Åtgärder mot ungdomsbrottsligheten

Motion 1991/92:Ju805 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Justitieutskottet

Händelser

Inlämning
1992-01-27
Bordläggning
1992-02-06
Hänvisning
1992-02-10

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

De allra flesta ungdomar följer lagar och regler. Att en
liten grupp unga begår en stor del av de anmälda brotten
innebär inte att dagens ungdomar är mer brottsbenägna än
tidigare generationers ungdomar. Inte desto mindre är det
viktigt att samhället reagerar också när brott begås av unga.
När det gäller individpreventionen, d v s att hindra den
enskilde gärningsmannen från att begå framtida brott, är
det mycket viktigt särskilt för unga lagöverträdare att
samhällets reaktion sker tidigt och konsekvent. Att
bekämpa ungdomsbrottsligheten är därför den enskilt
viktigaste insatsen för att få ned brottsligheten i samhället i
stort.
Att utdöma straff för lagstridiga gärningar är bara en
begränsad del av statens brottsbekämpning. Det har i sig
inte heller något egenvärde. När det leder till att
brottslingen i framtiden avhåller sig från brott eller när det
avskräcker andra från att begå brott är detta självklart
positivt för både den enskilde och samhället.
I tidiga åldrar är normbildningen av avgörande
betydelse. Detta gäller både skrivna och oskrivna regler.
Oskrivna regler, hur vi vill bli bemötta och hur vi bemöter
andra människor ges framförallt av familjen och skolan.
Men det är också viktigt med en god förståelse av de
vanligaste av samhällets formella regler.
Regeringen har genom budgetpropositionen och andra
förslag tagit ett antal initiativ till åtgärder för att på kort och
längre sikt få ned ungdomsbrottsligheten. Arbetet får inte
avstanna med detta. Centern har i riksdagen lagt förslag för
att motverka brottslighet bland ungdomar. Nya
överväganden måste dock göras med målsättningen att
minska brottsligheten.
Samsyn mellan myndigheter
Om en ung person börjar begå brott redan under
skoltiden är det av yttersta vikt att en enhetlig reaktion kan
komma till stånd snabbt. Därför måste det finnas en bättre
samsyn och samordning mellan olika myndigheter än vad
som finns idag. Det är viktigt att regeringen tar initiativ till
ett arbete som syftar till att utarbeta övergripande strategier
för brottsförebyggande insatser särskilt bland barn och
ungdom. Företrädare för skola, sociala myndigheter,
kriminalvården och polisen bör engageras i verksamheten.
Det är viktigt att familjerna ges ett ansvar i detta
sammanhang. Det är inom familjens hägn som den bästa
kontrollen av den unge finns. Målet skall vara att få till
stånd samordning mellan de olika myndigheterna när det
gäller arbetssätt och arbetsmetoder samt att tydliggöra de
ansvarsförhållanden som skall råda mellan myndigheterna
centralt och lokalt. Det har i sammanhanget framhållits att
sekretesslagstiftningen i vissa fall lägger hinder i vägen för
ett bra samarbete. Det kan därför finnas anledning att i
samband med översyn av denna lagstiftning också beakta
denna problematik.
Behandlingsgrupp för barn/ungdomar med särskilda
behov
Det finns ett avgränsat och väl definierat antal barn och
ungdomar, som har behov av särskilda insatser av
brottsförebyggande karaktär för att förhindra att de glider
in i allvarlig brottslighet. För dessa bör särskilda
behandlingsgrupper inrättas. I behandlingsgrupperna skall
företrädare för skola/skolhälsovård, fritidssektorn och polis
ingå. Bland dem som ingår i behandlingsgruppen bör en
person utses som kontaktman till den unge. En
huvuduppgift är att ge den unge positiva sociala nätverk.
Reaktionen från samhället
Som sagts här ovan är det viktigt att samhällets reaktion
sker snabbt, speciellt när det gäller unga lagöverträdare.
Möjligheten att inrätta s k jourdomstolar för unga
lagöverträdare är en viktig åtgärd för att få ned
ungdomsbrottsligheten. I regeringens budgetproposition
förutskickas en snabbutredning om s k veckoslutsfängelser.
Vi är positiva till att nya förslag utreds och att det görs
snabbt. Viktigt är naturligtvis att överväga bl a de
integritetsproblem som denna påföljd reser och om
veckoslutsfängelser kan vara ett effektivt instrument för att
få ned brottsligheten bland dessa ungdomar.
Påföljderna för unga lagöverträdare är av naturliga skäl
begränsade i jämförelse med dem som gäller för äldre
lagöverträdare. Fängelse kan för unga lagöverträdare bara
användas i särskilda fall. Det är viktigt att en rättsstat som
Sverige av humanitära skäl inte använder fängelse mot
yngre lagöverträdare mer än i sådana undantagsfall.
Dessa regler får dock i sin tur andra konsekvenser.
Försökspåföljden samhällstjänst kan bara utdömas i fall där
skyddstillsyn skulle ha utdömts. Skyddstillsyn får i sin tur
endast utdömas i stället för fängelse. Därmed kan inte
heller yngre lagöverträdare dömas till samhällstjänst. Detta
trots att samhällstjänsten är en särskilt lämplig påföljd för
unga lagöverträdare. Det är viktigt att den unga
lagöverträdaren får fungera i en naturlig miljö med ett
arbete. Detta kan också leda till en lättare återanpassning
för den straffade.
Centern välkomnar regeringens initiativ för att utöka
försöken med samhällstjänst. Vi har under en följd av år
motionerat om utökade försök utan att få gehör från den
tidigare riksdagsmajoriteten. Under mandatperioden måste
man nu gå vidare.
Vi föreslår därför att regeringen inför ett framtida
permanentande av samhällstjänsten återkommer till
riksdagen med förslag om utvidgning till att gälla även unga
lagöverträdare. Om detta lagtekniskt skall lösas genom att
samhällstjänst kommer att utgöra en självständig påföljd
eller på ett annat sätt bör då övervägas.
Särskilda ungdomshem
Genom de s k ungdomsfängelsernas avskaffande
förlorade samhället möjligheten till en alternativ påföljd för
unga lagöverträdare. Därmed uppstod ett vakuum. Som
nämnts här ovan kan man med rätta inte i normalfallet
döma unga lagöverträdare till fängelse. Det gäller även vid
grövre brott. Vid ungdomsfängelsernas avskaffande fanns
en bred och välgrundad kritik mot ungdomsfängelserna. Bl
a ansågs de vara en skola för nya brott. I den utredning som
nu företas vad gäller överförande av de s k 
§
12-hemmen till statligt huvudmannaskap finns det
anledning beakta att det ovan nämnda behovet blir
tillgodosett.
Ungdomshem kan vara ett alternativ till fängelse och nya
ungdomsfängelser. Dessa skall ses som en vårdform med
professionella vårdinsatser från bl a psykiatriker och
kuratorer. Regeringen bör utreda om det finns fog för en ny
särskild vårdform för unga lagöverträdare vid grövre brott.
Konfrontation med brottsoffret
Gemensamt för många brott begångna av unga är att de
skett utan planläggning och utan att gärningsmännen varit
medvetna om konsekvenserna för brottsoffren. Detta kan
vändas till något positivt. Det bör ha en preventiv effekt att
konfrontera gärningsmannen med dennes brottsoffer, om
brottsoffret önskar det. Ett sådant förfarande finns idag i
Norge. Den används också på vissa platser i Sverige.
Ungdomskontrakt
En annan erfarenhet från ett av våra nordiska
grannländer är ungdomskontrakt. I Danmark finns denna
påföljd just för unga lagöverträdare. Enligt ett särskilt
kontrakt skall den unge lagöverträdaren avhålla sig från
brott under kontraktsperioden. Regeringen bör positivt
överväga en lag om konfrontation med medling och lag om
ungdomskontrakt.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder om samsyn och
samordning mellan myndigheter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behandlingsgrupper för
barn/ungdomar med särskilda behov,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om samhällstjänst för unga,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om särskilda ungdomshem,1
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om gärningsmäns konfrontation med
offret,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ungdomskontrakt.

Stockholm den l6 januari l992

Ingbritt Irhammar (c)

Bertil Fiskesjö (c)

Bengt Kindbom (c)

Stina Eliasson (c)

Anders Svärd (c)

Rosa Östh (c)

Christina Linderholm (c)

Sven-Olof Petersson (c)
1 Yrkandena 2 och 4 hänvisade till SoU


Yrkanden (12)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder om samsyn och samordning mellan myndigheter
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder om samsyn och samordning mellan myndigheter
    Behandlas i
  • 10002
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samhällstjänst för unga
    Behandlas i
  • 10002
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samhällstjänst för unga
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 10003
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gärningsmäns konfrontation med offret
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 10003
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gärningsmäns konfrontation med offret
    Behandlas i
  • 10004
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ungdomskontrakt.
    Behandlas i
  • 10004
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ungdomskontrakt.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 10005
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behandlingsgrupper för barn/ungdomar med särskilda behov
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    uppskov
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 10005
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behandlingsgrupper för barn/ungdomar med särskilda behov
    Behandlas i
  • 10006
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskilda ungdomshem.
    Behandlas i
  • 10006
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskilda ungdomshem.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    uppskov
    Kammarens beslut
    = utskottet

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.