Avskaffande av fribeloppet

Motion 2011/12:Ub300 av Jenny Petersson (M)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över hur fribeloppet kan avskaffas.

Motivering

Ungdomsarbetslösheten och framtida brist på kompetent arbetskraft är några av våra stora samhällsutmaningar. Studenterna är idag äldre än någonsin när de tar klivet in på arbetsmarknaden. Trösklarna in på arbetsmarknaden för unga bör därför sänkas, och ett avskaffande av fribeloppet är ett viktigt steg på rätt väg.

Alliansen har sedan maktskiftet 2006 arbetat hårt för att skapa bättre förutsättningar för fler jobb och för att minska utanförskapet.

Bristande arbetslivserfarenhet är ett av de vanligaste skälen till att nyutexaminerade akademiker inte får jobb. Av det skälet bör all kontakt med arbetsmarknaden under studietiden uppmuntras. Det gör att studenten tidigare kan använda sina teoretiska kunskaper i praktiken och samtidigt kan tjäna lite extra pengar. Även för arbetsgivarna är det en vinst i att studenter har prövat på olika arbeten.

Studiemedelssystemet ska ställa krav på studieresultat. Studenter får idag studiemedel fördelat på en bidragsdel och en lånedel. Huruvida studenten vill låna, är upp till den enskilde.

Fribeloppet innebär att studenten kan ha en viss inkomst under ett kalenderhalvår utan att dennes studiemedel minskas. Om studentens inkomst överstiger detta så kallade fribelopp reduceras studiemedlet.

En student som kämpar för en bättre tillvaro genom att jobba extra och tjäna pengar och därmed får en inkomst som överstiger fribeloppsgränsen blir återbetalningsskyldig till CSN. Studenten måste då betala tillbaka sitt studiemedel, såväl lån som bidrag.

Alliansen har under den förra mandatperioden beslutat om att höja fribeloppsgränsen, vilket är ett steg i rätt riktning. Men problemet kvarstår fortfarande att studenter tvekar inför att jobba extra på helger och lov i rädsla för att bli återbetalningsskyldiga. Marginaleffekterna motverkar att fler studenter jobbar. Det finns också en risk att studenter hellre jobbar svart för att inkomsten på det sättet inte ska synliggöras, vilket då skulle kunna påverka studiemedlen. Svartjobb och hinder för att jobba är något som måste motverkas.

Eftersom studiemedelssystemet ställer krav på studieresultat finns inget motsatsförhållande till att avskaffa fribeloppsgränsen. Den student som vill studera och därtill vill arbeta på helger och lov ska kunna göra detta – inte hindras. Besluten över varje människas ekonomi och livssituation bör tillhöra individen, inte staten.

Motioner om fribeloppsgränsens avskaffande har tidigare behandlats i riksdagen. Under det förra riksmötet betonade utbildningsutskottet att det ställt sig bakom en höjning av fribeloppsgränsen med ca 30 000 kr enligt Alliansens budgetproposition för 2010. Utskottet menar därtill att ett helt avskaffande av fribeloppet skulle medföra stora ökningar av statens utgifter och att utskottet därmed inte kan ställa sig bakom detta.

Av just de ekonomiska skälen bör därför regeringen se över möjligheten till hur och när fribeloppsgränsen för studenter kan avskaffas samt vad detta kostar, men även beräknas ge i ökade skatteintäkter genom att fler jobbar och att svarta inkomster kan komma att minska. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 19 september 2011

Jenny Petersson (M)