avMargarethaafUgglasm.fi. Sverige och de baltiska staterna

Motion 1988/89:U532

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:U532

avMargarethaafUgglasm.fi.
Sverige och de baltiska staterna

Den 18 januari beslöt Högsta Sovjet i Estland att estniskan i framtiden skall
vara officiellt språk i Estland. Beslutet är ett uttryck för den strävan efter
nationell identitet och självbestämmande som präglat utecklingen i de
baltiska länderna det senaste året. Denna utveckling har blivit möjlig genom
förnyelseprocessen i Sovjetunionen. Den har givit utrymme för en öppnare
diskussion, opinionsyttringar som tidigare inte varit möjliga och en öppenhet
för ekonomisk liberalisering.

För Sovjetunionen är förnyelseprocessen en historisk nödvändighet som
kommer att sätta ledningen på en mängd svåra prov. För de baltiska länderna
ger processen möjligheter som dock inte saknar problem. Behovet av att slå
vakt om den centrala makten inom ramen för ett system som domineras av
kommunistpartiet kommer att leda till betydande spänningar mellan Moskva
och den nationella nivå som i Baltikum kommit under ett betydande folkligt
inflytande. Denna utveckling har inte någon motsvarighet sedan de baltiska
länderna ockuperades av Sovjetunionen.

Förnyelseprocessen i Sovjetunionen har visat sig kunna bära betydande
spänningar. Högsta Sovjet i Estland beslöt hösten 1988 att sovjetiska lagar
och förordningar inte automatiskt skall gälla i Estland. Detta visar på de
drömmar om en ökad självständighet som balterna bär på och de begränsningar
de kommer att möta i den fortsatta utvecklingen.

Dessa begränsningar kommer inte bara att sättas av Moskva utan också av
hur framgångsrikt förnyelsearbetet blir i Baltikum och vad resultaten där kan
innebära för förnyelseprocessen i Sovjet i sin helhet. Ett framgångsrikt
exempel kommer att få en större frihet än en republik som i Moskvas ögon
främst utmärker sig genom att utmana centralmakten.

Takten och framgången i genomförandet av den radikala ekonomiska
planen, den s.k. IME-planen, för ekonomisk liberalisering och frigörelse
kommer under 1989 att bli av stor betydelse för utvecklingen i Baltikum.
Framgången i försöken att få bestämma över sin ekonomi och de resultat
detta kommer att ge kommer i sin tur att påverka rätten att besluta över
andra frågor. Den kulturella och intellektuella friheten och utrymmet för
pluralism kommer att bero på vad de baltiska staterna lyckas uppnå inom
ramen för den ekonomiska förnyelsen och vad de därmed kan komma att
innebära för resten av Sovjetunionen.

Utvecklingen i Baltikum kommer också vara beroende av de kontakter
och det intresse som visas ifrån de västeuropeiska ländernas sida. Av

geografiska skäl - liksom av kulturella och historiska - kan Sverige därvidlag Mot. 1988/89
spela en viktig roll. U532

Sverige har i sin utrikespolitik under många år försummat Baltikum.

Andra delar av världen och andra förtryckta folk har haft en mer central roll i
den svenska utrikespolitiken än relationerna till våra grannländer och våra
grannfolk.

Sverige kan genom sin närhet medverka till att balterna får information,
sympati och stöd från ett demokratiskt grannland samtidigt med kontakter
och handelsutbyte som stabiliserar den ekonomiska och politiska utvecklingen.
Vi kan bidra till att världsopinionen får en betydande insyn och närhet till
vad som sker i Baltikum.

Den nyligen avslutade ESK-konferensen i Wien ger nya möjligheter till
kontakter med de baltiska folken. ESK-avtalet ger också en möjlighet till
uppföljning av tillämpningen av överenskommelser om de mänskliga rättigheterna,
vilket Sverige bör ta vara på.

Stödet och kontakterna med Baltikum är inte bara en moralisk plikt mot
våra grannfolk. En utveckling mot ökad demokrati och ökad respekt för
mänskliga rättigheter i Baltikum ligger i Sveriges omedelbara utrikespolitiska
intresse. Ökat nationellt självbestämmande och en utveckling mot
demokrati i Baltikum stärker på lång sikt stabiliteten och freden i vår del av
världen. Ökade förbindelser över Östersjön med de baltiska staterna ger
långsiktigt Sverige kulturella och ekonomiska kontakter som i ett större
europeiskt perspektiv kan bli av stort värde.

Genom en målmedveten Östersjöpolitik får vi också bättre förståelse och
kunskaper om den ekonomiska, kulturella och politiska utvecklingen i en
region som av uppenbara geografiska skäl har betydelse för vår egen
säkerhet. Det är till exempel viktigt att rätt kunna förstå och värdera vad som
nu händer i de baltiska staterna. Utveckling mot ökat självbestämmande i de
baltiska staterna ökar förutsättningarna för en politik mot gemensamma
miljöproblem.

Långsiktigt bör Sverige medverka till att de baltiska staterna får ökade
kontakter med det övriga Västeuropa och ett stöd för en utveckling mot
demokrati och ökad nationell självständighet. Sverige bör sträva till att ge
balterna en möjlighet att söka kunskaper, information och inspiration från
utvecklingen i det demokratiska Västeuropa.

I detta långsiktiga perspektiv av förändringar inom ramen för den
sovjetiska förnyelsen finns det anledning att slå fast att utvecklingen i
Sovjetunionen för lång tid framöver kommer att präglas av osäkerhet.

Därmed finns det, den fredliga utvecklingen till trots, ett visst mått av
instabilitet som understryker behovet av att Sverige även framgent genom sin
säkerhets- och utrikespolitik bidrar till ett stabilt säkerhetspolitiskt mönster i
regionen. En svensk försvarspolitik som i förväg exploaterar den fredliga
utveckling och avspänning, som inte minst skeendet i de baltiska staterna ger
löfte om, skulle dåligt gagna denna utveckling.

I det nära perspektivet finns betydande utrymme för ett svenskt agerande
som torde stå i samstämmighet med både vad man från Moskva anser möjligt
och vad man i Estland, Lettland och Littauen har ett nära intresse av.

1. Bättre officiella förbindelser

Det finns anledning för den svenska regeringen att mycket noga undersöka
förutsättningarna för en ömsesidig konsulär representation i Tallinn och
Stockholm. Tallinn är den huvudstad som ligger närmast Stockholm.

Ett alternativ eller komplement till konsulär representation kan vara att
öppna ett Sverigehus i Tallinn. Det kan i sig förena kulturhus och
handelskontor utan de komplikationer som ett konsulat kan innebära. Det är
enligt vår mening viktigt att man så snart som möjligt uppnår någon form av
kontinuerlig svensk närvaro.

2. Lättare att få visum

Regeringen bör ta intiativ för att underlätta för balter att få visum till Sverige
och för svenskar att få visum till Baltikum. Detta är en förutsättning för en
utbyggd turism och kan bidra till att utveckla kommersiella relationer.

3. Flygförbindelser till Baltikum

Det finns i dag inga internationella flygförbindelser med Baltikum. I Tallinn
finns en modern flygplats av internationell standard. Regeringen bör
medverka till att SAS eller regionala flygbolag får möjligheter att öppna
flygförbindelser till Baltikum. I första hand bör Stockholm-Tallinn vara av
intresse men även andra förbindelser bör undersökas.

4. Båtförbindelser till Tallinn och Riga

Det borde finnas stort intresse för svenskar att som turister besöka städer
som Tallinn, Riga eller Tartu med det gamla svenskgrundade universitetet
och Narva samt områden som Dagö och Ösel. En sådan turisttrafik skulle
underlättas av en båttrafik med goda förbindelser liknande den mellan t.ex.
Stockholm och Helsingfors. En sådan trafik skulle då också kunna kombineras
med konferensverksamhet och nöjesresor. Lämpliga rederier bör stimuleras
att undersöka förutsättningarna för båttrafik till Tallinn, Riga eller
andra hamnar. Det torde underlättas av regeringskontakter och av att
visumfrågan löses.

5. Förbättrade telefonförbindelser

Ett viktigt led i etablerandet av kontakter mellan Sverige och de baltiska
staterna är utvecklade telefonförbindelser. Regeringen bör ta initiativ till att
svenska och sovjetiska myndigheter snarast diskuterar en utbyggnad av
teleförbindelserna mellan Sverige och Baltikum samt ett återupprättande av
den automatiska telefontrafiken mellan Sverige och Sovjet.

6. Riksradions utlandsprogram

Sedan en tid tillbaka har Radio Sweden, riksradions utlandsredaktion,
provisoriska sändningar på estniska. Dessa sändningar sker under mycket
marginella ekonomiska villkor. Det är enligt vår mening angeläget att dessa
sändningar permanentas och utvidgas till lettiska och littauiska och ges en

Mot. 1988/89
U532

omfattning som motsvaras av sändningar på andra språk. Regeringen har i Mot. 1988/89

årets budgetproposition inte lämnat något förslag om detta. Enligt vår U532

mening bör sändningar på de baltiska språken kunna komma till stånd genom
omprioriteringar inom den av regeringen föreslagna ramen under utrikesdepartementets
anslag D2.

7. Svenskt miljösamarbete med Baltikum

Svenska åtgärder för att komma till rätta med miljöförstöring i de baltiska
staterna kan förmodligen ha en större betydelse för den framtida miljösitutationen
i Östersjön än i sig självklara åtgärder mot svenska utsläpp.

Ett ökat nationellt självbestämmande för de baltiska staterna är av godo
för Östersjön. När kontrollen över miljöförstöringen finns i Tallinn, Riga och
Vilnius, ökar chansen till ett miljövänligt beslutsfattande till skillnad från när
besluten fattas i Moskva. Den planerade stora fosforitutvinningen i norra
Estland har under lång tid framstått som ett av de större miljöhoten i
Baltikum och mot Östersjön. De i Moskva fattade besluten utlöste ett
omfattande motstånd från den estniska befolkningen. Kampen mot fosforitbrytningen
kom att symbolisera kampen för ökat nationellt självbestämmande
och för den estniska identiteten.

Planerna på den storskaliga utbrytningen är tills vidare stoppade, sedan
estniska Högsta Sovjet fattat beslut om utvecklingen i denna region. Det
måste dock utifrån svenska intressen vara en uppgift för den svenska
regeringen att noga följa vad som sker i denna fråga och reagera mot
eventuellt förnyade planer i någon form som skulle kunna leda till effekter på
tillståndet i Östersjön.

Miljösituationen i Baltikum och längs kusten kommer för lång tid vara
hotfull och allvarlig. Sverige har en möjlighet att hjälpa till med svensk
miljöteknologi i förening med s.k. mjuka krediter. Regeringen börta intiativ
för att tillsammans med de baltiska staerna och eventuellt Finland diskutera
de närmare formerna för ett samarbete.

En svensk expertdelegation med företrädare för berörda företag, naturvårdsverket
och organ för exportfinansiering bör snarast tillsättas för att
lägga fram konkreta förslag om svensk miljöhjälp till Baltikum. I ett första
steg bör en sådan insats avse främst nordöstra Estland.

8. Kultur- och utbildningssamarbete

Det finns idag ett stort intresse i Baltikum för samarbete på kultur- och
utbildningsområdet. Det är angeläget att baltiska studenter och akademiker
ges möjlighet att studera i Sverige samtidigt som svenska studenter och
forskare ges möjlighet att verka vid t.ex. universitetet i Tartu.

Det finns idag inga möjligheter till statsstöd till kultur- och utbildningssamarbete
med Baltikum. Till skillnad från mer avlägsna länder finns det inga
medel anslagna för den som önskar utbilda sig eller på något sätt verka i dessa
grannländer.

Särskilt angeläget bör det vara att medverka till ett samarbete mellan
svenska universitet och universitetet i Tartu.

16

Riksdagen bör anslå 10 miljoner kronor att användas till stipendier för Mot. 1988/89
studenter, gästprofessorer och kulturellt utbyte. U532

9. Utvecklade kommersiella relationer

De kommersiella relationernas utveckling är givetvis beroende av vad som
under 1989 sker med den ekonomiska liberaliseringen och eventuella
frizoner i Baltikum.

Samtidigt är det viktigt att den ekonomiska utvecklingen i Baltikum ges
stöd, stimulans och nya kontakter. Regeringen bör inom ramen för
gränshandelsavtalet med Sovjetunionen och i kontakt med de baltiska
staternas organisationer för utrikeshandel underlätta för svenska företag att
ta kontakter vad gäller investeringar och handel i Baltikum.

En viktig stödpunkt för svenska företag när det gäller att analysera och
bearbeta olika marknader är Exportrådets handelskontor. Detta gäller inte
minst statshandelsländerna.

Med den nya inriktning på utrikeshandeln som deklarerats i Sovjetunionen
vore det lämpligt att Sverige snarast möjligt etablerar ett handelskontor i
Moskva.

När det gäller de baltiska republikerna kan avtalet från februari 1985 om
gränshandel mellan Sovjetunionens kuststater vid Östersjön och Sverige
motivera att Exportrådet upprättar en filial till handelskontoret i Moskva på
lämplig ort i något av de baltiska sovjetrepublikerna.

Totalkostnaden för ett handelskontor i Moskva kan erfarenhetsmässigt
uppskattas till ca 5 miljoner kronor årligen. Det statliga bidraget bör kunna
begränsas till 2 miljoner kronor. Kostnaderna för ett filialkontor i någon av
de baltiska staterna kan uppskattas till ca 2 miljoner kronor. Huvuddelen av
dessa kostnader under etableringsfasen - ca två år - bör bekostas av
statsmedel. Det statliga bidraget bör under denna period uppgå till 1,5
miljoner kronor årligen.

Det finns vidare anledning att engagera svenska myndigheter i arbetet med
att lägga grunden för utökade ekonomiska relationer och att överföra
kunskaper om utrikeshandel och företagsadministration.

Regeringen bör i en särskild skrivelse till riksdagen redovisa sina åtgärder i
denna del.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om svensk representation i Baltikum,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om initiativ för att lättare få visum,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om flygförbindelser till Baltikum,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om båtförbindelser till Tallin och Riga,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utveckling av telefonförbindelser,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i Mot. 1988/89
motionen anförts om riksradions utlandsprogram,1] U532

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om samarbete på miljöområdet,

7. att riksdagen hos regeringen begär att en expertdelegation
tillsätts med uppgift att lägga fram konkreta förslag på miljöhjälp till
Baltikum,

8. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1989/90 anslå ett
reservationsanslag av 10 miljoner kronor för stipendier och kulturellt
utbyte,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av ett handelskontor i Moskva,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en filial till handelskontoret i något av de baltiska
länderna,2]

[att riksdagen beslutar att för etablering av handelskontor med
filial för budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag av 3 500 000
kronor,2]

[att riksdagen hos regeringen begär en redogörelse för de åtgärder
som vidtagits för att utveckla de kommersiella relationerna med
Baltikum2].

Stockholm den 25 januari 1989

Margaretha af Ugglas (m)

Alf Wennerfors (m) Gunnar Hökmark (m)

Inger Koch (m) Bertil Persson (m)

Eva Björne (m) Carl Bildt (m)

Nic Grönvall (m)

1 1988/89 :Kr309

2 1988/89:N321

18