Barnens rätt i utlänningslagen

Motion 2004/05:Sf208 av Sten Tolgfors (m)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att målet bör vara att barn inte skall behöva vänta längre än tre månader på besked vid ansökan om asyl.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att barns egna asylskäl skall efterfrågas och undersökas av Migrationsverket.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det av Migrationsverkets beslut som gäller barn skall framgå hur barns egna asylskäl eftersökts och vilka bedömningar som gjorts av dessa.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det för barn skall kunna ställas något lägre krav än för vuxna vid bedömning av humanitära skäl.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Migrationsverket skall ha särskilt utbildad personal för att utreda och bedöma barns asylskäl.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om mottagandet av ensamkommande barn.

Motivering

Riksdagen har enigt sagt att rättssäkerheten i asylprocessen skall stärkas genom en ny instansordning för asylärende. Kortare handläggningstider och rättssäkra beslut kommer att minska det mänskliga lidande som långvarig osäkerhet om framtiden medför. Dessutom skulle en mer rättssäker ordning kunna sänka statens kostnader för flyktingmottagande. Bättre motiverade beslut kan ge färre överklaganden och den ökade rättssäkerheten möjliggör ett avskaffade av upprepade nya ansökningar.

Regeringen har dessvärre fördröjt övergången till denna nya instansordning, med negativa konsekvenser för många asylsökande som följd. Dessutom leder regeringens agerande till ett minskat förtroende för hela asylsystemet.

Dagens långa väntetider vid asylprövning bidrar till att skapa nya trauman hos dem som söker asyl. Väntetiderna håller människor utanför samhället och medför stora kostnader för boende och uppehälle. Ingen vuxen skall behöva vänta längre än sex månader på besked om asyl i första instans, förutsatt att den sökande samverkar under processen.

Barn drabbas särskilt av långa väntetider och all den osäkerhet detta för med sig. För barn bör högst tre månaders väntetid vara målet.

Till skillnad från regeringen har vi moderater finansierat våra krav på kortare väntetider. I moderaternas förslag till budget har de senaste åren tillförts 100 miljoner kronor till Migrationsverket och Utlänningsnämnden, vilket både varit moraliskt och ekonomiskt välmotiverat.

Utlänningslagens största svaghet har länge varit behandlingen av barn. Barn har samma rätt som vuxna att få sina asylskäl och skyddsbehov prövade. Likväl hör det till ovanligheterna att så sker. Hittills har det närmast förutsatts att barns skyddsbehov är desamma som föräldrarnas, men såär inte alltid fallet. Barn kan dessvärre lika väl som vuxna förföljas på grund av etnisk tillhörighet eller utsättas för grova övergrepp i samband med etniska rensningar. Ett barn kan ha tvingats delta i krig, eller ha utsatts för förföljelse grundad på religion eller kön och därmed ha ett eget skyddsbehov.

I beslut från Migrationsverket saknas alltför ofta klara besked om huruvida barnen i en familj har hörts, eller om barnperspektivet funnits med i utredningen av en familjs ärende. Har barnen hörts saknas ofta utvecklade skäl om hur barnens situation har bedömts.

Det har i Sverige förekommit en debatt om bristen på särskild barnkompetens inom polisen vid utredningen av brott mot barn. Att höra ett barn kan inte ske på samma sätt som för en vuxen person, det krävs särskild kompetens. Detta gäller i lika stor utsträckning för barn i asylärenden.

Barnperspektivet måste stärkas i utlänningslagen. I utredningen som för närvarande ser över lagen har vi därför föreslagit en "barnavdelning" i lagen, där barnperspektivet tydliggörs.

Till de saker som måste tydliggöras i det svenska asylsystemet hör:

• att barns asylskäl särskilt skall utredas och beaktas av Migrationsverket,

• att det av Migrationsverkets beslut som gäller barn skall framgå hur barns egna asylskäl eftersökts och vilka bedömningar som gjorts av dessa,

• att det för barn kan ställas något lägre krav än för vuxna vid bedömningen av humanitära skäl - i enlighet med FN:s barnkonventions krav på hänsynstagande till barnets bästa vid alla beslut som rör barn. Detta moderata förslag fanns det en sjupartimajoritet för i Kommittén för översyn av utlänningslagen,

• att särskild vikt skall läggas vid snabba beslut i ärenden som gäller barn. Tre månader bör vara riktmärket,

• Att Migrationsverket skall ha särskilt utbildad personal för att utreda och bedöma barns asylskäl.

Härutöver är sex av riksdagens sju partier överens om att mottagandet av ensamkommande barn måste förbättras. Staten skall avtala med ett mindre antal värdkommuner om att de skall svara för boendet för ensamkommande barn. Dessa kommuner skall ha särskilt utvecklad kompetens för att möta ensamma och/eller traumatiserade barns behov. Migrationsverket skall alltså inte längre svara för barnets boende. Ansvaret för detta skall ligga hos socialtjänsten, liksom det gör för andra ensamma barn. En god man skall svara för att barnets intresse tillvaratas i kontakter med Migrationsverk och myndigheter.

Mottagandet av ensamkommande barn har varit den svenska flyktingpolitikens mest kritiserade område de gångna åren. Nu måste bristerna åtgärdas.

Stockholm den 20 september 2004

Sten Tolgfors (m)