Avreglering av bostadsmarknaden

Motion 1988/89:Bo270 av Knut Billing m.fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Bo270

av Knut Billing m.fl. (m)
Avreglering av bostadsmarknaden

På bostadsområdet finns en mängd normer, regler, förordningar och
bestämmelser. Gemensamt för dem är att effekten blir att människor hindras
från att bestämma över sitt eget boende. Varje regel eller norm är en liten bit
i ett system som blir alltmer omfattande och som därmed fungerar allt

sämre.

En stor del av alla normer och bestämmelser syftar även till att upphäva
eller mildra verkningarna av någon annan regel. Framför allt är det regler för
lån, bidrag och beskattning som får stor betydelse.

Det märkliga är att trots att alla bestämmelser införs med motiveringen att
de skall påverka människors beteende i en eller annan riktning, blir
socialdemokraterna alltid lika bestörta när människor anpassar sig till de nya
förhållanden bestämmelserna skapat.

Den så kallade flyttskatten kan tjäna som exempel. Den som säljer en villa
eller bostadsrätt måste betala skatt för realisationsvinsten under vissa
förutsättningar. Skattens storlek beror av flera faktorer där tiden för
innehavet är en av de viktigare. Konstruktionen påstås motverka spekulation,
vilket uppenbarligen är det samma som korta innehav.

Uthyrning av egna hem

Den socialdemokratiska politiken har också åstadkommit att människor
låter bli att sälja efter kort tid. Antingen bor de kvar trots att de egentligen
inte vill, vilket är ett problem eftersom rörligheten på bostadsmarknaden är
för låg. Eller också flyttar de utan att sälja, det vill säga de hyr ut sin bostad.

Då inför socialdemokraterna speciella bestämmelser för att bestraffa dem
som anpassar sig till de socialdemokratiska önskemålen. För att få hyra ut sin
bostad under sådana förhållanden måste man nämligen ha länsbostadsnämndens
godkännande, och dessutom kan man bli berövad en del av det lån man
tidigare fått.

Det hjälper inte ens att plan- och bostadsverket anhåller om att få slippa
denna hantering, regeringen säger nej.

För dem som ändå hade tänkt bo kvar spelar flyttskatten naturligtvis ingen
roll. De behöver ju inte betala någon skatt vare sig det finns någon flyttskatt
eller ej.

Självfallet bör det vara tillåtet att hyra ut sin bostad utan att behöva ha
särskilt tillstånd från myndigheterna, och utan att man riskerar att få sina lån
indragna.

Förbudet mot direktverkande elvärme

Ett annat exempel på socialdemokratisk regleringspolitik finner man inom
energihushållningen. Tidigare har regeringen beslutat att hus måste vara
mycket väl isolerade för att få värmas med direktverkande el.

Eftersom detta är ett utomordentligt bra sätt att värma upp hus har
byggare och boende anpassat sig till kraven, och det i en sådan grad att dessa
höga isoleringskrav nu kan göras till standard.

Nu har regeringen kommit till insikt om att alla nya hus därmed kommer
att klara kraven för att få använda direktverkande elvärme. Uppenbarligen
kan socialdemokraterna nu inte acceptera att alla nybyggnader uppfyller de
krav regeringen ställt, utan man vill införa speciella regler för att hindra
människor från att installera direktverkande el. Den isoleringsstandard som
fram till nu utgjort speciella skäl för att få installera direkte! blir i
fortsättningen ett hinder mot att installera direktverkande elvärme. Regeringen
föreslår att det från den 1 juli inte skall utgå bostadslån om installation
av direktel sker.

Eftersom det inte finns några sakliga skäl för att förhindra användandet av
direktel bör det vara såväl tillåtet som likställt med andra uppvärmningssätt i
lånehänseende.

Lånenormer

Lån och räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostadshus bestäms med
utgångspunkt i ett låneunderlag. Detta skall i princip motsvara kostnaderna,
och kan beräknas på ett av två olika sätt. Antingen efter schablonmetoden,
eller efter verkligheten, så kallad produktionskostnadsanpassad belåning
(pk-belåning).

I årets budgetproposition konstateras att det för närvarande finns ca 175
schabloner i modellen. Man har dock kommit fram till att en förenklad
model! med endast 3040 såkallade värdebärare kommer närmare verkligheten
än den hittills använda metoden.

Statsrådet påpekar att det är mest praktiskt att låta beräkningarna utgå
från vad saker och ting kostar i verkligheten, vilket förefaller rimligt. Denna
praktiska modell bör dock inte tillämpas enligt statsrådet eftersom det blir för
dyrt om man håller sig till verkligheten. Därför föreslår statsrådet att de
framräknade beloppen skall justeras ned likformigt.

Lånesystemet är i sig mycket byråkratiskt och kommer att så förbli även
med de föreslagna 3040 värdebärarna. Det är nu hög tid att ersätta
lånesystemen med ett nytt, obyråkratiskt och enkelt lånesystem.

Vi föreslår i annan motion att det nuvarande systemet ersätts med ett
enhetslånesystem, som ger en mängd fördelar.

Det förtjänar påpekas att denna form av förenklat lånesystem kommer att
minska kostnadsökningarna inom bostadsbyggandet eftersom byggföretagen
har möjlighet till större flexibilitet. Samtidigt medför den av moderata
samlingspartiet förordade ekonomiska och skattepolitiken en lägre inflationsnivå
med åtföljande lägre räntenivå. Även en sådan utveckling bidrar
till lägre byggnads- och boendekostnader.

Mot. 1988/89

Bo270

7

Fribyggen

Vi har i Sverige ett omfattande regelsystem för vårt byggande. Delvis är
reglerna utformade som bestämmelser för byggande, delvis som bestämmelser
för lån. Även om dessa senare inte formellt är bindande blir de det i
praktiken genom att de subventionerade lånen är så lönsamma jämfört med
vanliga lån.

På senare år har det förts en debatt om fribyggen, byggande som inte är lika
hårt bundet av regelsystemet. Det visar sig att sådant byggande kan bli
betydligt billigare än dagens standard. Besparingar i storleksordningen
2025 % är vad man kan räkna med.

Om en årsproduktion om 40.000 lägenheter till en fjärdedel utgjordes av
fribyggen skulle enbart räntesubventionerna kunna minska med 200 miljoner
kronor per år för årsproduktionen.

I avvaktan på att det av oss föreslagna enhetslånet införs bör fribyggen
stimuleras.

Konkurrens villkoret

År 1974 införde riksdagen det så kallade konkurrensvillkoret. Detta villkor
innebär att statliga lån inte utgår till bostadsprojekt som ej upphandlats
genom anbud. Syftet vid bestämmelsens införande sades vara att konkurrensen
därmed skulle öka. Så har inte blivit fallet. Det är tvärtom så att villkoret
på ett slående sätt har minskat konkurrensen. De många privata byggföretag
som tidigare mellan olika anbudsarbeten byggde bostadshus för egen
förvaltning, för att bland annat klara sysselsättningen för sina anställda, har
tvingats upphöra med detta. Förutsättningen för att få statliga lån är
nämligen att byggföretaget låter konkurrenterna på marknaden konkurrera
om det egna objektet. Sysselsättningsmotivet har därmed bortfallit. Konkurrensvillkoret
är ytterligare ett exempel på statlig reglering som skapar fler
problem än det löser. Riksdagen bör därför besluta om ett upphävande av
detta villkor.

Byggforskningen

Verksamheten vid statens institut för byggnadsforskning (SIB) finansieras
med basanslag från staten samt med projektanslag och uppdragsmedel.
Basanslaget används till stöd för forskning som avses bidra till en långsiktig
kunskapsuppbyggnad för sektorns behov, samt för forskning inom områden
som statsmakten angett som viktiga. Av institutets hela budget uppgår
statens anslag till något över 80%. Andelen uppdragsverksamhet är alltså
liten. Byggbranschens och andra avnämares insatser är små, vilket kan bero
på att forskningsresultaten betalas av staten eller på att inriktningen av olika
forskningsprojekt är av för litet intresse för företagen. Regel- och subventionssystemens
utformning motverkar dessutom forskning och produktutveckling.

Enligt vår uppfattning bör SIBs inriktning förändras till att i större
utsträckning gälla uppdragsforskning, vilket leder till att statens andel av
kostnaderna successivt kan minskas.

Mot. 1988/89

Bo270

8

En betydande byggforskning bedrivs genom anslag från statens råd för
byggnadsforskning (BFR). Enligt vår uppfattning bör denna verksamhet
överföras till högskolor och universitet. BFR bör därför avvecklas över en
femårsperiod.

Hemställan

Med anledning av det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om uthyrning av egna hem,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om bostadslån vid installation av direktverkande
elvärme,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om fribyggen,

4. att riksdagen beslutar avskaffa konkurrensvillkoret,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om statens institut för byggnadsforskning (SIB),

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om avveckling av statens råd för byggnadsforskning.

Stockholm den 25 januari 1989
Knut Billing (m)

Bertil Danielsson (m) Birgitta Rydle (m)

Jan Sandberg (m) Erik Holmkvist (m)

Sten Andersson (m)
i Malmö

Mot. 1988/89

Bo270

9