Barn till dömda

Motion 2004/05:Ju331 av Alice Åström m.fl. (v)

1Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att insatser skall göras för att utbilda och informera all personal inom kriminalvården om anmälningsskyldigheten som de har enligt socialtjänstlagen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kriminalvården skall åläggas en skyldighet att alltid fråga en intagen, vid den första kontakten med häktet eller anstalten, huruvida den intagne har barn eller har vårdnaden om barn.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Socialstyrelsen och Kriminalvårdsstyrelsen tillsammans skall utarbeta rutiner för ett ökat samarbete kring barn som har frihetsberövade föräldrar.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Kriminalvårdsstyrelsen skall se över systemet kring telefonsamtal för att både öka möjligheterna för frihetsberövade föräldrar att kostnadsfritt ringa till sina barn och för barnen att ringa till sina föräldrar.

5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i lagstiftningen som rör permissioner så att det finns möjlighet att utifrån barnets behov av kontakt med en frihetsberövad förälder bevilja permissioner i enlighet med vad i motionen anförs.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att besöksrum som är anpassade efter barns behov skall inrättas på samtliga anstalter och häkten, och särskilt skall barns behov av att träffa andra barn som är i samma situation beaktas.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att besöksrum och besökslägenheter endast skall användas för sina egentliga syften och inte får utgöra en lösning vid platsbrist på häktet eller anstalten.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det, inom en rimlig tidsram, skall göras en ordentlig genomlysning av hur förändringarna med anledning av proposition 2003/04:113 Stärkt barnperspektiv i mål om utvisning på grund av brott fallit ut sett i ett barnperspektiv.1

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en utredning bör tillsättas som ser över möjligheten att införa permissioner med elektronisk fotboja för utvisningsdömda som har barn i Sverige.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det bör vidtas åtgärder för att öka barnkompetensen inom rättspsykiatrin.2

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det i hela landet bör vidtas åtgärder för att stimulera verksamheter där barn med frihetsberövade föräldrar får träffa andra barn i samma situation.2

1 Yrkande 8 hänvisat till SfU.

2 Yrkandena 10 och 11 hänvisade till SoU.

2Inledning

Vänsterpartiet avser att i denna motion belysa barns behov av kontakt med frihetsberövade föräldrar både som en angelägenhet för det enskilda barnet och för samhället i stort.

Barn som har en förälder som döms till vård eller fängelse eller som häktas lever i en mycket svår situation. Enligt Barnombudsmannen befinner sig i dag flera tusen barn i Sverige i denna situation. Samhället brister i sitt ansvar för dessa barn på flera punkter. Det gäller såväl barnens behov av stöd som deras rätt till en väl fungerande kontakt med sin frånvarande förälder.

Det finns också ett behov av stöd till barn under den svåra tid mellan anmälan och fram till att dom faller. Många barn behöver också stöd även om föräldern frikänns. För att barn ska få så gott stöd som möjligt behöver också den förälder som inte är anklagad få stöd och hjälp för att på bästa sätt hjälpa barnet.

3Anmälan till socialtjänsten

När barn kan behöva stöd och skydd av socialtjänsten är kriminalvården skyldig att göra en anmälan enligt socialtjänstlagen. Det har visat sig att detta inte alltid fungerar som önskat. Enligt en enkätundersökning som tagits fram av Barnombudsmannen är det tydligt att kriminalvårdspersonalen på de flesta anstalter och häkten saknar erfarenhet av att göra anmälningar till socialnämnden när de får vetskap om att ett barn riskerar att fara illa. På många håll saknas kunskap om att skyldigheten finns. Man bör därför göra insatser för att utbilda och informera all personal inom kriminalvården om anmälningsskyldigheten som de har enligt socialtjänstlagen.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

För att kunna fullgöra en sådan anmälningsskyldighet måste kriminalvården åläggas en skyldighet att alltid fråga en intagen vid den första kontakten med häktet eller anstalten om denne har barn och om denne har vårdnaden om ett eller flera barn.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

4Samarbete mellan kriminalvården och Socialstyrelsen

Ofta tänker man sig en förälders frånvaro från barnet som en del av straffet. Att det är "rätt åt henne/honom". Men då glömmer man bort hur situationen är sett ur barnets synvinkel.

Ett bättre omhändertagande av barn till dömda är viktigt ur två perspektiv. Dels är det viktigt att tänka på att straffet inte ska drabba barnet. Det är inte barnet som gjort sig skyldigt till ett brott, ändå får hon eller han lida av ett straff. Dels är det också viktigt att tänka på att ett barn med en frihetsberövad förälder sätts i en svår social situation som i vissa fall kan leda till att det senare hamnar snett i samhället. I en undersökning gjord av kriminalvården visade det sig att 14 % av de manliga och 11 % av de kvinnliga fångarna hade haft en förälder som suttit i fängelse, vilket är anmärkningsvärt och tydligt visar på ett samband.

Trots detta utgör barn till dömda en relativt bortglömd grupp. Detta beror till stor del på brist på samverkan mellan myndigheter. Kunskapen om gruppen måste bli större och Socialstyrelsen och Kriminalvårdsstyrelsen bör därför tillsammans utarbeta rutiner för ett ökat samarbete kring barn som har frihetsberövade föräldrar.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

5Barnets behov av kontakt med föräldern

Även om barnet skulle slippa att uppleva själva gripandet av en förälder skapar frihetsberövandet en känslomässig kris eller ett psykiskt trauma hos barnet. Att bli berövad en förälder tillfogar barnet psykisk smärta som kan vara djup och ta sig uttryck i olika symtom.

Dessa symtom kan vara sömnsvårigheter, matvägran, överaktivitet, koncentrationssvårigheter och aggressivitet. Påfrestningen är så stor att det finns risk för bestående psykiska skador. Beroende på barnets ålder uppstår en mängd frågor hos barnet. Vad är det som händer? Vad har föräldern gjort och varför? Vad ska hända mig? Vad ska jag säga till mina kompisar och till dem i skolan?

5.1Telefonkontakt

FN:s barnrättskommitté har påpekat att ett barn med frihetsberövade föräldrar har rätt att upprätthålla kontakten med en förälder. Barnet och samhället har ett intresse av detta. Det är också viktigt att barnet upprätthåller en realistisk bild av hur föräldern verkligen är som person. Barnet ska ges möjligheter att uttrycka sina åsikter om eventuell kontakt med en intagen förälder. Hänsyn ska tas till barnets åsikter utifrån ålder och mognad. Det finns en rad ytterligare åtgärder som behövs för att förbättra kontaktmöjligheterna.

Att på ett enkelt sätt kunna upprätthålla en regelbunden vardagskontakt är viktigt. En sådan kontakt kan lämpligen ske över telefon och på tider som gör att barnet inte ytterligare ska behöva förändra sitt liv och sina rutiner. Svårigheterna kan i dag vara många. Kostnaderna för föräldrarna att ringa kan vara höga. Det kan vara svårt att få kontakt med en gång, både för föräldern som bara kan ringa vid fastställda tider som inte alltid passar, och för barnet som ofta inte har möjlighet att själv ringa upp föräldern.

Även barn i utlandet kan ha behov av att hålla kontakt med föräldrar i Sverige som är utvisningsdömda. En sådan kontakt underlättar dessutom en utvisningsdömds återanpassning i hemlandet. Kriminalvårdsstyrelsen bör se över systemet kring telefonsamtal för att både öka möjligheterna för frihetsberövade föräldrar att kostnadsfritt ringa till sina barn och för barnen att ringa till sina föräldrar.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

5.2Barnperspektiv på permissioner

Enligt en undersökning gjord av Barnombudsmannen efterlyser många inom kriminalvården att i regleringen kring permissioner tillåta ett barnperspektiv. I dag är det inte tydligt att det går att ta hänsyn till sådana omständigheter.

Vänsterpartiet tycker att förslaget är bra. Det bör därför begäras av regeringen att den lägger fram förslag till ändring i lagstiftningen som rör permissioner så att det finns möjlighet att utifrån barnets behov av kontakt med en frihetsberövad förälder bevilja permissioner.

Regeringen bör återkomma med förslag om detta.

5.3Besöksrum anpassade efter barns behov

Enligt Barnombudsmannen har de flesta anstalterna och häktena besöksrum som är anpassade efter barns behov. Detta är bra, men det är nödvändigt att detta övergår från att bli vanligt till att bli en regel. Ofta kan i stället alla besöksrum på en anstalt eller ett häkte vara torftigt möblerade och utrustade. De kan upplevas som otrevliga och det kan vara svårt att sysselsätta små barn i dem.

Rädslan för, eller erfarenheten av, att barnen och deras följeslagare kroppsvisiteras får en del föräldrar och barn att avstå från att ta initiativ till besök på anstalt. I vissa fall kan det tyvärr också vara så att personalens inställning inte underlättar kontakt.

Har man gjort ett brott ska man känna av det, och det man kanske känner av mest är avsaknaden av sin familj. Då ska man inte ha så mycket besök heller.

Kriminalvården bör därför åläggas en skyldighet att inrätta besöksrum på samtliga anstalter och häkten som är anpassade efter barns behov. Den bör då särskilt beakta barnens behov av att träffa andra barn som är i samma situation.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

5.4Besöksrum och besökslägenheter som används vid platsbrist

En intagen befinner sig inte sällan långt ifrån sin hemort och från sin familj. Vid sådana situationer är det viktigt för barnet att ändå kunna träffa sin förälder och att besöket då, p.g.a. reseavståndet, blir under en något längre period. Besökslägenheter med möjligheter till övernattning kan då vara väldigt viktigt. Även barn som har sin förälder på ett häkte eller en anstalt nära hemmet kan ha behov av längre sammanhängande besök under former som efterliknar vardagen.

Enligt Barnombudsmannen har färre än hälften av våra anstalter besökslägenheter. Det är angeläget att detta antal ökar. Enligt Kriminalvårdsstyrelsens föreskrifter ska dock besök med barn prioriteras hos de anstalter som har besökslägenheter, vilket är positivt.

Det händer att både besöksrum och besökslägenheter omvandlas till vanliga platser för intagna när häktet eller anstalten lider av platsbrist. Detta är mycket dåligt ur ett barnperspektiv, eftersom det starkt begränsar barnets möjligheter att träffa föräldern i en positiv miljö och på ett naturligt sätt. Besöksrum och besökslägenheter ska därför endast användas för sina egentliga syften och får inte utgöra en lösning vid platsbrist på häktet eller anstalten.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

6Barn till utvisningsdömda

En grupp med särskilda villkor och behov på våra anstalter är de som förutom strafftiden har fått utvisningsbeslut i domen, vilket innebär att de efter avtjänad strafftid skall utvisas till sitt gamla hemland. Utvisningen kan gälla en begränsad tidsperiod eller för resten av livet. Problemen för denna grupp är mycket stora.

Självklart har många utvisningsdömda relationer och många har barn i Sverige. Utvisningsdömdas särskilda situation gör att både föräldrar och barn mår psykiskt mycket dåligt och ständigt har ångest vid tanken på att de ska skiljas från sina kära. Enligt Brottsförebyggande rådet drabbas omkring 200 barn om året av att någon av deras föräldrar utvisas.

Vänsterpartiet har tidigare efterfrågat ett stärkt barnperspektiv när utvisningsdom kan vara aktuell. I proposition 2003/04:113 Stärkt barnperspektiv i mål om utvisning på grund av brott finns steg mot detta i och med att socialnämnden i sådana fall ska lämna ett yttrande om barnets behov av kontakt med föräldern. Med anledning av de skillnader i praxis som funnits på olika håll, och att en genomlysning av praxis aldrig tidigare gjorts av hur praxis ser ut, anser Vänsterpartiet dock att det är viktigt att det efter tid ska göras en uppföljning av lagändringens resultat. Inom en rimlig tidsram skall det därför göras en ordentlig genomlysning av hur förändringarna med anledning av proposition 2003/04:113 fallit ut sett i ett barnperspektiv.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utvisningsdömda har heller ingen möjlighet att få permissioner under strafftiden. Skälet till detta är att man anser att risken för att de ska avvika är för stor. Resultatet blir att föräldrar och barn aldrig får träffa varandra utanför anstaltsmiljön. Vänsterpartiet anser att detta är djupt inhumant och en orimlig situation. Regeringen bör snarast utreda möjligheten att införa permissioner med elektronisk fotboja för utvisningsdömda med barn i Sverige.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

7Barn till föräldrar inom rättspsykiatrin

Barn till föräldrar som omhändertas inom rättspsykiatrin är en bortglömd grupp. Svårigheterna för dem är dubbla. För det ena innebär det en frånvaro från föräldern på samma sätt som för barn med föräldrar dömda till fängelse, med de problem som detta medför och som redogjorts för tidigare i motionen. För det andra innebär faktumet att deras föräldrar har en psykisk störning att de är särskilt känsliga och sårbara. Än mer komplicerad blir situationen ifall föräldern begått övergrepp mot barnet.

Rättspsykiatrin bör förbättra sina kunskaper i hanteringen av dessa barn. Det handlar om att kunna göra övervägningar av om och på vilket sätt kontakt mellan barn och förälder ska ske och att se till att barnen får kontakt med andra barn i samma situation. Överhuvudtaget behöver barnen på ett bättre sätt än i dag uppmärksammas och tas hänsyn till. Det bör således vidtas åtgärder för att öka barnkompetensen inom rättspsykiatrin.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

8Barns behov av att träffa andra barn

Att kunna träffa andra barn som är i samma situation kan vara väldigt viktigt för ett barn som har en förälder som är frihetsberövad. De får tala med andra barn om sina känslor och upplevelser. Verksamheten stöttas ofta upp av kompetent personal som ger barnen hjälp med att avlasta skuld- och skamkänslor, som är alltför vanligt bland dessa barn. Ideella organisationer spelar här en väldigt viktig roll, men även kommunal verksamhet kan bedrivas.

Verksamheten är dock inte etablerad i hela landet och det är angeläget att den sprids och att det skapas utrymme för verksamheten. Det bör således i hela landet vidtas åtgärder för att stimulera verksamheter där barn med frihetsberövade föräldrar får träffa andra barn i samma situation.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 27 september 2004
Alice Åström (v)
Rossana Dinamarca (v)	Mats Einarsson (v)
Siv Holma (v)	Rolf Olsson (v)
Peter Pedersen (v)	Per Rosengren (v)
Tasso Stafilidis (v)	Ingrid Burman (v)
Elina Linna (v)	Gunilla Wahlén (v)