Åtgärder mot videovåld

Motion 1988/89:K426 av Erling Bager m.fl. (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89 :K426

av Erling Bager m.fl. (fp)
Åtgärder mot videovåld

Videomarknaden har kraftigt ökat under de senaste åren. Allt fler människor,
vuxna som barn, kan idag titta på videofilmer i sitt eget hem. Många
rapporter visar att barn ser mycket på TV och video ensamma. Ingen vuxen
är närvarande och kan förklara det som är svårförståeligt och skräckinjagande
för ett barn. Läkare och forskare har påvisat att det myckna TV-tittandet
påverkar barnen negativt.

Vid en genomgång av utbudet visar det sig att mycket av innehållet är av
klart chockerande budskap. Det är vanligt med både bestialiska mord,
sadistisk våldspornografi och frosseri i ockultism. Hur kommer människosynen
att påverkas hos de barn och ungdomar av de värderingar som många
videofilmer ger uttryck för?

Reaktionerna har på många håll i vårt land varit häftiga mot den suspekta
delen av videomarknaden. Många barn sover dåligt och känner sig otrygga.
Ungdomar får ibland en förvrängd syn på rätt och orätt. Det råare våldet ute i
samhället anses av många ha samband med ett olämpligt videotittande. En
växande opinion ute i landet kan iakttas, inte minst från sociala och polisiära
myndigheter på lokal nivå. Men ofta har arbetsgrupper - som regel av
kvinnor sammansatta - tagit initiativ till aktiviteter och aktioner. Flera
kommunfullmäktigeförsamlingar i vårt land har reagerat genom att kräva
åtgärder. Långtgående studier har gjorts om effekterna av ensidigt TVtittande
på film som kan anses olämplig och förråande. I Malmö har en stor
studie gjorts på ett stort antal barn och ungdom. Man har konstaterat oro och
labilitet som en direkt följd av vissa videoutbud. En hög andel anses befinna
sig i s.k. riskzon. Över 17 000 föräldrar krävde i ett särskilt upprop särskilda
åtgärder.

Kommunfullmäktige i Göteborg tillskrev i november förra året utbildningsdepartementet
och regeringen med krav om särskilda åtgärder. Oskarshamns
kommunfullmäktige begärde direkt hos statsministern särskilda
insatser och liknande hemställan har kommit från kommunalt ansvariga i
Kungälv.

I Skövde kommun har sedan något år ett särskilt granskningsråd - utsett av
kommunen-försökt följa utvecklingen. Ett flertal anmälningar med fällande
påföljd har blivit resultatet. Denna kvinnogrupp mot våld med parlamentarisk
förankring i kommunen har energiskt arbetat för en bättre tingens
ordning. Bl.a. har man medverkat till en motion till Skövde kommunfullmäktige
där man begär att kommunen skall hos regeringen aktualisera
särskilda insatser mot videovåldet.

Från många enskilda grupper och folkrörelser har videovåldets negativa Mot. 1988/89

påverkan gett anledning till olika former av uttalanden, upprop och direkta K426

framstötar hos myndigheter och politiker. Det mycket tragiska trippelmordet
i Västerbotten i somras utlöste en lokal stor aktion mot våld. Detta
upprop har fått många efterföljare. Tydligt är att alltfler känner sig oroadeoch
ibland maktlösa - över en utveckling som uppenbart är negativ. Denna
tvärpolitiska och genomgående reaktion på situationen idag borde allvarligt
besinnas från lagstiftarens sida. Vi menar att politiker och ansvariga
samhällsorgan måste ta ett större ansvar. De sociala mänskliga hänsynen
måste vara vägledande när gränser skall sättas vid utbudet av videofilmer på
marknaden.

Ett problem är att alltför många unga människor inte förstår eller vet vilka
konsekvenser ett knytnävsslag eller sparkar kan få för en medmänniska. På
videofilmen reser sig hjälten och går, verkligheten är fruktansvärt mycket
annorlunda. På flera håll har uppföljning gjorts av polisen om våldsproblem
med svåra skador i flera fall där det kan spåras ha sin inspiration i den
förråande videofilmen. Klart är att en hel del av det videoutbud som kan visas
i hemmet är olämpligt att visas för barn och ungdom. Inte sällan visar det sig
att föräldrarna är omedvetna om att barnen tittar på olämpliga filmer. I andra
fall handlar det om bristande ork och kurage för att stänga av ett skadligt
videoutbud.

Det är angeläget att komma tillrätta med de problem som följer i ett
förråande videoutbud. Det finns ingen enkel lösning men det är nödvändigt
att söka nya vägar. Vi är beredda att acceptera en förhandsgranskning av film
som vänder sig till de yngsta grupperna. Visserligen är det förbjudet att
saluföra eller hyra ut film med skildringar av sexuellt våld eller tvång. Filmen
får inte heller innehålla nära och utdragna skildringar av grovt våld mot
människor och djur. En viss uppstramning har skett när det gäller att få
videouthyrare som bryter mot lagen fällda men det torde vara en alltför liten
del av det negativa utbudet som förhindras. Vidare kan sägas att videovåldslagen
inrymmer ett stort mått av osäkerhet. En förhandsprövning av
videoutbudet som gäller för t.ex. biograffilm skulle förenkla den ekvationen.

Det skulle ge en enhetlig bedömning och samtidigt hindra det extrema våldet
att släppas ut på marknaden. Vi är medvetna om både principiella och
praktiska svårigheter men det är angeläget att finna en eller flera framkomstvägar.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag som begränsar det
förråande videoutbudet.

Stockholm den 25 januari 1989

Erling Bager (fp)

Elver Jonsson (fp)

Lars Emes tam (fp)

6