Barnäktenskap

Motion 2000/01:L456 av Hillevi Larsson (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om barnäktenskap.
Motivering

Barnäktenskap är ett fenomen som inte borde få inträffa i Sverige. Likväl
sker detta och det drabbar framför allt unga invandrarflickor. Som
reglerna är utformade i dag gäller olika regler för svenskar och utländska
medborgare. Det innebär att barn som ännu inte blivit svenska
medborgare kan gifta sig från och med 15 års ålder. Det är i de flesta fall
tveksamt om flickor under 18 år är mogna att fatta ett sådant
livsavgörande beslut som äktenskap innebär. När det gäller barnäktenskap
är de dessutom oftast arrangerade av föräldrarna vilket gör valmöjligheten
för flickan liten.

Ett ännu större problem är de äktenskap som ingås ännu tidigare än vid 15
års ålder. Det finns två sätt att genomföra detta. Det första sättet går ut på
att
flickan skickas utomlands och gifter sig där. När hon återvänder med sin
make släpps de båda in i landet. Är flickan då gravid får hennes make
uppehållstillstånd och de får förbli gifta. Det andra sättet innebär att
flickan
gifter sig i Sverige med närvaro av en präst tillhörande hennes religion, utan
svenska myndigheters kännedom.

Dessa barnäktenskap innebär ofta allvarliga problem för flickornas
skolgång. Problemen blir naturligtvis ännu större när flickorna blir gravida.
Många slutar helt enkelt att gå till skolan. Dessa har ytterst små utsikter att
få
jobb i framtiden eller att integreras i det svenska samhället.

Många gånger är dessa barnäktenskap dessutom att betrakta som tvångs-
äktenskap vilket gör att flickorna far extra illa. Utöver detta bidrar dessa
barn-
äktenskap till invandrarfientlighet. Det är bara en liten minoritet att
invandrarna som tillämpar barnäktenskap men denna lilla minoritet skapar
fördomar som drabbar alla invandrare.

Självklart ska olika kulturer och traditioner kunna leva sida vid sida i
Sverige. Detta innefattar dock inte traditioner som bryter mot svenska lagar
och som riskerar att skada barnen. För att få slut på den destruktiva företeelse
som barnäktenskap innebär krävs för det första att ingångna äktenskap
upplöses. För det andra måste de ansvariga pekas ut och straffas - oftast
föräldrarna. I de fall där det krävs bör föräldrarna förlora vårdnaden om de
minderåriga flickor de gift bort mot deras vilja. För det tredje bör samma
regler gälla för alla barn i Sverige oavsett om de är utländska eller svenska
medborgare. Detta innebär att äktenskapsåldern bör vara 18 år för alla och
inte som nu 15 år för vissa. Det innebär också att svenska myndigheter bör
betrakta alla fall av barnäktenskap som lika allvarliga och inte bedöma vissa
fall som mindre alarmerande p.g.a. annan kulturtillhörighet.

Stockholm den 27 september 2000

Hillevi Larsson (s)