Åtgärder mot surt grundvatten i vattentäkter

Motion 1988/89:Jo853 av Arne Andersson i Gamleby och Lena Öhrsvik

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Jo853

av Arne Andersson i Gamleby och Lena Öhrsvik
(Låda s)

Åtgärder mot surt grundvatten i vattentäkter

Under tre år har försöksverksamhet pågått med statsbidrag till åtgärder mot
surt grundvatten. Naturvårdsverket är ansvarig myndighet. Budgetåret
1985/86 och 1986/87 fördelades 13,6 milj. kr. samt för 1987/88 10 milj. kr.
Medlen har fördelats till länsstyrelser som sedan fördelat dem till respektive
kommuner.

Länsstyrelsen i Kalmar län fördelade 1985/86 och 1986/87 0,7 milj. kr. till
tre kommuner samt 1987/88 0,6 milj. kr. till sex kommuner.

I Kalmar län har dessa medel använts i det viktiga arbetet att förbättra det
sura brunnsvattnet. Medlen har lett till en dokumenterat positiv verksamhet.
Behovet är stort av fortsatt statligt stöd så att verksamheten kan få fortgå
utan avbrott.

Att det även fortsättningsvis finns behov av insatser råder det ingen tvekan

om:

Under de år som medel funnits tillgängliga för insatser mot surt
grundvatten har behovet ute i kommunerna vida överstigit de medel som
funnits.

- Kommunerna har lagt ner ett stort arbete på att informera allmänheten
om möjligheten att söka pengar för olika åtgärder. Denna information
har lett till ett stort intresse att göra insatser i dag. Dras det statliga stödet
in kommer många människor att få börja om på nytt om verksamheten
senare återupptas.

Många kommuner har lyckats knyta till sig kompetenta personer som
handhar försurningsfrågorna. Utan ett statligt stöd riskerar denna
kompetens att gå förlorad.

Fyra kommuner i Kalmar län saknar för närvarande underlag för att
påbörja insatser mot surt grundvatten. (De två Ölandskommunerna
borträknade.) Planering har dock inletts. Skulle naturvårdsverkets
förslag om att dra in stödet till olika projekt som syftar till åtgärder mot
surt grundvatten genomföras, kommer sannolikt inga insatser att göras i
dessa fyra kommuner.

I skrivelse till regeringen den 31 augusti 1988 har naturvårdsverket
redovisat en utvärdering av försöksverksamhet med statsbidrag till åtgärder
mot surt grundvatten i enskilda vattentäkter. Verket refererar ett ställningstagande
från livsmedelsverket som anser att statsbidrag inte är motiverat från
hälsomässiga bedömningar. Mot denna bakgrund anser naturvårdsverket att
övriga bidragsskäl inte ensamma motiverar en fortsatt bidragsgivning.

Frågan har diskuterats vid sammanträde med landshövdingarna i de sju

sydligaste länen, varvid det visade sig att länsstyrelserna i sydlänen inte delar
naturvårdsverkets uppfattning.

Även om den försämring av brunnsvattnet som försurningen orsakat inte
har konstaterats ge medicinska skador, är det dock angeläget att den
åtgärdas. Det är ostridigt att andra olägenheter t.ex. i form av missfärgning
och smakförsämring uppstår. Därtill kommer oron för hälsoeffekter så länge
det inte helt klarlagts att sådana inte kan förekomma. Vidare orsakas
korrosionsskador för mycket stora belopp.

Det är därför angeläget att kraftfulla åtgärder vidtas för att komma till
rätta med detta problem och det är rimligt att statsbidrag utgår dels för att få
snabbhet och kvalitet i insatserna, dels av rättviseskäl. Tätorternas vattenoch
avloppsförsörjning har tidigare subventionerats med mer än 2 miljarder i
statsbidrag. Av kommunala skattemedel har kanske lika stora belopp utgått
genom att kommunerna inte tar ut hela självkostnaden för de allmänna
vatten- och avloppsanläggningarna.

De praktiska erfarenheterna ute i länen av försöksverksamheten med
statsbidrag mot sura brunnar är mycket positiva. Vid sidan av att olägenheterna
av grundsvattnets försurning har åtgärdats, har också andra brister av
skilda slag rättats till, eftersom detta ställts som villkor för statsbidrag. Enkla
rutiner för bidragsgivningen har utvecklats, vilket gjort att kommunernas
kostnader för administration, rådgivning, provtagning och analys har kunnat
begränsas till 6 % av bidragssumman. Sammanfattningsvis talar alltså starka
skäl för en fortsatt bidragsgivning. Samtidigt bör givetvis det forsknings- och
utvecklingsarbete som naturvårdsverket föreslagit i sin skrivelse komma till
stånd.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av fortsatta insatser mot surt grundvatten
i enskilda vattentäkter.

Stockholm den 25 januari 1989

Arne Andersson (s)

i Gamleby Lena Öhrsvik (s)

Mot. 1988/89
Jo853

15