Avgifter i skolan

Motion 2004/05:Ub271 av Mikaela Valtersson m.fl. (mp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av en precisering av skollagen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av att lärarutbildningen innehåller moment om ekonomiskt utsatta barn.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av att Skolverket tar fram en policy vad gäller avgifter i skolan.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att stärka Skolverkets sanktionsmöjligheter mot kommuner som bryter mot skollagen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att göra en översyn av i vilken utsträckning kommunerna följer skollagen vad gäller grundskolans avgiftsfrihet.

Bakgrund

Grundskolan i Sverige ska vara avgiftsfri för alla elever. Det är en viktig grundläggande princip i ett demokratiskt samhälle som vill ge alla lika möjligheter till kunskap och utveckling.

Skollagen säger att

4 kap. Grundskolan Utbildningen skall vara avgiftsfri för eleverna. De skall utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. I verksamheten får dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.

Det mesta tyder på att cirka 8 procent av Sveriges barn (ungefär 150 000 barn) lever i ekonomiskt utsatta familjer. Detta skriver Socialdepartementet i rapporten Ekonomiskt utsatta barn (Ds 2004:41) som nyligen presenterades.

Rapporten visar bland annat att en av de största grupperna ekonomiskt utsatta barn är barn till nyanlända invandrare. Barn till arbetslösa är också en stor grupp. I rapporten uppmärksammas också vräkningar, hemlöshet, brister i socialtjänsten, urholkningen av vissa transfereringar, sämre hälsa och försämrade levnadsvillkor i övrigt när det gäller just ekonomiskt utsatta barn.

Motivering

Fler och fler barn får tyvärr idag ett utanförskap bekräftat av skolan, genom de avgifter skolorna ofta tar ut. Det visar en undersökning som Majblommans riksförbund har gjort. Svaren från Sveriges kommuner visar att avgifter inte sällan tas ut när det gäller olika aktiviteter i grundskolan. Det överensstämmer inte med vad som sägs i skollagen där det slås fast att utbildningen i grundskolan ska vara avgiftsfri för eleverna.

Avgifterna som idag tas ut i många skolor kan handla om olika saker. Det kan vara ett museibesök, lunchpengar vid utflykter, insamling till klassresa eller inköp av materiel. Var gränsen går för vad som kan betecknas som gemensam aktivitet under skoltid och vad som hör fritiden till är idag ej helt klart.

Av undersökningen majblomman gjort framgår också att i mer än var tionde kommun diskuteras inte skolaktiviteter såsom till exempel skridskoåkning utifrån ekonomiskt utsatta familjers perspektiv. Sveriges kommuner tycks sakna beredskap för att hantera frågan om avgiftsbelagda skolaktiviteter eftersom två av tre kommuner inte heller svarar på frågan om dessa avgifter ökar eller minskar.

Det är naturligtvis oacceptabelt om en elev tvingas avstå från friluftsdagar eller skolutflykter som är en del av utbildningen för att skolan tar ut en avgift. Utbildning ska ske på den enskilda individens egna villkor. Då måste hänsyn tas till att barn har olika ekonomiska förutsättningar. Att barn ska hamna utanför gemenskapen i skolan för att de lever i ekonomiskt utsatta familjer ska aldrig få förekomma i svenska skolan.

I den svenska skolan är det förbjudet att ta ut extra avgifter av eleverna. Skollagen är mycket tydlig på den punkten. Men det tycks finnas behov av att precisera avsikten med skollagens formulering att "enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna" kan få förekomma används som en gummiparagraf.

Skolverket saknar idag sanktionsmöjligheter mot kommunala skolor som ej följer skollagen. För fristående skolor kan skolverket återkalla godkännande om verksamheten respektive rätten till bidrag om konstaterade brister ej avhjälps. Sanktionsmöjligheter bör finnas även för kommunala huvudmän. Därutöver bör skolverket kunna utdöma vite som ytterligare sanktionsmöjlighet till alla huvudmän.

Regeringen bör initiativ till att se över om kommunerna följer skollagen vad gäller avgiftsfriheten. Det är viktigt att gå vidare med den alarmerande informationen majblomman visade på i sin undersökning och fördjupa kunskapen om hur detta fungerar i kommunerna. Det finns vidare skäl att skolverket hjälper kommunerna och de enskilda skolorna med vägledning genom att ta fram en policy för hur skolor och lärare ska hantera frågan om avgifter i skolorna vad gäller ex klassresor, utflykter mm.

Lärare bör genom sin lärarutbildning få insikt i ekonomiskt utsatta barns situation för att kunna hantera den verklighet som möter i skolan och bättre kunna leva upp till skollagen.

Stockholm den 29 september 2004
Mikaela Valtersson (mp)
Helena Hillar Rosenqvist (mp)	Gustav Fridolin (mp)