringar i samhället slog hårt mot redan socialt, ekonomiskt och kulturellt utsatta ungdomar. Om dessa ungdomar upplever att de inte känner meningsfullhet med livet och tillvaron, finns risk att fler lockas in i exempelvis spelberoende. Staten måste ta ett större ansvar för satsning på forskning kring spelberoende och kopplingen mellan ungas spelberoende och ungas utsatthet under 1990-talet samt komma med förslag till preventiva åtgärder.

En liknande motion behandlades av Kulturutskottet 2002/03 då utskottet avslog motionen med motiveringen att Utskottet utgår från att regeringen och övriga berörda är mycket uppmärksamma på utvecklingen och omedelbart vidtar de åtgärder som bedöms nödvändiga.

Stockholm den 3 oktober 2003

Ragnwi Marcelind (kd)


Yrkanden (4)

  • 1
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att se över möjligheten att ändra lagen så att minst 5 % av spelbolagsvinster till staten öronmärks att betala vård av spelmissbrukare samt till forskning på området.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 2
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av förändrade regler för marknadsföring av spel.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 3
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av utvärdering av krögarnas prioritering av att hålla uppsikt över spelautomaterna.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 4
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda ungas ökande spelberoende och komma med förslag till preventiva åtgärder.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.