avLarsWernerm.fi.

Motion 1988/89:N342

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:N342

avLarsWernerm.fi.

Ett inventerings- och forskningsprogram avseende
torv

Vpk har under den allmänna motionstiden förra året motionerat om ett
inventerings- och forskningsprogram avseende torv. I utskottsbehandlingen
konstaterades att motionen faster uppmärksamheten på en intressant fråga.
Vid sidan av användningen som bränsle kan torven utgöra en resurs för
framtida utvecklingsprojekt inom olika områden. Fortsatt forskning om
torvens egenskaper är därför angelägna. Det är också värdefullt att
inventeringen av torvtillgångarna fortsätter. I miljö- och energidepartementets
budgetproposition, nämns överhuvud taget inte forskningen inom
torvområdet. Detta föranleder att motionen om torven upprepas i år.

Med undantag för naturvårdsverkets våtmarksinventering präglas torvmarksinventeringen
av kortsiktighet och ensidighet. Hittills har endast
kunskapsuppbyggnad för exploatering ur energiproduktionssynpunkt beaktats.

Denna kortsiktighet och brist på kunskap om våra torvmarker har lett till
svåra konflikter mellan bevarandeintressen - naturskydd, renskötsel, jakt,
fiske, närmiljö för boende o.s.v. och exploateringsintressen.

Ytterligare framtida konfliktområden kan nu skönjas genom den kunskapsutbyggnad
som startat avseende alternativ industriell förädling av torv.
Från framför allt Finland och Sovjetunionen där forskningen tidigt inletts,
men även från lokala svenska utvecklingsbolag börjar potentiella industrikoncept
för förädling av torv utkristalliseras.

Genom industriella processer som pyrolys, förgasning, förvätskning,
extraktion, oxidation, hydrolys, kemisk aktivering, värmebehandling, rening
samt tillsats av växtnäringsämnen kan en mångfald av industriella
produkter som: koks, aktivt kol, oljor, fenoler, syror, vätgas, metan,
metanol, ammoniak, syntetiska vaxer, humussyror, foderjäst, alkohol,
furfural, absorptionsmedel och växttorv framställas. Vår kunskap om de
kvalitativa och kvantitativa förutsättningarna för sådan produktion med
svensk torv som råvara är mycket begränsad.

I hittills genomförda svenska torvmarksinventeringar är den kvantitativa
och kvalitativa kemiska informationen mycket begränsad. Av 6,3 miljoner
hektar torvmark är bara 6 hektar inventerad ifråga om torvens lämplighet
som kemisk råvara.

Med det breda och djupa torvforskningsprogram som drivs av bl.a. Umeå
universitet på uppdrag av statens energiverk har en kunskapsgrund börjat
etableras om vad våra torvmarker innehåller kemiskt. Av resultaten framgår
att stora kvalitativa och kvantitativa skillnader i värde föreligger i olika

torvtyper och torvmarker. Då hittills använd inventeringsteknik gett otili- Mot. 1988/89
räcklig information har i forskningsprogrammet också utvecklats en ny N342
rationell och billig inventeringsteknik, som ger kvalitativ och kvantitativ
kemisk information både vad avser förädling för energiutvinning och
förädling till olika industriella icke-energitorvprodukter.

Den industriella forskningen inom detta område drivs bl.a. av och
koordineras av Stiftelsen Svensk torvforskning. Genom den snabbt ökande
baskunskapen som erhålls från bl.a. Umeå universitets forskningsprogram
och genom forsknings- och utvecklingsarbete med Sovjetunionen som
bedrivs inom ramen för det tekniskt-vetenskapliga samarbetet mellan
länderna, kan utvecklingen komma att gå snabbt fram, om erforderliga
FoU-resurser kan avsättas även framgent.

Vad som idag saknas är ett uttalat statligt ansvar för finansiering av
erforderliga forsknings- och utvecklingsinsatser vad avser icke-energitorvutvinning.
Ser man till vårt grannland Finland handhas finansiering av
torvmarksinventering och forskning för både energitorv- och icke-energitorvutveckling
av handels- och industridepartementet. Torvmarksinventering
i Finland utförs sedan 1942 av Geologiska forskningsanstalten. 1973
utökades omfattningen av torvmarksinventeringen och anstalten fick i
uppdrag att göra en total inventering av finska torvtillgångar för olika
industriella användningsområden inklusive bevarandevärde för naturskydd
och rekreation. Hittills har man i Finland hunnit undersöka ca 800.000 ha
torvmarker ur kvalitativa och kvantitativa aspekter och målet är för
närvarande att genomföra totalinventeringen med en takt av ca 100.000
hektar per år till en kostnad av ca 10 milj. kr. per år.

Detta skall då jämföras med att i Sverige har högst 50.000 ha torvmarker
undersökts i modern tid och då endast ur energiproduktionssynpunkt.

Även när det gäller myndighetsansvaret är detta splittrat i Sverige. Enligt
uppgift anser sig SGU inte ha ekonomiska resurser att starta torvmarksinventering
inom befintlig budgetram. När det gäller statens energiverk rör det sig
om mycket kortsiktiga ambitioner vad avser inventering och detta då för
energiproduktion. Till detta skall då läggas att statens naturvårdsverk
bedriver sin våtmarksinventering utan samordning med övriga myndigheter.

Ser man då på regionala myndigheter såsom länsstyrelser, uppvisar dessa
mycket olika intresse och saknar uppenbarligen centrala riktlinjer för att
engagera sig på lämpligt sätt.

De nu rådande förhållandena på det här området är högst otillfredsställande.
Det bör därför omgående utarbetas ett åtgärdsprogram, där en samordning
sker av olika delfrågor och där även programmets finansiering klaras ut
för en längre tidsperiod.

Förslagsvis skulle bl.a. följande ingå i ett sådant åtgärdsprogram.

1. Torvmarksinventering. Då de svenska torvmarkerna är att betrakta som
en nationell resurs, vars värde behöver kartläggas, så bör staten ta ansvar för
att långsiktigt tillskjuta de ekonomiska resurser som krävs för genomförande
av en total inventering av våra torvmarker. Inventeringen bör samordnat ge
information om exploateringsvärde (energiproduktion - förädling av ickeenergiprodukter)
och bevarandevärde (naturskydd, bär, jakt, fiske m.m.).

Denna riksomfattande inventering kan lämpligen påbörjas i Norrlands 7

inland, dels därför att de största arealerna finns där, dels därför att
torvforskningen finns i Umeå. Vidare bör myndighetsansvaret för torvmarksinventeringen
samordnas.

2. Forskning avseende brukandet av vår torvmarksresurs. Lika väl som
staten måste ta det yttersta ansvaret för en total inventering, måste detta
ansvar även tas när det gäller finansiering av forskning rörande användning
av våra torvmarker. Särskilt viktigt är en ordentlig satsning på ickeenergitorvprodukter.
En ökad forskningsinsats inom detta område är
motiverad, såväl av sysselsättningsskäl, beredskapsskäl som ur handelspolitiska
aspekter, då industriell produktion kan ge många produkter för export.

Här bör STU tilldelas resurser för att i samarbete med Stiftelsen Svensk
torvforskning utarbeta ett ramprogram för forskning inom området.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett åtgärdsprogram
angående inventering och forskning med torv, med beaktande av vad i
motionen anförs.

Stockholm den 25 januari 1989
Lars Werner (vpk)

Bertil Måbrink (vpk)
Lars-Ove Hagberg (vpk)
Margo Ingvardsson (vpk)
Maggi Mikaelsson (vpk)

Berith Eriksson (vpk)
Bo Hammar (vpk)
Hans Petersson (vpk)
Paul Lestander (vpk)

Mot. 1988/89
N342

8