av föräldrautbildning

Motion 1977/78:1111 av Lars Werner m. fl.

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Mot. 1977/78
1111-1118

Motion

1977/78:1111

av Lars Werner m. fl.
av föräldrautbildning

Det är en omvälvande upplevelse att bli förälder för första gången. Den
stora händelsen har inte bara positiva inslag. Depressioner och äktenskapskriser
följer inte sällan i föräldraskapets spår. Orsakerna till detta är
många.

Den snabba koncentrationsprocessen inom näringslivet har medfört
enorma befolkningsomflyttningar. Människor har under de senaste 50-75
åren tvingats söka sig bort från de områden där familjen i generationer haft sin
försörjning. Sysselsättningstillfällena har koncentrerats till allt färre platser.

Det sociala kontaktnätet, som karaktäriserade det gamla bondesamhället
eller de små bruksorterna, har ersatts av isolering i de större städernas snabbt
expanerande ytterområden. 100-tals miljoner kronor i rena vinster har
tillförts smarta mark- och bostadsspekulanter, som inget hade att tjäna på en
planering som tog hänsyn till människornas omedelbara behov av kontakt
och social gemenskap.

Denna process inom närings- och samhällsliv har fått tydliga ideologiska
följder. Familjelivet privatiseras och glorifieras. Kärnfamiljen blir till en trygg
tillflyktsort för människor som saknar djupa rötter bakåt i sin nya miljö, vilka
sugs ut allt hårdare i ett allt människofientligare arbetsliv.

Industrin och masskulturen spekulerar i människors otrygghet och behov
av förströelse. Fritidsprylar för passiv konsumtion har blivit jätteaffärer.

Veckotidningsvärlden ger tips på mysiga heminredningsidéer och beskriver
ingående den unga kungafamiljens stora lycka - barnet. "Så fort som möjligt
skaffar vi oss ännu ett barn, förtäljer löpsedlarna.

Trycket på familjen i denna situation är enormt. Familjen skall kompensera
både bristen på gemenskap och närhet till vänner och anhöriga samt det
ökande främlingsskapet på jobbet. I de 100 000-tals fall där människor inte
ens bereus rätten till ett jobb blir trycket och kraven på familjen än
större.

Till dessa villkor föds årligen inemot 100 000 barn. Somliga är efterlängtade,
somliga är det inte. Men ändå räknar merparten av blivande föräldrar
med något stort och odefinierbart som skall ge en ny dimension till deras
liv.

Vad gör nu samhället för att förbereda de blivande föräldrarna? I stort sett
ingenting. Veckotidningspropagandan med sina förljugna familjeidyller och
rosiga babyansikten saknar fortfarande en motvikt av sansad nödvändig
information om - inte minst - de psykiska problem som är att vänta.

Samhället har efter hand byggt ut stödet till barnfamiljerna, både
ekonomiskt och socialt. Som ett led i dessa familjepolitiska stödåtgärder

1 Riksdagen 1977/78. 3 sami. Nr lil 1-1118

Mot. 1977/78:1111

2

måste en allmän föräldrautbildning ses. För att mer djupgående kunna stödja
föräldrarna i deras föräldraskap måste dock helt andra och vittgående åtgärder
vidtas. Det krävs genomgripande sociala och ekonomiska förändringar inom
de flesta samhällssektorer. Det behövs t. ex. en helt annan bostadspolitik,
inriktad på gemenskap och service och en annan arbetsmarknadspolitik, där
rätten till arbete åt alla garanteras och där arbetstiden är förkortad för alla. Det
krävs också en ny syn på barnen och familjens roll i samhället för att
barnomsorgspolitiken skall kunna förändras så att varje barn får den omsorg
och stimulans det behöver.

De blivande mammorna får mat- och motionsråd och undergår fortlöpande
hälsokontroller. Är man bara i fysisk trim, så ... Perspektiven framåt sträcker
sig inte ofta längre än till själva förlossningen. Det är den som inger oro.
Föräldraskapet är ännu avlägset. Pappan lämnas utanför. Men den initiativrike
läser sig själv till vad som händer i kvinnans kropp, lever sig in i rollen
som blivande förälder - inte sällan utifrån förfalskade förebilder, eftersom
andra saknas. De upplysta letar snart upp en kurs i barnavård i någon ideell
organisations regi, där de får bekräftat det som de trodde var rätt beträffande
barnmat, tvättning, utevistelse, idealvikt etc. Med kunskap om den vardagliga
skötseln tror man sig sedan ha förberett sig på föräldraskapet. Skötselråd
ges för övrigt i den lilla broschyr som delas ut vid mödravårdscentralerna
samt fås numera också i det allt vanligare rooming-in-systemet vid förlossningsavdelningarna.

Vi vill inte förringa nödvändigheten av skötselråd. Men än viktigare är
samhällets ansvar att psykiskt förbereda de blivande föräldrarna. Här görs
över huvud taget ingenting. Spridda experiment utförs med samtalsgrupper
för blivande och nyblivna mammor knutna till mödra- och barnavårdscentralerna,
där människor i samma situation ges möjlighet att utbyta erfarenheter
och diskutera gemensamma problem under sakkunnig ledning. Vi
anser att detta bör bli regel, ej undantag. Det är nödvändigt, inte minst mot
bakgrund av den glorifiering av barnafödande och föräldraskap som framtonas
i veckotidningsfloran.

Frågan om föräldrautbildning utreds för närvarande, men det finns ändå
anledning för riksdagen att dels fastslå att föräldrautbildning behövs, dels
formulera riktlinjer för utbildningens innehåll, eftersom frågan om föräldrautbildningens
innehåll, utformning och eventuella effekt inte är okontroversiell.
Baskunskaperna i den allmänna föräldrautbildningen skulle
förslagsvis kunna förmedlas av en grupp med psykologer, läkare, kuratorer,
hemkonsulenter och olika lärare. Utbildningen bör vara kontinuerligt
återkommande och följa naturliga utvecklingsstationer i barnens liv såsom
mödrahälsovården, barnavården och skolan. Alla föräldrar skulle erbjudas
och stimuleras till att genomgå utbildningen.

Föräldrautbildningen skall också syfta till att göra föräldrarna medvetna
om sin egen situation, om ekonomisk och social utslagning och om hur
samhället fungerar och också stimulera till förändring av orättvisa förhållan

Mot. 1977/78:1111

3

elen. Utbildningen skall också skapa bättre förutsättningar för att ge barnen en
bättre uppväxtmiljö och bidra till en kollektiv syn på barnen.

Under hänvisning till ovanstående föreslås

att riksdagen uttalar att en allmän återkommande föräldrautbildning
bör komma till stånd samt hemställer hos regeringen om

förslag därom.

Stockholm den 24 januari 1978

LARS WERNER (vpk)
EIVOR MARKLUND (vpk)
NILS BERNDTSON (vpk)
INGA LANTZ (vpk)

C.-H. HERMANSSON (vpk)
JÖRN SVENSSON (vpk)

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.