Avskaffande av skogsvårdsavgiften

Motion 1989/90:Sk383 av Agne Hansson m.fl. (c)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Skatteutskottet

Händelser

Inlämning
1990-01-25
Bordläggning
1990-02-06
Hänvisning
1990-02-07

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: Sk383

av Agne Hansson m.fl. (c)
Avskaffande av skogsvårdsavgiften

Skogsvårdsavgiften är en oacceptabel straffskatt på skogsnäringen. Den belastar
framför allt de skötsamma och aktiva skogsägarna. Därmed har den
förlorat sitt ursprungliga syfte och bör avskaffas. I denna motion föreslår vi
att skogsvårdsavgiften slopas.

Brutet samband

Skogsvårdsavgiftens syfte var från början att finansiera bidrag till god skogsskötsel.
Något sådant direkt samband mellan avgiftsuttag och användningen
av avgiftsmedlen finns inte längre. Det har fått till följd att en mycket ringa
del av skogsvårdsavgiften går tillbaka till skogsägarna för skogsvårdande åtgärder.

I dag återförs t.ex. inom södra skogsägarnas område mindre än 10 procent
av skogsvårdsavgiften till skogsnäringen, och den skogsägare som sköter sin
skog väl har små eller inga möjligheter att få något bidrag alls. Därmed har
skogsvårdsavgiften blivit en direkt skatt som läggs särskilt på skogsnäringen.
En sådan särbeskattning saknar motsvarighet i andra näringar. Därmed upplevs
den av skogsnäringen som en direkt straffskatt.

Skärpt uttag

Skogsvårdsavgiftens karaktär av särbeskattning har skärpts genom att avgiftsprocenten
succesivt har höjts.

Samtidigt har reglerna för bidrag för skogsvårdande åtgärder ändrats. Således
har t.ex. rambeloppen för avverkning av 5:3-skog inte enbart sänkts
kraftigt utan också fått vidgad användning. Detta medför att huvudparten
av skogsvårdsavgiften används till andra ändamål vid sidan om själva skogsbruket.
Att på detta sätt låta skogsvårdsavgiften finansiera kostnader, som
rimligen bör vara en uppgift för hela samhället att bära, förstärker känslan
av straffskatt.

Felbaserad

Principerna efter vilka skogsvårdsavgiften tas ut är också felaktiga. Reglerna
premierar inte en god skogsvård, vilket de rimligen borde göra. En skogsvårdsavgift
baserad på skogsbruksvärdet kan slå mycket snett och få till följd
att de mest skötsamma skogsägarna förlorar mest på skogsvårdsavgiften.

1* Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Sk382-391

Skogsbruksvärdet kan t.ex. vara mycket högt men avverkningsmöjligheterna
små. Dessa skogsägare straffas enligt nuvarande uttagsprincip med
höga avgifter på låga eller inga nettoinkomster från skogen.

Missgynnar istället för premierar

De bidrag som utgår från avgiftsmedel utgår i huvudsak för att i efterhand
reparera eftersatta åtgärder, eller till fastigheter med ett dåligt skogstillstånd.
Den skogsägare som sköter sin skog bra har i regel mycket små möjligheter
att få bidrag. Trots detta har dessa skogsägare höga skogsvårdsavgifter.

På det sättet innebär bidragssystemet en överföring av medel från skötsamma
till mindre skötsamma skogsägare. Skogsvårdsavgiften motverkar
därför i praktiken samhällets syften med skogspolitiken. I ett system med
skogsvårdsavgifter är det oftast de skötsamma skogsägarna som förlorar
mest.

Det som nu sagts berör skogsvårdsavgiftens negativa konsekvens i ett relativt
kort perspektiv. Naturligt vöre att också beräkna dess effekt och konsekvenser
under en omloppstid på 80-100 år. Professor Sören Wibe vid Lantbruksuniversitetet
har gjort det. Hans beräkningar visar att den samlade avgiften
vid en 80-årig omloppstid svarar mot 40 procent av nettot vid avverkning.
Det rör sig således om ett avgiftssystem som får ännu större negativa
effekter för ett rationellt skogsbruk på längre sikt.

Förlorat syfte

När ett system förlorat sitt syfte bör det avskaffas. Så är fallet med skogsvårdsavgiften.
Detsamma gäller det bidragssystem som är en följd av skogsvårdsavgiften.

En självklar följd av en slopad skogsvårdsavgift blir givetvis att bidrag som
betalas med medel som kommer in från avgifterna slopas. Regionalpolitiska
insatser och annat som utgår ur avgiftsmedel, och som inte har anknytning
till skogsbruket, bör självfallet finansieras via statskassan.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar avskaffa skogsvårdsavgiften.

Stockholm den 25 januari 1990

Agne Hansson (c)

Rune Backlund (c) Ingbritt lrhammar (c)

Roland Larsson (c) Marianne Jönsson (c)

Hugo Andersson (c)

Mot. 1989/90
Sk383

4

Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen beslutar avskaffa skogsvårdsavgiften.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen beslutar avskaffa skogsvårdsavgiften.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.