Avdrag för sponsring till kulturändamål

Motion 1989/90:Sk388 av Görel Bohlin (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Sk388

av Görel Bohlin (m)

Avdrag för sponsring till kulturändamål

Det är en nationell angelägenhet, en angelägenhet för oss alla, stat, kommun
och enskilda, att slå vakt om och att vårda vårt kulturarv. När det emellertid
gäller arkeologiska utgrävningar i samband med fornfynd som görs vid en
byggarbetsplats är den kostnadsbörda som åsamkas byggherren, som ofta är
en kommun eller en enskild, så oerhörd att detta kan hindra såväl utgrävning
som byggnation. Det blir ingenting alls.

För att lindra kostnaderna men ändå för framtiden bevara kulturlagren
kan riksantikvarieämbetet medge att lock får läggas på kulturlagren i form
av en betongplatta på pålar, som man sedan bebygger, den s.k. Bjerkingmetoden.
Metoden har emellertid kritiserats av många, i synnerhet vad gäller
stora ytor. Kulturlagren torkar och förstörs snabbt. Försurningen snabbar
därvid upp förstörelseprocessen.

Över huvudtaget innebär luftföroreningarna att förstörelseprocessen accelererar.
De vackra kyrkoruinerna i Sigtuna hotar att snabbt vittra sönder
liksom exempelvis slottsruinen Mörby i Norrtälje.

Kvarteret Trädgårdsmästaren i Sigtuna skall bebyggas. Kvarteret är centralt
beläget och forskare vet att just på denna plats kan en synnerligen intressant
period i vår historia belysas. Inför risken att den nämnda plattläggningsmetoden
skulle komma till användning, fornlämningarna förstöras och
att vi i vår tid inte skulle få de kunskaper som en utgrävning kunde ge, startades
en insamling för att bekosta en utgrävning. Från en enig forskarelit, från
allmänhet, från enskilda och från massmedia tryckte man på om att utgrävning
måste göras, att inte detta tillfälle att få fram en stor och betydande
pusselbit i den svenska historien skulle missas. Insamlingsarbetet har pågått
i nästan två år. Intresset från enskilda människor är stort, liksom offerviljan.
Även företag har skänkt pengar, men insamlade medel räcker inte långt. Det
är en gigantisk uppgift att skaffa fram tillräckligt med pengar. Sannolikt
skulle uppgiften vara lättare, om gåvor till projekt av den här arten kunde
göras skatteavdragsgilla för såväl företag som enskilda.

Det är en gemensam nationell uppgift att slå vakt om vårt kulturarv, men
frågan är om staten i sådana fall tar något ansvar alls. Det är mycket svårt
att få statliga bidrag och om de ges är de synnerligen blygsamma. Således har
riksantikvarieämbetet till det här nämnda Sigtunaprojektet utlovat 100 000
kr.

Även om s.k. sponsring från näringslivet blivit allt vanligare, även om ofta

företag och enskilda är mycket engagerade i kulturevenemang och kulturräddning,
så innebär gåvor alltid en uppoffring. En reducering av skatten
mot uppvisande av kvitto kunde därför underlätta för olika givare att hjälpa
till att satsa på kulturen. För staten kunde en lagändring i nämnd riktning
markera även ett statligt engagemang, eftersom ju ytterst enligt proposition
1987/88:104 ansvaret faktiskt åvilar staten.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag om regler för skattereducering
vid penninggåvor till kulturändamål i enlighet med vad som i
motionen anförts.

Stockholm den 24 januari 1990

Görel Bohlin (m)

Mot. 1989/90
Sk388

11