Åtgärdsprogram mot försurningen i skogen

Motion 1988/89:Jo742 av Marianne Jönsson och Agne Hansson(båda c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Jo742

av Marianne Jönsson och Agne Hansson(båda c)
Åtgärdsprogram mot försurningen i skogen

Kalmar läns gröna täcke

Kalmar län är ett skogslän - den viktigaste skogsregionen i södra Sverige.
Inte mindre än 65 procent av länets yta - 713 000 hektar - täcks av skogen.
Kalmar län är därmed det skogrikaste länet söder om Dalälven och svarar för
ca tre procent av landets samlade skogsareal.

Skogarna i länet innehåller ungefär 90 miljoner kubikmeter levande träd.
Den årliga tillväxten beräknas till ca 3,3 miljoner kubikmeter. Den årliga
avverkningen ligger något lägre än den optimala tillväxten. Om vi sätter
värdet på den årliga tillväxten till 300 kronor per skogskubikmeter uppgår
värdet av den samlade tillväxten till 900 miljoner kronor per år.

Viktig näringskälla

Inom själva skogsbruket sysselsätts ca 1 500 personer. I länets skogsindustri
arbetar ca 10 500 personer. Totalt arbetar alltså ca 12 000 personer inom
skogsbruket och skogsindustrin - lägg därtill kringeffekterna inom bl.a. den
privata och offentliga servicen. Flera av länets orter och kommuner är helt
beroende av skogsbruket och skogsindustrin.

Skogen-vår miljö

Skogen är inte bara avgörande för sysselsättningen och ekonomin. Skogen är
avgörande för hela vår livsmiljö, den utgör en stor del av landskapsmiljön,
den är rekreationskälla för friluftslivet, den renar luften och håller uppe
grundvattennivån.

Luftföroreningarna hotar skogen

Luftföroreningarna och den fortgående försurningen av mark och vatten blir
ett allt allvarligare hot mot skogen. Det är ett klart faktum att nederbörden är
långt surare än vad den normalt borde vara. Det är bara frågan om när
markens motståndskraft upphör och katastrofen är ett faktum.

Vissa så kallade experter i den skogspolitiska debatten har länge förnekat
att luftföroreningarna och den sura nederbörden har någon negativ inverkan
på skogen. De undersökningar skogsstyrelsen gjort och de vittnesmål många
enskilda skogsägare ger visar dock på motsatsen. Skogsstyrelsens inventering
visar att vart femte träd i syd- och mellan-Sverige samt i inre Norrland har

skador. Dessa träd har förlorat minst 20 procent av sina barr. Situationen är
värst i sydvästra Sverige. Speciella analyser i Stenungsund och Trollhättan
visar att 50 procent av skogen är skadad.

Eftersom skogsvårdslagen ålägger skogsägarna att omedelbart avverka
sjuka träd, för att undvika insektsangrepp på friska träd, är det troligt att
situationen egentligen är värre än vad en skogsinventering visar.

Erfarenheterna från Västtyskland visar också att situationen förvärras
mycket snabbt när skogen passerar en viss försurningsgräns. Så sent som 1979
tog man inte de skogsexperter som varnade för skogsdöden på allvar. Redan
1982 var de tyska skogsskadorna mycket omfattande.

Skogsskador hot mot svensk ekonomi

I Västtyskland har man redan i dag förluster på flera miljarder kronor årligen
till följd av skogsskadorna. För Sveriges ekonomi har skogen en helt
avgörande betydelse. Skogsbruket och skogsindustrin svarar för den överlägset
största andelen av Sveriges exportinkomster. En omfattande skogsdöd
skulle kunna få allvarliga följder för alla som har sin försörjning inom denna
näring. Även Sveriges ekonomi skulle kunna skadas svårt.

Det finns ingen tid att förlora

Erfarenheterna av vad som har hänt med skogen i Västtyskland, Polen,
Tjeckoslovakien, Österrike m.fl. länder samt blotta misstanken om vad som
kan hända med länets skogar - kräver omedelbar handling från ansvariga
skogsvårdsmyndigheter.

Tio procent minskad tillväxt i länets skogar motsvarar ett årligt bortfall på
90-100 miljoner kronor. Skogsråvaran får dessutom ett betydligt högre värde
efter förädling i länets industrier. Utöver livsmiljön är det 100-tals miljoner
kronor och 1 000-tals arbetstillfällen i Kalmar län som hotas av försurningen
och skogsdöden.

Åtgärdsprogram mot försurningen

I Sverige har vi på flera områden varit framgångsrika i kampen mot
försurningen. Vi har t.ex. minskat svavelutsläppen med drygt 70 procent
sedan 1970. Fortfarande återstår mycket att göra. Vi vill föreslå att bl.a.
följande åtgärder sätts in för att snabbare åstadkomma resultat i kampen mot
försurningen:

1. Skogsvårdsstyrelsen och länsstyrelsens naturvårdsenhet bör omgående i
samarbete med Helgesbo skogsbruksskola, högskolan i Kalmar, LRF och
skogshögskolan göra en ordentlig inventering av skogsskadorna i Kalmar
län. Inventering och bedömning av utvecklingen bör sedan ligga till grund för
ett skogsvårdsprogram mot försurningen.

2. Utvidga kalkningsinsatserna med att även omfatta de försurningshotade
skogarna.

När man har följt upp tidiga försök med skogskalkning har man funnit att
en kalkning med tre till fem ton krossad kalksten per hektar, givet vid ett
enda tillfälle, har resulterat i högre pH-värden i över 60 år i markprofilen.

Mot. 1988/89

Jo742

8

Det bör övervägas om en sådan skogsmarkskalkning skall kompletteras
med en vitalitetsgödsling. Denna gödsling skall då ses som en ersättning för
bortförda näringsämnen, samtidigt som den balanserar det nedfall av
kväveföreningar som gödslar skogen för närvarande.

Medel för erforderlig forskning, planering, rådgivning och praktisk
försöksverksamhet bör ställas till förfogande av statsmakterna omgående
enligt skogsstyrelsens krav.

Fullskaleförsök bör omedelbart utföras i SLU:s regi. Skogsbrukare, som
själva vill utföra kalkning av skogsmark bör få bidrag, som täcker huvuddelen
av kostnaden, eftersom skadeverkningarna ej beror på ägarens egna
åtgärder utan därför bör bäras av det allmänna.

3. Med hänsyn till att vår skogsmark och vår skogsproduktion är i
omedelbar fara bör skogsvårdsavgiften omedelbart avskaffas, för att ge
större utrymme för skogsbruket att klara nuvarande kris.

4. På sikt måste luftföroreningarna som orsakar markförsurningen stoppas
lokalt, regionalt och globalt.

5. Någon slags internationell fond borde skapas, varifrån pengarna satsas
där de bäst behövs. Ur svensk synvinkel borde en sådan fond ge god
återbäring genom att bevara förutsättningarna för vår viktiga skogsindustri.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av ett åtgärdsprogram mot försurningen
i skogen.

Stockholm den 20 januari 1989

Marianne Jönsson (c) Agne Hansson (c)

Mot. 1988/89

Jo742

9