ATP-systemet

Motion 1988/89:Sf298 av Bo Nilsson m. fl. (s)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Socialförsäkringsutskottet

Händelser

Inlämning
1989-01-25
Bordläggning
1989-02-01
Hänvisning
1989-02-02

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89: Sf298

av Bo Nilsson m. fl. (s)
ATP-systemet

Allmänna tilläggspensionen har nu varit i funktion sedan 1960 och med de
forsta utbetalade pensionerna 1963. Vid ATP:s tillkomst togs stor hänsyn
till personer som inte hade möjlighet att tjäna in full ATP, d.v.s. under
minst 30 år. Personer födda mellan 1914 och 1923 fick full pension trots
att de endast kunde tjäna in 20 respektive 29 år innan inträdet i pensionsålder.
Utöver detta fick personer födda 1913 och tidigare ner till födelseåret
1896 del av ATP med en fallande skala från 95 till 10 procent av full
ATP.

Det innebar således att stor hänsyn togs till personer som skulle ha fallit
utanför ett försäkringssystem. Tjugoåtta årsklasser fick alltså del av ATP
efter mindre kriterier. Utöver detta har pensionstillskott tillkommit för att
förbättra för pensionärer utan ATP.

Pensionssystemet har således förbättrats sedan starten. Fortfarande kan
vi dock konstatera att många människor har en mycket liten pension trots
att de under många år tillhört pensionssystemet ATP. Som exempel kan
nämnas en lågavlönad kvinna inom LO-kollektivet som börjar förvärvsarbeta
vid 1617 års ålder och fram till 65 år under 48 49 år med sitt
förvärvsarbete har bidragit till ATP-systemet, trots att det endast krävs 30
pensionspoängår för full pension. En högavlönad person som kommit i
förvärvslivet betydligt senare, ofta efter en lång studietid, kan trots att han
börjar att förvärvsarbeta vid 35 års ålder ändå få full ATP.

En styrka i ATP-systemet är utan tvivel denna möjlighet att ha många år
under vilka man kan tjäna in full pension. Det gäller exempelvis personer
med lång studietid eller personer som tar ledigt för att utbilda sig i vuxen
ålder. Men framför allt är det av stort värde för många kvinnor (och även
män hoppas vi på i jämställdhetens samhälle) som stannat hemma och
vårdat sina barn även efter 3 års ålder.

Däremot borde man enligt vår mening kunna göra något för dem som
trots att de uppnått 30 intjänandeår har en mycket låg genomsnittspoäng
vid 65 års ålder. 1 vissa länder finns redan sådana regler för den som
tillhört pensionssystemet under fler år än vad som krävs för full pension.

Enligt vår mening bör den nu arbetande pensionskommittén få i uppdrag
att utreda frågan.

Mot.
1988/89
Sf298 303

1 Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr SJ298 - 303

Mot. 1988/89
Sf298

Stockholm den 24 januari 1989
Bo Nilsson (s)

Karin Wegestål (s) Åke Selberg (s)

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär att pensionskommittén får i
uppdrag att utreda vad som i motionen anförts om komplettering av
ATP-systemet.

2

Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen hos regeringen begär att pensionskommittén får i uppdrag att utreda vad som i motionen anförts om komplettering av ATP-systemet.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen hos regeringen begär att pensionskommittén får i uppdrag att utreda vad som i motionen anförts om komplettering av ATP-systemet.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.