Avveckling av Bromma flygplats

Motion 2001/02:T229 av Lennart Daléus (c)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avveckla Bromma flygplats.

Motivering

Bromma flygplats öppnade för trafik 1936. Under efterkrigstiden växte flyget kraftigt och med tiden började bullerproblemen för de kringboende bli ett allvarligt miljöproblem. Läget förvärrades genom jetflygets utveckling och under 1970-talet var bullret så omfattande att något måste göras. 1983 flyttades Linjeflygs verksamhet ut till Arlanda och de boende runt flygplatsen kunde andas ut efter årtionden av buller och lukt av flygbränsle.

Stockholms stad började planera för ett bostadsområde på Bromma och bl a stadsdelen Minneberg med nästan 1 000 lägenheter byggdes då det stod klart att flygplatsen skulle läggas ned. 1992 beslöt emellertid en knapp majoritet i Stockholms kommunfullmäktige att släppa fram det tunga trafikflyget igen. Bullermattorna bredde åter ut sig över de närbelägna bostadsområdena. Inom bara några kilometers radie från flygplatsen bor över 100.000 människor.

Sedan ett avtal ingåtts mellan staten och Stockholms stad 1994 som reglerar trafiken fram till år 2011 har flyget kunnat ökas successivt, inte minst med hjälp av olika tilläggsavtal. En nytt mer genomgripande avtal är nu aktuellt mellan Stockholms stad och Luftfartsverket. Det nya avtalet är tänkt att medge en påtaglig ökning av den tunga trafiken på Bromma. Tanken är att begränsningar för flygplanens vikt skall tas bort och mängden flygrörelser skall sättas till 80.000 per år. Därtill vill man få bort småflyget inkl. skolflyget till någon annan flygplats. 80.000 flygrörelser betyder 219 starter och landningar i medeltal varje dygn året runt. Antalet passagerare kan öka från dagens 1 miljon per år till över 4 miljoner.

Jämfört med nu innebär det en mångdubblering av det tunga flyget på Bromma. Stockholms stad och Luftfartsverket vill gärna se större och nyare maskiner än de som Malmö Aviation använder idag. Enligt tjänsteskrivelser inom Stockholms stad, som naturligtvis tagits fram på uppdrag av den moderata ledningen i Stadshuset, skall detta vara en miljövänlig utveckling. Hur man nu kan resonera så. Fler resenärer betyder ökade utsläpp både från flygplanen och från den strida ström av fordon i form av taxibilar, limosiner och privatbilar som söker sig till flygplatsen. Fler tunga flygplan ökar också risken för stora olyckor och allvarliga haverier.

Samtidigt som bullernivåerna kommer att öka lägger Brommaflyget en död hand över utvecklingen i närliggande stadsdelar. Ett flertal bostadsprojekt kan inte genomföras, vilket är ytterst olyckligt med tanke på den stora bostadsbrist som råder i Stockholmsregionen.

Regering och riksdag måste nu ge miljön en uppvärdering. Det kan inte vara rimligt att kraftigt miljöstörande verksamhet tillåts pågå med 100.000-tals människor boende i närheten, samtidigt som nya möjliga bostadsområden inte kan bebyggas av bl a miljö- och säkerhetsskäl.

Jag anser att Brommaflyget bör avvecklas så snart som möjligt. Genom att utveckla Skavsta med goda kommunikationer skapas förutsättningar för den flygkapacitet som måste finnas i regionen. Genom tredje banan på Arlanda med de numera så snabba tågförbindelserna från Stockholm, Uppsala och andra delar av Mälardalen kan flyget utvecklas även där. Arlanda utgör navet i flygtrafiken över Sverige där såväl utrikes som inrikes trafik har sin naturliga mötespunkt.

När Bromma flygplats avvecklats kan området dels göras tillgängligt för allmänheten i form av nya grönytor, dels bebyggas med bostäder. För detta krävs goda kollektivtrafikförbindelser bl a i form av spårvägsanslutning till Alvik och Sundbyberg.

Stockholm den 26 september 2001

Lennart Daléus (c)