Avveckling av skogsvårdsavgiften

Motion 1989/90:Sk304 av Stina Gustavsson och Kersti Johansson

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: Sk304

av Stina Gustavsson och Kersti Johansson
(båda c)

Avveckling av skogsvårdsavgiften

Enligt beräkningar gjorda vid Sveriges Lantbruksuniversitet visar dessa att
lönsamheten i dagens skogsbruk knappast motsvarar de kostnader för skogsbrukets
bedrivande som skogsvårdslagen kräver. Detta anser vi vara helt
oacceptabelt.

Riksdagen måste nu besluta avskaffa skogsvårdsavgiften. Denna avgift
saknar motsvarighet i andra näringar. Staten kan inte först tvinga skogsägarna
till ett omfattande och kostsamt skogsodlingsarbete och sedan lägga
beslag på den förväntade avkastningen genom skogsvårdsavgift. Så länge
skogsvårdsavgiften var en oskyldig särbeskattning i storleksordningen 200300
kronor på en medelfastighet var den ganska harmlös. I dag kan man se
ökningar i storleksordningen 2 000 procent.

Uppgifter från Kronobergs och Jönköpings län visar att skogsägare från
dessa båda län betalat skogsvårdsavgift på tillsammans 63 miljoner på ett år.
Tillbaka till skogsägarna i form av bidrag för skogsdikning och skogsodling
återgick endast 7-8 procent.

Något samband med de bidrag som staten lämnar till skogsbilvägar och
ädellövskog kan vi inte se. Bidragen till skogsbilvägar borde få avräknas bilskatten
på samma sätt som för övriga näringar och lagen om ädellövskog har
inget samband med skogsvårdsavgiften.

Nedanstående exempel visar på hur orimlig skogsvårdsavgiften är:

Siffrorna är baserade på ett hektar skogsmark, med ett taxeringsvärde på
6.200 kronor, skogsvårdsavgift 8 promille och en ränta på 12 procent. I dag är
skogsvårdsavgift, planteringskostnad och räntekostnader avdragsgilla varför
dessa kostnader halverats i beräkningen.

År 1	25 kr (6.200 x 8 promille:2)
10	330
20	920
40	3.870
60	13.330
80	43.670

Efter en omloppstid om 80 år är kostnaden för skogsvårdsavgiften således
drygt 43.000 kronor. Därtill kommer kostnader för plantering och röjning,
försäkringar, fastighetsskatt, skogsbruksplan och kostnader för insekts- och
viltskador.

I de diskussioner som förs om förenkling av skattesystemet torde skogsvårdsavgiftens
avskaffande vara logisk. Slopas skogsvårdsavgiften skall naturligtvis
de bidrag som är direkt knutna till avgiften bortfalla.

Redan 1955 års skogsvårdsutredning föreslog en successiv avveckling av
skogsvårdsavgiften. Motiven var då ett ökat anlitande av fackmän även i det
privata skogsbruket samt ökad självverksamhet. Denna slutsats har ytterligare
förstärkts under senare tid.

Vi anser att skogsvårdsavgiften har överlevt sig själv och måste avvecklas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar avveckla skogsvårdsavgiften.

Stockholm den 10 januari 1990

Stina Gustavsson (c) Kersti Johansson (c)

Mot. 1989/90
Sk304

6