Åtgärder mot Sydafrika

Motion 1988/89:U522 av Pär Granstedt m. fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

av Pär Granstedt m. fl. (c)
Åtgärder mot Sydafrika

Mot.

1988/89

U522-526

Centerns partimotion angående mänskliga rättigheter behandlas bl a situationen
i Sydafrika. Där konstateras den unika karaktär som det sydafrikanska
apartheidsystemet har bland världens förtryckarsystem. Sverige är ett
föregångsland såväl när det gäller stöd till apartheidmotståndet inne i Sydafrika
som till ffontstaterna. Likaså innebär de svenska nyinvesterings- och
handelsförbuden att Sverige har vidtagit långtgående åtgärder för att isolera
Sydafrika.

Självfallet måste det svenska arbetet på att öka trycket på den sydafrikanska
apartheidregimen fortsätta. Största möjliga internationella tryck är
det bästa bidraget vi kan lämna för att påskynda avvecklingen av apartheidsystemet,
minska lidandet bland apartdheids offer och minska risken för
ett långt utdraget och förödande inbördeskrig i Sydafrika.

Det är viktigt att vi ser över och effektiviserar de regler vi redan har.
Delvis ligger en sådan effektiviseringen av lagstiftningen i det utredningsuppdrag
som Sydafrikakommittén har. Kontrollen av hur den befintliga
lagstiftningen efterlevs måste också vara effektiv.

Genom riksdagsbeslut i slutet av 1988 ökade tullens befogenheter när det
gäller att kontrollera handelsförbudets efterlevnad. I samband därmed utlovades
också att tullen skulle få ökade ekonomiska resurser. Några sådana
framgår dock inte av budgetpropositionen. Centern har i annat sammanhang
föreslagit ökade resurser till tullverket.

Det är viktigt att tillräckliga ekonomiska och personella resurser avsätts
för kontroll av Sydafrikalagstiftningen. Skulle de anslag som riksdagen
beviljar med anledning av budgetpropositionen inte räcka för detta bör
regeringen återkomma till riksdagen med tilläggsproposition med begäran
om ytterligare medel.

Trots det svenska nyinvesteringsförbudet och handelsförbudet har många
svenska företag fortfarande betydande intressen i Sydafrika. Detta motverkar
syftet bakom den svenska Sydafrikalagstiftningen. Frågan om
svenskt ägande i företag i Sydafrika skall förbjudas i lag prövas av Sydafrikautredningen.

År 1986 infördes en möjlighet för kommuner och landsting att vidta
sådana solidaritetsaktioner som riktar sig mot den sydafrikanska apartheidpolitiken.
Då avsågs bojkott av varor och tjänster med sydafrikanskt ursprung.
Denna rätt för kommunerna saknar i praktiken betydelse efter det
att den svenska handelsbojkotten mot Sydafrika införts. Däremot finns det
ett intresse i några kommuner och landsting att undvika att göra ekonomiska
uppgörelser med företag med omfattande ekonomiska intressen i Syd

1 Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr U522-526

afrika. Det är främst utländska multinationella företag som är aktuella. Det Mot. 1988/89

är rimligt att utsträcka den princip som fastslogs 1986 till att också gälla U522

sådana aktioner. På motsvarande sätt bör möjligheter skapas också för
statliga organ att undvika ekonomiska uppgörelser med företag med omfattande
ekonomiska intressen i Sydafrika.

Avbrytandet av kontakter av social karaktär med Sydafrika har uppenbarligen
en stor psykologisk och därmed också politisk betydelse. Det är
därför viktigt att FN:s bojkott i fråga om kultur, idrott och underhållning av
Sydafrika respekteras.

Det finns anledning för riksdagen att uttala vikten av att samtliga svenska
medborgare, organisationer och institutioner respekterar denna bojkott och
också avstår från att engagera personer som har brutit mot den.

De svenska viseringsbestämmelserna kan sägas ha ett liknande syfte.

Tillämpningen är dock inte särskilt strikt. Det har rent av förekommit att
sydafrikanska kommersiella delegationer kunnat komma in i Sverige trots
det handelsförbud som råder. Viseringsreglerna bör därför skärpas så att
endast personer och organisationer som arbetar mot apartheid tillåts visering.

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att stärka tullens
möjligheter att följa upp den svenska Sydafrikalagstiftningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
möjligheter bör skapas för kommuner och statliga företag att undvika
affärsuppgörelser med företag med omfattande ekonomiska intressen
i Sydafrika,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
samtliga svenska medborgare, organisationer och institutioner bör
respektera FN:s bojkott av Sydafrika i fråga om kultur, underhållning
och idrott och undvika att engagera personer som bryter mot denna
bojkott,

2

4. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av de svenska Mot. 1988/89

viseringsbestämmelserna i syfte att endast tillåta visum för personer U522

och organisationer från Sydafrika som arbetar mot apartheid.

Stockholm den 23 januari 1989

Pär Granstedt (c)

Birgitta Hambraeus (c)

Anders Svärd (c)

Ingbritt Irhammar (c)

Lennart Brunander (c)

Ingvar Karlsson (c)
i Bengtsfors

Gunhild Bolander (c)
Karin Söder (c)
Sven-Olof Petersson (c)
Gunnar Björk (c)

3