Barnomsorgen

Motion 1988/89:So630 av Ulla Tillander m. fl. (c)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Socialutskottet

Händelser

Inlämning
1989-01-25
Bordläggning
1989-02-01
Hänvisning
1989-02-02

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89: So630

av Ulla Tillander m. fl. (c)
Barnomsorgen

Barnomsorgen måste utvecklas så att föräldrarnas och familjernas egna val
tillgodoses. Den ensidiga satsningen på kommunala daghem har inte haft
denna utgångspunkt. Den socialdemokratiska politiken har i detta avseende
varit orättfärdig mot de familjer som inte passat in i det av regeringen
förespråkade mönstret.

Daghemsutbyggnaden har hittills huvudsakligen haft kvantitativa förtecken.
Fortfarande handlar daghemsdebatten till stor del om hur man
skall få fram tillräckligt många platser - inte så mycket om att barnen
skall ha en bra situation.

Denna inriktning av daghemsdebatten skapar särskilda bekymmer i en
situation där den sociala sektorn allmänt sett har svårt att hävda sig. I småkommunema
och i glesbygden finns få daghem och de upplever utvecklingen
som orättvis och i dålig harmoni med situationen. I storstäderna
finns daghem men inte alltid den personalsituation som gör det möjligt att
upprätthålla en bra kvalitet och trygghet i omsorgen.

Från centerpartiet har vi länge hävdat att barnomsorgen skall byggas ut
till full behovstäckning. Vi kunde emellertid inte ställa oss bakom riksdagsbeslutet
i fråga, eftersom detta innebar en fortsatt ensidig satsning på
barnomsorg utanför hemmet och inte tillgodosåg behovet av en vårdnadsersättning.

Centerns inställning när det gäller barnomsorgen innebär att man ger
utrymme för en större mångsidighet. Vi bejakar såväl daghem som familjedaghem,
kooperativa, ideella och också privata. Man skall inte på förhand
behöva bestämma proportionerna mellan dessa olika former.

Enligt vår mening är det enbart genom att utveckla ett beskattat vårdnadsbidrag
som det är möjligt att lösa bamomsorgsfrågorna på ett rättvist
och bra sätt. Uppenbart har kommunerna nu stora problem att klara
barnomsorgsmålet till 1991 inom ramen för nuvarande s-politik. Med
resurser till föräldrarna och ökad valfrihet finns stöd till alla barn och
möjligheter till en dynamisk utveckling. 1 sammanhanget vill vi också
erinra om att centern i den ekonomiska motionen förutsatt att regeringen
lämnar förslag om höjda barnbidrag.

Vårdnadsbidraget skiljer sig i detta avseende kraftigt från förslaget att
förlänga föräldraförsäkringen. Denna politik innebär i och för sig några
månaders ytterligare möjlighet till ledighet när barnen är små men ingen
lösning på småbarnsföräldrarnas ambition att förena förvärvsarbete med
ett bra foräldraskap efter denna period.

Valfrihet och alternativ

Valfriheten i barnomsorgen måste vidgas. Det gäller inte bara att ge
resurser till föräldrar. Det gäller också att ge möjligheter för andra än
kommuner att utveckla daghemsalternativ. Vi accepterar ingen diskriminerande
attityd mot någon som har en kvalitativt bra verksamhet, t. ex.
ideella organisationer, kyrkan, privata alternativ. Vi vill särskilt framhålla
att föräldrakooperativ från en råd utgångspunkter har sådana fördelar och
att de särskilt bör uppmuntras.

Eftersom intresset för och efterfrågan på kristna alternativ i barnomsorgen
kraftigt ökar överallt i landet inställer sig frågan såväl för enskilda som
för församlingar: av vilket outgrundligt skäl är svenska kyrkan förhindrad
att arbeta på samma villkor som andra? Muslimer, mosaiska trosbekännare,
katolska församlingar, frikyrkor och ideella organisationer i övrigt kan
numera få statsbidrag. Men det finns märkligt nog ett undantag och det är
den barnomsorg som Svenska kyrkan kan ge. Hos många föräldrar finns en
positiv förväntan att kyrkorna kan tillföra daghemsverksamheten något
väsentligt. En miljö som är präglad av lek, ansvarstagande, gemenskap,
bön och andakt är vad som efterlyses. Mot den bakgrunden är det bra att
daghem och fritidshem i kooperativ form eller stiftelseform kan få statsbidrag,
också de med kristen inriktning.

En kraftig utbyggnad av familjedaghemmen har under senare tid skett. 1
vissa kommuner har man sökt stimulera denna utveckling genom tillämpning
av någon form av kommunal vårdnadsersättning. Vi finner att denna
väg för många är bra och anser det vara felaktigt att som socialdemokraterna
nu gör, aktivt försöka förhindra kommunal vårdnadsersättning. Det är
angeläget att familjedaghemmen kan bedrivas med stöd av öppen förskola
och att dagbarnvårdarna får pedagogisk och annan stimulans för sina
viktiga arbetsuppgifter.

En återerövrad föräldraroll med den insikt, självkänsla, kunskap och
glädje som det kan innebära skulle kunna vara en ny ansatspunkt inte bara
när det gäller ett självständigt val mellan olika alternativ utan också när
det gäller medverkan i skapandet av olika alternativ.

Barnomsorg med kvalitet

Med den ökade flexibilitet vi i centerpartiet förordar i den kommunala
barnomsorgen ges goda möjligheter att möta olika situationer utifrån de
lokala förutsättningarna. Det är viktigt att barnomsorgens pedagogik utarbetas
tillsammans med föräldrarna och så att barnen på ett naturligt sätt
får kontakt med vuxenvärlden och de vardagssysslor som förekommer i
hem och familj. Det är också viktigt att barnen får kunskap om de etiska
grunder som vårt samhälle vilar på och bakgrunden till de traditioner som
finns i vårt samhälle. Sådana pedagogiska inslag måste, liksom kunskap
om natur och omgivning, delges barnen med utgångspunkt från de förutsättningar
förskolebarnen har. All barnomsorg måste genomsyras av samma
grundprinciper. Det gäller såväl omsorg i familjedaghem som i förskola
och öppen förskola.

Mot. 1988/89

So630

7

Förskolebarnen är för sin utveckling i hög grad beroende av stabila
vuxenrelationer. Det finns skäl understryka att stora förändringar i personalsammansättningen
i ett daghem är skadliga för barnen och kan hämma
deras utveckling. Det är också viktigt att uppmärksamma familjedaghemmens
arbetssituation. Därför är det enligt vår mening angeläget att kommunerna
förmår hantera personalfrågorna med större hänsyn till barnens
situation.

Personalfrågor

Barnomsorgens personalfrågor måste få en bättre lösning. Det är inte
acceptabelt att daghem tvingas stänga p.g. a. personalbrist, att personalomsättningen
är så stor att barnen inte har en känd vuxen att ty sig till
under dagen. Det är heller inte från personalens utgångspunkt acceptabelt
att personalsituationen är sådan att kvalitetsfrågorna kommer i bakgrunden.
Barnomsorgspersonalen måste ha en sådan arbetssituation att de har
en rimlig chans att själva bli nöjda med sitt jobb. Med en kraftig utbyggnad
av daghemsverksamheten är det nödvändigt att både behålla nuvarande
personal i ökad omfattning och att dimensionera utbildningen så att personal
i tillräcklig omfattning finns tillgänglig.

Skolbarnsomsorg

Det grundläggande syftet med skolbarnsomsorgen är att erbjuda en trygg
omsorg under den tid då föräldrarna och skolan inte gör det. För de barn
som är i behov av tillsyn kan den ske t. ex. genom familjedaghem, föräldradrivna
eller föreningsdrivna fritidshem eller genom fritidshem i kommunal
eller annan regi. Varje lösning där föräldrarna erbjuds flera möjligheter
att välja mellan är i sig bättre än en lösning där bara en möjlighet finns
eller där en möjlighet starkt prioriteras. En positiv inställning till fritidshem
med annan huvudman än kommunen skulle ha en gynnsam inverkan
på kvaliteten i skolbarnsomsorgen. Det skulle ta vara på det kapital av
ideell kraft som bör utnyttjas och det skulle ge utrymme för stor variation
och uppfinningsrikedom.

Många föräldrar föredrar för sina skolbarn plats i familjedaghem och ser
det som ett utmärkt alternativ. Fritidsverksamhet i institutionaliserad
form hamnar lätt i en överambitiös och ensidig inriktning på pedagogisk,
schemalagd verksamhet som fyller barnets lediga tid. Man frågar sig om
inte barnen på egen hand och spontant skall få utveckla lekar så som man
alltid har gjort utan att någon vuxen måste finnas med i alla sammanhang?
Det kan hända att vuxenvärlden också i form av ett aldrig så pedagogiskt
nit berövar barn tid och möjlighet att få utvecklas och leva i sin hemlighetsfulla
värld.

De flesta föräldrar känner en glädje i sitt föräldraansvar. Barnen och
deras aktiviteter blir en möjlighet att vidga vyer, skapa nya sociala kontakter
och närhet till barn ger en känslomässig utveckling. Också för skolbarnsomsorgen
är det viktigt och naturligt att utgå från det starka föräldraengagemanget.

Mot. 1988/89

So630

8

Hemställan

Mot. 1988/89

So630

Med stöd av det anförda hemställes

1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om utbyggnaden av barnomsorgen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om kvaliteten i barnomsorgen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om rekrytering av personal till barnomsorgen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om alternativ i barnomsorgen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om barnomsorg med Svenska kyrkan som huvudman,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om familjedaghemmen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om skolbarnsomsorgen,

[att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande en vidgad
kommunal kompetens vad gäller rätten att utge kommunal
vård nadsersättn ing1].

Stockholm den 25 januari 1989

Ulla Tillander (c)
Rosa Östh (c)

Karin Israelsson (c)

Rune Backlund (c)

Göran Engström (c)

Roland Larsson (c)

Marianne Jönsson (c)

Kersti Johansson (c)

' 1988/89: K626.

9

Yrkanden (14)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnaden av barnomsorgen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnaden av barnomsorgen
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvaliteten i barnomsorgen
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvaliteten i barnomsorgen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 3
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rekrytering av personal till barnomsorgen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 3
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rekrytering av personal till barnomsorgen
    Behandlas i
  • 4
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om alternativ i barnomsorgen
    Behandlas i
  • 4
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om alternativ i barnomsorgen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 5
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om barnomsorg med svenska kyrkan som huvudman
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 5
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om barnomsorg med svenska kyrkan som huvudman
    Behandlas i
  • 6
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om familjedaghemmen
    Behandlas i
  • 6
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om familjedaghemmen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 7
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolbarnsomsorgen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 7
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolbarnsomsorgen.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.