avPaulLestanderm.fi.

Motion 1988/89:N309

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:N309

avPaulLestanderm.fi.

Utveckling av optiska datorsystem i Sverige

Den sentida industrialismens teknologiska utveckling har blivit alltmer
ensidig. Man accepterar en outtalad princip om internationell likformighet i
utrustning och tillämpning, som hämmar nytänkandet. Teknologiska koncept
från ledande industrimakter förutsätts forma också andra länder.
Förhållandet mellan härskarnationer och satelliter permanentas.

Förmågan till nationell självständighet, originalitet och alternativ hos små
nationer underskattas. De flesta tror därför, att Sveriges teknologiska
utveckling måste ske i form av att landet blir en lätt efterbliven kopia av
större nationer.

Detta är en felsyn. Teknologiskt avancemang är inte självklart relaterat till
storlek. Medveten koncentration av ansträngningar och materiella resurser
kan ske också i små länder. Satsning på mänskligt tänkande kan fullt ut
kompensera kvantitet i resursernas skala. Allt detta gör, att en liten nation
kan bryta beroende och osjälvständighet.

För Sverige är detta en viktig utmaning i den kommande teknologiska
omvandlingen, särskilt vad gäller datatekniken.

Till skillnad från äldre huvudteknologier kan datateknologin anta vitt
skilda utvecklingsformer. Skillnaderna i maktpolitiska och sociala effekter
blir utomordentligt stora.

Datateknologin utvecklas mycket snabbt. I utvecklingen passeras då vissa
punkter, när nya vägval står till buds. Att tillhöra de första i ett nytt stadium
och att då välja system och tillämpningar, är en enskild nations chans. Detta
ger Sverige en möjlighet. Vi kan då utveckla en självständighet, forma
tillämpningar och system efter egna sociala mål. Vi kan undvika den tendens
till elitism och kunskapsmonopol, som datatekniken hittills framkallat. Vi
kan undvika ökade klasskillnader och tilltagande maktlöshet hos breda
folklager. Vi kan främja social utjämning i kunskap och arbete, och därmed
nå högre effektivitet. Vi kan sätta in den nya teknologin i ett större
sammanhang och överbrygga klyftan mellan tekniska och humanistiska
begreppsvärldar.

Optiska datorsystem är i kapacitet och flexibla möjligheter vida överlägsna
nu existerande system. Stora satsningar på dessa äldre system är egentligen
ett slöseri. Det är däremot ett starkt nationellt intresse, att Sverige samlar
kapacitet för utveckling av optiska datorsystem. Att vara bland tätnationerna
i detta avseende ger unika möjligheter att själv forma och besluta om landets
utveckling.

En grundläggande förutsättning är, att demokratisk insyn och samhälleligt

ansvar bestämmer forskning och utveckling. Med den genomgripande
betydelse spjutspetsteknologin har, är detta en självklar ståndpunkt. Den
nationella staten, inte de multinationella dataimperierna, bör axla rollen som
initiativtagare.

Fotoniken

Denna teknik bygger på ljuset, eller rättare sagt de små ljuskvanta som kallas
fotoner, som bärare av information i olika former. Troligtvis kommer
fotoniken genom sin bredd och förnyelsekraft att kunna skapa förutsättningar
för en ny teknikgeneration. Den optiska tidsåldern inleds.

Vi har en forskning inom detta område i Sverige. Denna måste ökas.
Eftersom denna utveckling är så utomordentligt viktig från ett flertal
utgångspunkter måste vi med all kraft se till att dess möjligheter tas tillvara.
Vi måste inse att en svensk utveckling av denna teknik minskar vår nationella
sårbarhet, gör oss mer eller mindre oberoende av teknikembargon och
skapar utrymme för handel och teknikexport utan restriktioner från utländska
teknikutvecklare och stater.

Men sist men inte minst bör denna spjutspetsteknologi tas om hand därför
att den behövs som komplement till industrisatsningarna inom basnäringar,
mogna branscher och verkstadsindustri.

Regeringen bör ges i uppdrag att utarbeta ett program för utveckling av
fotoniken.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av en svensk utveckling inom fotoniken,

2. att riksdagen hos regeringen begär utarbetande av förslag till
utvecklingsprogram för fotonik.

Stockholm den 23 januari 1989

Paul Lestander (vpk)

Hans Petersson (vpk)

Gudrun Schyman (vpk)

Karl-Erik Persson (vpk)
Björn Samuelson (vpk)

Mot.

N309