avEvaJohanssonm.fi. Miljön kring Arlanda flygplats

Motion 1988/89:Jo899

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Jo899

avEvaJohanssonm.fi.
Miljön kring Arlanda flygplats

Flyget har under en rad år ökat kraftigt och har stor betydelse för landets
kommunikationer. Det är i många avseenden värdefullt med snabba
kommunikationer. Det spar pengar och tid och bidrar sannolikt positivt till
en bättre regional balans när det gäller arbete, om man ser till landet som
helhet.

Men det finns också avigsidor med verksamheten, som man inte får blunda
för. Miljön runt en stor flygplats som Arlanda påverkas i flera avseenden
negativt. En del verkningar är sådana som drabbar människor och natur
omedelbart i den allra närmaste omgivningen, andra påverkar på längre sikt
och i ett större område.

Buller

Med flygverksamhetens ökning ökar också bullerstörningarna. Det gäller
dels alla de 6 000-8 000 personer som i dag bor i bullerzonen, dels alla
mångdubbelt fler som bor strax intill. De drabbas också både av det
tillåtna bullret och av det som åstadkommes av flygplan som inte håller sig
till de inflygningskorridorer som är förutsättningen för beräkningarna av
antalet störda. Det bör nämnas att mycket flyg går om nätterna när bullret
upplevs som särskilt störande.

Bullret får inte tillåtas öka. Ambitionen måste tvärtom vara att minska det,
även om verksamheten ökar. Därför måste åtgärder vidtas för att minska
bullerstörningarna. Vi skall peka på några:

Redan i dag är de allra bullrigaste flygplanen förbjudna i Sverige liksom i
många andra länder. (Kategori 1, enligt den indelning som görs i Chicagokonventionen.)
De plan som nu används delas in i två kategorier. Kategori 2,
som innehåller de nu vanligast förekommande maskiner i trafik, som Fokker
och DC9. De är ur bullersynpunkt inte de bästa. I kategori 3 finns främst de
nyare planen, där bullret minskats väsentligt.

- Vi anser att tiden är mogen för att skärpa gränserna för bullret och
förbjuda flygplan i kategori 2. Eftersom flygbolagen behöver lång tid för
omställning krävs beslut nu för tystare trafik kring sekelskiftet.

- Redan nu kan införas förbud för trafikering av de bullrigaste flygplanstyperna
under vissa tider av dygnet. Skärpt övervakning av att trafiken
håller sig inom de korridorer som finns för start och inflygning kan också
verksamt bidra till att minska bullret på kort sikt, särskilt nattetid. Det
bör övervägas att införa någon form av böter för den som, utan att ha
starka skäl, går utanför korridorerna.

Här bör särskilt uppmärksammas att planen inte lastas tyngre än att en
korrekt start kan göras i detta avseende. Det gäller inte minst charter- och
fraktflyg, som utöver att planen ofta lastas tungt och därför har svårt att
snabbt komma in i rätt korridor, ofta startar på tider då bullret upplevs som
mer störande.

- Man bör också pröva att differentiera landningsavgifterna och göra dem
beroende av bl.a buller, men också av andra miljöfaktorer som t.ex.
utsläpp i luften.

Luften

Utsläpp från flyget bidrar till övergödning och försurning över stora
områden. Dess verkningar är svåra att bedöma i sin helhet och det behövs
bättre underlag för framtida beslut. De nya, bränslesnåla och tystare
flygplanen medför paradoxalt nog ökade utsläpp av kväveoxider. Detta och
den snabba ökningen av trafiken hotar att ytterligare försämra luften.

- Man bör nu överväga att dels höja avgiften för stora utsläpp, dels
överväga hur den bör utformas för att bättre relateras till de totala
utsläppen i luften.

- När nya flygplatser koncessionsprövas ur miljösynpunkt måste hänsyn tas
inte bara till miljön i den omedelbara omgivningen. Det måste också
bedömas hur nya och större flygplatser ute i landet påverkar antalet
flygrörelser vid Arlanda.

- När Arlanda skall koncessionsprövas ur miljösynpunkt måste det sättas
ett absolut tak för såväl utsläpp i luften som på marken, liksom för buller.
Det måste relateras till vad människor och natur tål - inte till antal
resande och flygrörelser eller andra relativa mått.

- Bil- och busstrafiken till och från Arlanda innebär i dag stora påfrestningar
på miljön. För att ytterligare begränsa utsläpp i luften bör järnvägstrafiken
prioriteras när de framtida transporterna till och från Arlanda
planeras. En järnvägsförbindelse till Arlanda via en inkoppling till SJ:s
stambanenät kan få betydelse för hela Mellansverige.

Mark

Sedan länge har glykolanvändningen vid avisning av flygplan varit ett stort
miljöproblem vid Arlanda. Glykolen har runnit ner i marken och vattendragen
runt Arlanda. Det finns många tydliga tecken på miljöskador. Den
nuvarande hanteringen är också ett arbetsmiljöproblem för många som
arbetar på Arlanda.

- För framtiden behövs fasta avisningsplatser för allt flyg vid Arlanda, där
man kan ta hand om överskottsglykolen på ett miljöriktigt sätt. Ingen
glykol får komma ut i naturen.

- Det är viktigt att miljömyndigheterna noga följer verksamheten och
agerar kraftfullt när de uppsatta målen inte uppfylls.

- Berörd myndighet bör åläggas att omedelbart upprätta en plan för
sanering av hela Arlandas närområde och snarast påbörja genomförandet.

Mot. 1988/89

Jo899

13

I dag används ureas för avisning av banorna. Det är ett gödningsmedel som
används i jordbruket, där det inte är farligt. Påen plats som Arlanda däremot
bidrar det till övergödning och försurning av marken, eftersom det inte finns
någon växtlighet som kan ta upp det.

- Det pågår forsknings- och utredningsarbete för att få fram andra
miljövänliga metoder att hålla banorna fria från is och snö. Det är viktigt
att detta arbete påskyndas och så snart som möjligt leder till konkreta

resultat.

- I den mån kemikalier måste användas också i framtiden bör det göras i
sådana former att överskottet samlas upp och förhindras att komma ut i
naturen runt Arlanda.

Formerna för ureashanteringen på Arlanda får även större betydelse när den
tredje banan byggs. Den skjuter in i en vattenförande rullstensås. Den, och
andra åsar som har eller kan ha förbindelse med den, är dricksvattentäkt för
tusentals människor.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen har framförts om åtgärder för förbättrad miljö vid och
omkring Arlanda flygplats.

Stockholm den 24 januari 1989

Eva Johansson (s)

Sylvia Pettersson (s)

Gustav Persson (s)

Ingrid Andersson (s)
Ines Uusmann (s)

Mot. 1988/89

Jo899

14