Avskaffande av skogsvårdsavgiften

Motion 1990/91:Sk336 av Ulf Melin och Anders G Högmark (m)

Genom kraftiga höjningar av skogsvårdsavgiften har
staten under de senaste åren tagit en allt större del av
skogsägarnas inkomster från den växande skogen.
Skogsbruket och landsbygden drabbas därmed av en
särbeskattning på ca 450 miljoner kronor årligen. För en
enskild skogsbrukare innebär detta en extra skatt på ca 4 000
kronor per år i genomsnitt.

Skogsbruksvärdet bestäms efter skogsfastighetens
bonitet (avkastningsförmåga) och allmänna tillstånd. Det
innebär, att den som skött sin skog sämst får lägst
skogsbruksvärde (och därmed lägre avgift) medan den som
aktivt vårdat sin skog på bästa sätt, med plantering, röjning,
gallring i rätt tid och ofta, samt dikning och
skogsvägbyggande straffbeskattas med högre
skogsbruksvärde. Detta upplever den enskilde
skogsägaren, med rätta, som djupt orättfärdigt.

Vid den kommande fastighetstaxeringen av
jordbruksfastigheter 1991/92 beräknas taxeringsvärdena för
fastigheter med skog komma att höjas med 100 procent.
Detta kommer att ytterligare försämra skogsbrukets
långsiktiga lönsamhet.

Beräkningar som professor Sören Wibe vid
skogshögskolan i Umeå har gjort visar att mellan 40 och 50
procent av skogens hela netto under en omloppstid tas i
anspråk för att betala denna skogsvårdsavgift.
Nedanstående exempel visar med all tydlighet hur hårt
denna avgift drabbar skogsbruket och därmed den enskilde
skogsbrukaren och hans företag.

Siffrorna är baserade på ett hektar skogsmark, med ett
taxeringsvärde på 6 200
kronor, skogsvårdsavgift 0,8 procent och en ränta på
12 procent. Skogsvårdsavgift, planteringskostnad och
räntekostnader är f.n. avdragsgilla, varför dessa kostnader
halverats i beräkningarna.

Skogsvårdsavgift jämte ränta

år
1
25 kr (6 200x0,8%)
:2
''
10
330 ''
''
20
920 ''
''
40
3 870 ''
''
60
13 330 ''
''
80
43 670 ''

Efter 80 års omloppstid är kostnaden för
skogsvårdsavgiften således drygt 43 000
kronor. Utöver detta tillkommer kostnaden för att
plantera och röja ett ha skogsmark. Utöver detta
tillkommer kostnaden för att plantera och röja ett ha
skogsmark.

-- markberedning
1 200 kr
-- plantor 2/2 gran 2 500 st à 1:35
1 375 ''
-- behandling mot insekter 2 500 st à 0:24
600 ''
-- plantering 2 500 st à 1:48
3 700 ''
-- röjning 2 ggr à 3 dv
7 600 '' s18 16
475 kr

Bruttointäkten i en första gallring vid 25--30 år beräknas
täcka avverkningskostnaden. Fram till den andra gallringen
som beräknas ske då beståndet är ca 40 år och som för första
gången ger skogsägaren en nettointäkt, har kostnaden för
plantering och röjning jämte ränta stigit till 84 730
kronor (halv föryngringskostnad uppräknad med 6
procents ränta under 40 år). Kostnader för försäkringar,
fastighetsskatt, skogsbruksplan, insekts- och viltskador har
inte medräknats.

För de kombinerade skogs- och jordbruksföretagen,
som det finns så många av i Jönköpings och Kronobergs län,
är det av utomordentlig vikt att skogsbruket har en god och
uthållig lönsamhet. Denna lönsamhet urholkas och hotas av
regeringens nuvarande skogsvårdsavgifter. Ett lönsamt
skogsbruk är en förutsättning för en levande landsbygd.
Regeringens skogspolitik är därför ett hot mot en levande
landsbygd, speciellt i södra Sverige där erlagda
skogsvårdsavgifter till en ringa del kommer tillbaka i
skogsbruket. Merparten av inbetalade avgifter behålls av
staten eller kommer skogsbruket i norra Sverige tillgodo.
Skogsbrukaren i södra Sverige framstår som den stora
förloraren av regeringens orättfärdiga skogspolitik. Vår
slutsats är att skogsvårdsavgiften måste avskaffas. Bidragen
till en del av de ändamål avgiften sägs finansiera bör
samtidigt avskaffas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skogsvårdsavgiftens
avskaffande.

Stockholm den 15 januari 1991

Ulf Melin (m)

Anders G Högmark (m)