avLarsWernerm.fi.

Motion 1988/89:Sf13

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1988/89:Sfl3

avLarsWernerm.fi.

med anledning av prop. 1988/89:69 om utbyggnad av
föräldraförsäkringen och förstärkt föräldraledighet

En utbyggd föräldraförsäkring är en viktig grund i en bra familjepolitik.
Tillsammans med en lagstadgad rätt till barnomsorg som vpk har föreslagit
får både kvinnor och män ökade möjligheter till förvärvsarbete och tid att
vara tillsammans med sina barn.

Vpk tillstyrker därför i huvudsak regeringens förslag till den utbyggnad
som skall träda i kraft den 1 juli 1989 och den planerade kommande
förändringen.

En målsättning, alltsedan föräldraförsäkringens tillkomst, har varit att öka
pappornas aktiva deltagande i vården av barnen under de första åren.
Föredragande statsrådet anför i propositionen att papporna nu använder sig
av föräldraförsäkringen i relativt stor omfattning. Som belägg för detta
påstående redovisas att 29 % av fäderna 1987 tog ut föräldraförsäkring under
barnens två första år.

Detta är inte alldeles korrekt, riksförsäkringsverket har inga beräkningar
längre än t.o.m. 1985. Då tog 30 % av fäderna till barn födda 1983 och 1984
ut i genomsnitt 1,5 månader under barnens första två år. Under barnets första
år använde endast 22 % av fäderna föräldraförsäkringen.

Detta innebär att fyra av fem pappor avstod från sin lagstadgade rätt att
vara hemma hos barnen under den första tiden. Det finns inget som pekar på
att fädernas uttag av ledighet under barnets första levnadsår ökat sedan
1985.

Vpk anser inte att fädernas vårdinsatser för sina små barn är tillfredsställande
och utvecklingen kan inte enligt vpk:s uppfattning beskrivas som om
fäderna nu använder föräldraförsäkringen i relativt stor omfattning.

Orsakerna till att männen inte^nvänder föräldraförsäkringen är fler. Dels
har män och kvinnor inte samma ställning på arbetsmarknaden. Dels
fortlever ett traditionellt könsrollstänkande om att kvinnor är bättre lämpade
att vårda de små barnen. Undersökningar som gjorts om mäns attityder till
föräldraledighet visar att männen i princip tycker att män och kvinnor skall
dela på föräldraledigheten, men i det egna fallet finns en rad skäl till att det är
lämpligare att kvinnan är hemma. Om man studerar förändringarna som
skett under åren i föräldraförsäkringen så framstår det som om männen
påverkats positivt genom de ekonomiska förbättringar som gjorts under
ledighetstiden. Däremot verkar det inte som om förlängning av föräldraledigheten
påverkar männen på samma sätt. Generellt kan sägas att ju längre
föräldraledighet som tas direkt efter barnets födelse, desto mindre är andelen
män som är föräldralediga. Störst andel föräldralediga fäder finner man i

familjer som tar kortare föräldraledighet direkt efter födseln. Mot. 1988/89

Om föräldraledigheten förlängs utan att särskilt tid avsätts för männen är Sfl3

risken uppenbar att det blir kvinnorna som stannar hemma precis som
tidigare. Eftersom mycket pekar på att fördelningen av hemarbetet grundläggs
när familjen får barn, är det oerhört viktigt att männen får en chans att
redan under första året självständigt ansvara för hem och barn.

Vpk anser därför att det är nödvändigt att viss tid av den förlängda
föräldraförsäkringen reserveras för fäderna. Vpk föreslår att en månad av
den nu föreslagna förlängningen reserveras för fäderna i de familjer där det
finns två vårdnadshavare. Därefter bör tiden som kvoteras för fäderna öka så
att den uppgår till fyra månader när föräldraförsäkringen är utbyggd till 18
månader.

Om vi avstår från att reservera tid för fäderna i samband med förlängningen
av föräldraförsäkringen så blir det mycket svårare att senare rätta till
begångna misstag. Kvinnorna kommer då att uppleva det som om tid tas från
deras lagstadgade ledighet och skänks till männen.

Kontaktdagar

Kontaktdagar i föräldraförsäkringen skall användas för föräldrarnas besök/
medverkan i barnomsorg och skola. I propositionen föreslås att rätten till
kontaktdagar utsträcks till att omfatta hela det kalenderår under vilket
barnet fyller tolv år. Vpk tillstyrker givetvis den utvidgningen, men det är
svårt att förstå motiven bakom åldersbegränsningen fyra till tolv år.

Kontaktdagar behövs även för barn under fyra år då de är inskrivna i
barnomsorgen. Och det finns också skäl till föräldranärvaro i skolan på
högstadiet. Vid vissa tillfällen behövs också fler kontaktdagar än de två per
barn och år som nu gällande regler medger. Så är fallet vid inskolning i
barnomsorg eller skolans lågstadium.

Vpk föreslår därför att en plan för utbyggnad av kontaktdagarna enligt
motionens förslag redovisas för riksdagen.

Tillfällig föräldrapenning

Tillfällig föräldrapenning utges bl.a. vid besök i samhällets förebyggande
barnhälsovård. Ett problem, som vpk påpekat under flera år, är att det
förekommer olika bedömningar av vad som är samhällets förebyggande
barnhälsovård. Av lagtexten framgår det inte klart att de besök som föräldrar
med handikappade barn gör i förebyggande/behandlande syfte, berättigar till
tillfällig föräldrapenning. Detta bör rättas till. I vissa situationer kan bägge
föräldrarna samtidigt få tillfällig föräldrapenning. Det gäller vid läkarbesök
när barnet lider av allvarlig sjukdom och när de behöver delta i läkarbesök
eller av läkare ordinerad behandling. Men det gäller inte vid övriga
habiliterings- och utbildningstillfällen

Att bägge föräldrarna samtidigt kan närvara vid exempelvis behandling
och instruktion hos sjukgymnast, logoped och besök på lekotek är viktigt.

Det är också nödvändigt att föräldrarna samtidigt kan delta i utbildning som
rör barnets funktionsnedsättning. På så sätt kan föräldrarna stödja och hjälpa
varandra och får bättre förutsättningar att tillsammans vårda barnet.

Vpk föreslår därför att föräldrapenning vid tillfällig vård av barn skall Mot. 1988/89

kunna utgå till båda föräldrarna samtidigt vid habiliteringsförsök och Sfl3

föräldrautbildning för föräldrar till handikappade barn.

Ersättning till gravida kvinnor i slutet av graviditeten

Riksförsäkringsverkets statistik över uttag av sjukpenning, föräldrapenning
och havandeskapspenning för de 96 760 kvinnor som fick barn 1987, visar
följande:

Av dessa kvinnor har 81 % haft ersättning från den allmänna försäkringen
i form av sjukpenning, föräldrapenning eller havandeskapspenning under
någon del av de sista 60 dagarna av graviditeten.

Vid en jämförelse med situationen 1981 kan konstateras att andelen
kvinnor som uppbär föräldrapenning har minskat från 38 till 13 %. Andelen
kvinnor som enbart fått sjukpenning har ökat med 18 procentenheter dvs.
från 16 till 34 %. Även andelen kvinnor som har havandeskapspenning i
kombination med annan ersättning har ökat betydligt. Enbart havandeskapspenning
utgår bara till 1 % av kvinnorna. Statistiken visar att majoriteten av
de gravida kvinnorna inte kan eller inte orkar arbeta under sista delen av
graviditeten. Det finns också skäl att anta att antalet sjukskrivningar inte
motsvarar faktisk sjuklighet bland antalet sjukskrivningar inte motsvarar
faktisk sjuklighet bland de gravida. Sjukskrivning blir en nödlösning för att
täcka brister i möjligheterna att på annat sätt få vila från arbete. Enligt vpk:s
mening bör det övervägas om de möjligheter som finns i dag att avstå från
arbete under sista delen av graviditeten är tillräckliga och ändamålsenligt
utformade. Regeringen bör därför få i uppdrag att göra en översyn av
och analys om orsakerna till att så många kvinnor ej klarar att arbeta under
graviditetens senare del, samt lägga förslag som förbättrar möjligheten till
ledighet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att en månad av den med tre månader
förlängda föräldraförsäkringen kvoteras till den vårdnadshavare som
ej använt huvuddelen av tiden i de fall det finns två vårdnadshavare,

2. att riksdagen beslutar att den kvoterade tiden för den vårdnadshavare
som ej använt huvuddeln av tiden skall vara fyra månader när
föräldraförsäkringen är utbyggd till 18 månader,

3. att riksdagen hos regeringen begär en plan för utbyggnad av
kontaktdagarna, enligt motionens förslag,

4. att riksdagen beslutar att de besök som föräldrar till handikappade
barn gör i förebyggande/behandlande syfte bedöms som besök i
samhällets förebyggande barnhälsovård och berättigar till tillfällig
föräldrapenning,

5. att riksdagen beslutar att tillfällig föräldrapenning skall utgå
samtidigt till bägge föräldrarna vid habiliteringsbesök och utbildning
med anledning av barnets handikapp,

8

6. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om gravida Mot. 1988/89

kvinnors behov av ledighet från arbete under de sista 60 dagarna av Sf 13

graviditeten och förslag till åtgärder.

Stockholm den 1 februari 1989
Lars Werner (vpk)

Bertil Måbrink (vpk)
Lars-Ove Hagberg (vpk)
Margo Ingvardsson (vpk)

Berith Eriksson (vpk)
Bo Hammar (vpk)
Hans Petersson (vpk)

9

gotalt 16827. Stockholm 1989