Avdragsgill sponsring och välgörenhet

Motion 1991/92:Sk349 av Anne Sörensen och Harriet Colliander (nyd)

Sammanfattning

I motionen föreslås att ekonomiskt stöd i form av
sponsring och donationer samt inrättande av fonder från
företag och enskilda till förmån för idrott, kultur och
välgörenhet skall vara avdragsgillt vid givarens
inkomsttaxering.

Bakgrund

Såväl idrott som kultur och välgörenhet är i ständigt
behov av ökade resurser, statens medel är som bekant
begränsade varför andra finansieringskällor bör
uppmuntras. Genom inrättande av fonder, direkta bidrag
eller sponsring från företag eller enskilda kan ytterligare
satsningar inom dessa områden bli möjliga. Ett ökat
samspel mellan statliga initiativ och en aktiv
privatekonomisk medverkan efterlyses. Enskilda och
företag bör uppmuntras att engagera sig och stödja dessa
områden, bl.a. genom att göra välgörenhet avdragsgill.
Detta skulle medföra många privata initiativ och ett ökat
intresse.

Vem är vinnare?

Givarens intressen kan alltid diskuteras. Mecenater har
beskyddat kultur och vetenskap i över 2000 år. För enskilda
personer kan det handla om oegennytta, för företag om
reklam och PR-värde. Det är dock viktigt att komma ihåg
att många evenemang eller projekt inte skulle kommit till
stånd utan någon form av privat sponsring. Enskilda och
näringslivet har gjort och gör värdefulla insatser som
kommit många till glädje.

Ytterligare en vinnare är demokratin, eftersom
medborgarna själva kan bedöma vart deras pengar skall
gå -- utan den förmyndar- och fördelningsmentalitet som
hittills styrt.

Den totala samhällsekonomin kan dessutom enbart
förbättras jämfört med dagens rundgångssystem.

Nya, enkla regler som stimulerar privata initiativ

Riksdagen har vid flera tillfällen behandlat
problematiken och varje gång yrkat avslag på motioner om
avdragsrätt vid inkomsttaxering för mecenatskap. Som skäl
har bl.a. hänvisats till de gränsdragningsproblem som
avdragsrätt för bidrag till kulturella och andra allmännyttiga
ändamål skulle medföra. Det är vår mening att det är dags
att tänka om i denna fråga. Stödet från enskilda och företag
är av stor betydelse. Skattereglerna för detta stöd är
däremot föga gynnsamma och saknar direkta bestämmelser
om avdrag för sponsring, välgörenhet eller mecenatskap,
såvida inte förutsättningarna i 20§ kommunalskattelagen är
uppfyllda, dvs. allmänna förutsättningar för avdrag för
driftskostnader i rörelse.

Vi anser att regeringen bör överväga att snarast tillsätta
en utredning som syftar till att uppmuntra
privatekonomiska initiativ i större omfattning och därför ta
fram enkla riktlinjer för avdragsrätt i samband med
donationer från enskilda och företag till idrott, kultur och
välgörenhet. Vidare bör utredningen behandla hur
bildandet av ytterligare fonder som kan främja sådan
verksamhet som t.ex. stipendier skall stimuleras. Syftet
med dessa fonder skulle vara att med hjälp av privat kapital
ge fler ungdomar möjligheter att satsa på kultur eller idrott.

Kultur, idrott och välgörenhet måste värnas. Det är i
samspelet mellan den kommersiella marknaden, det ideella
och det allmänna som vi kan göra detta. Därför behövs
enskilt ekonomiskt stöd.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om möjligheten att göra avdrag för
ekonomiskt stöd till idrott, kultur och välgörenhet vid
inkomsttaxering,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att ta fram regler och
riktlinjer för avdragsrätt för donationer från enskilda och
företag till idrott, kultur och välgörenhet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ytterligare fonder för
stipendier inom idrott och kultur.1

Stockholm den 24 januari 1992

Anne Sörensen (nyd)

Harriet Colliander (nyd)

1 Yrkande 3 hänvisat till KrU