Barnen i storstäderna

Motion 1988/89:So638 av Karin Söder och Pär Granstedt (båda c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89: So638

av Karin Söder och Pär Granstedt (båda c)
Barnen i storstäderna

Värna Stockholm för barnens skull

Livsvillkoren för barn i storstaden Stockholm är ofta påfrestande. Mer än
på andra håll i landet är vardagens viktiga funktioner skilda från varandra.
Bostadsområden, arbetsområden, servicecentra, fritidsområden är avgränsade
från varandra. Ökande trafik och luftföroreningar drabbar barnen
värst.

Många barn och ungdomar upplever att de står utanför vuxnas vardag.
Deras nära och varaktiga vuxenkontakter är få. Långa avstånd mellan
boende och vuxnas arbetsplatser bidrar till att stänga barnen ute. De får
ingen realistisk bild av vuxentillvaron.

För att komma tillrätta med denna oacceptabla utveckling måste vi
värna Stockholm för barnens skull. Expansionen måste begränsas för att
människor i Stockholm skall kunna uppleva en god livskvalitet.

Den fortsatta utvecklingen måste styras av en samhällsplanering som
bättre än hittills utgår från barnens bästa. Samtidigt krävs åtgärder -som
begränsar redan inbyggda brister i storstaden Stockholm.

Det kräver insatser som bygger på decentralisering och närhet, som ger
barnfamiljerna större inflytande och större valfrihet, politiska beslut som
respekterar barns behov och villkor i barnomsorg och skola, och som ger
utrymme för tid och umgänge mellan barn och vuxna. Särskild hänsyn
måste i den övergripande planeringen tas till barn med särskilda behov av
stöd, t. ex. barn med handikapp.

Bra boendemiljöer

Överhettningen i Storstockholmsområdet måste begränsas om människor
skall få chans till en bra tillvaro. I en särskild motion kräver centern att en
särskild investeringsavgift på 25 procent skall införas för kontorslokaler
och industrier i överhettade områden i Storstockholm och användas bl. a.
till byggande av bostäder för ungdomar. Avgiften skall också användas för
miljöförbättringar.

Den lokala miljön

Det är viktigt att den lokala miljön blir gripbar för barnen och att den
tillåts innehålla både produktion och konsumtion, både arbete och rekrea

tion, både barn, vuxna och gamla. Sådana miljöer fanns förr i lokalsamhäl- Mot. 1
let, i småstäder, mindre samhällen och byar. Ingen föreställer sig att det är So638
möjligt eller önskvärt att göra storstaden Stockholm till en småstad. Däremot
är det både önskvärt och nödvändigt att i storstaden skapa lokalsamhällen,
närmiljöer, som ger utrymme för social kontakt, gemenskap och
medansvar. 1 sådana bomiljöer bör det finnas förutsättningar för både
barn och vuxna att uppleva hembygdskänsla och känna trygghet. Där finns
också förutsättningar för vuxna att fungera som maskör i det sociala
nätverket.

Det är nödvändigt att återskapa fler miljöer i vardagstillvaron där människors
vägar korsas på ett naturligt sätt. I en sådan närmiljö skall daghem,
lågstadieskola och vårdcentral finnas. Småföretag, hantverkare och butiksservice
skall ges förutsättningar att verka där människor bor. Hantverkaren,
cykelverkstaden, närbutiken i kvarteret ger, för att nämna några
exempel, också barnen en chans att se yrkesverksamma människor i sin
närhet.

I närmiljön skall finnas gemensamma lokaler som kan utgöra bas för
aktiviteter som finns i varje bostadsområde och kvarter.

Också i utpräglade storstadsområden måste finnas variation i utemiljön
med grönområden i rimlig närhet. Grönytor kan användas till gemensamma
odlingar av grönsaker, fruktträd etc. För barnen innebär det att de
tillsammans med föräldrar och andra vuxna får chansen att vara med och
skapa något själva, får kunskap om natur och växande och känna en egen
roll i en större helhet.

I en sådan miljö blir man också både som barn och vuxen rädd om det
man har varit med om att bygga upp. Det är naturligt att ta ansvar för det
man har delaktighet i.

Vuxenstöd mot otrygghet

Det finns en otrygghet i vårt välfärdssamhälle som är särskilt tydlig bland
barn och unga. Det märks bl. a. genom mobbning, ungdomsvåld och oro i
skolan. En fruktansvärd konsekvens av barns och ungdomars problem är
antalet självmord bland barn och unga.

Återkommande undersökningar och forskningsrapporter bekräftar det
vi kan avläsa i vardagens verklighet; barn och ungdomar ropar efter
uppmärksamhet från vuxna. Rop på hjälp måste höras av någon. Men
samtidigt visar undersökningar att många barn och ungdomar inte har
några förväntningar på vuxna som samtalspartners. Det kan bero på att
vuxna inte har eller inte ger sig tid att lyssna. Men det kan också ha sitt
ursprung i svårigheten att vara en god samtalspartner i frågor som rör
livets djupare mening. Många vuxna är själva otrygga och osäkra i sina
roller, inte minst som föräldrar. Därför är det angeläget att såväl föräldrar
som lärare, förskollärare och personal inom vård och omsorg får kunskap
och stöd inom detta område. Särskilt angeläget är att tidigt förmå uppmärksamma
förhållningssätt, beteenden och uttryck som kan tyda på att
barn och ungdomar befinner sig i kristillstånd. Regeringen bör därför få i
uppdrag att ta initiativ för att tillgodose utbildning hos berörda personal

grupper men också att tillgodose föräldrautbildningsbehov i detta avseende.
Samma krav framfördes tidigare men tillräckliga åtgärder har inte
vidtagits.

Mer tid för barnen

En av de mest angelägna frågorna för att förbättra barns villkor är att
skapa förutsättningar för mer tid mellan barn och föräldrar. Oavsett hur
familjen löst sin barnomsorg beror möjligheterna att öka tiden med barnen
för de allra flesta på ekonomiska förhållanden.

Den förvärvsarbetande föräldern förlorar arbetsinkomst om han/hon
vill förkorta sin arbetstid. För den ensamstående föräldern är den lösningen
oftast otänkbar. I realiteten blir möjligheten att utnyttja den lagstadgade
rätten att förkorta ledigheten för barnens skull en möjlighet endast för
den välbeställde, så länge inte rätten förenas med en ekonomisk ersättning.

Därför är en av de mest angelägna reformerna för barnens skull att ett
vårdnadsbidrag införs som gör det möjligt för föräldrarna att reellt välja
mertid för barnen. Denna reform som centern i en trepartimotion tillsammans
med (fp) och (m) kräver är särskilt betydelsefull för barnfamiljer i
storstadsområdena, där de långa arbetsresorna förstärker svårigheterna att
kombinera heldags förvärvsarbete med tid för barnen. Med vårdnadsbidragets
olika möjligheter ökar också utsikterna till samverkan i närmiljön
omkring gemensamma frågor som gäller service och omsorg. Genom till
exempel föräldrakooperativ möjliggörs goda alternativa lösningar av barnomsorgen.

En väl utbyggd barnomsorg i närheten av barnens hem är en viktig
förutsättning för föräldrars och barns valfrihet och trygghet. Barnomsorgen
skall bygga på kvalitet och utvecklingsstimulerande aktiviteter i små
grupper med erfaren och väl utbildad personal.

Kvalitet i skolan

Likaväl som vuxna behöver barn en god arbetsmiljö. Skolan är barnens
arbetsplats. Dessvärre har många barn, inte minst i Stockholm, under de
senaste åren fått uppleva stora brister både i den fysiska skolmiljön och i
läromedelutrustningen, bl. a. därför att skolan utsatts för kännbara ekonomiska
urholkningar.

Centern har i en särskild motion krävt att skolan skall undantas från
besparingskrav. Varje kommun bör dessutom årligen upprätta en verksamhetsplan
för skolan så att utbildningsfrågorna kontinuerligt debatteras.
En sådan verksamhetsplan som underställs kommunfullmäktige för debatt
och beslut kommer att i en helt annan omfattning än hittills fokusera barns
villkor i skolan. Skolan och utbildningen skall präglas av kvalitet, tillgänglighet
och decetralisering. Det innebär bl. a. att barn under sina tidigaste
skolår skall kunna gå i skolan i sin närmiljö. Lågstadieskolan skall finnas i
närkvarteren. Mindre klasser skall prioriteras och flera årskurser i gemensamma
grupper kan vara en god lösning.

Mot. 1988/89

So638

12

En målsättning för gymnasieutbildningen måste vara att alla elever som
vill ha plats i gymnasieskolan skall få det. Samtidigt är det nödvändigt att
innehållet i utbildningen blir sådant att ungdomarna upplever sin studietid
som meningsfull. Den måste också ge praktiska kunskaper. Därför måste
regeringen, på sätt som krävs i centerns särskilda motion om detta, snarast
lägga fram förslag om yrkesutbildningen i gymnasiet.

Barn med särskilda behov

Särskilt utsatta för påfrestningar är flyktingbarnen. Detta kräver särskilda
resurser och åtgärder, i enlighet med vad som framförs i särskild motion
från centern.

Handlingsprogram

För att förbättra barns och ungdomars livsvillkor i samhället i stort och
särskilt i storstadsområden krävs åtgärder såväl på ett övergripande planeringsplan
som på detaljområden.

Regeringen har inte, trots olika utredningar och arbetsgrupper, presterat
något sammanhängande program för åtgärder som medverkar till att bättre
tillgodose framförallt storstadsbamens situation. Riksdagen bör därför
hos regeringen begära att barnmiljörådet får i uppdrag att med beaktande
av vad som anförts i motionen utarbeta ett samlat och övergripande
handlingsprogram för barn i storstadsmiljö.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen ger regeringen i uppdrag att ta initiativ till riktad
utbildning för föräldrar och berörda personalgrupper i syfte att
förebygga och tidigt upptäcka ungdomars kristillstånd,

2. att riksdagen ger regeringen i uppdrag att låta barnmiljörådet
med beaktande av vad som anförts i motionen utarbeta ett samlat
och övergripande handlingsprogram för barn i storstadsmiljö.

Stockholm den 24 januari 1989

Karin Söder (c) Pär Granstedt (c)

Mot. 1988/89

So638

13