Bättre psykisk arbetsmiljö

Motion 1989/90:A241 av Claes Roxbergh m.fl. (mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:A241

av Claes Roxbergh m.fl. (mp)
Bättre psykisk arbetsmiljö

Utanför arbetsmarknaden står i dag - trots den stora efterfrågan på arbetskraft
- 12 % av alla i arbetsför ålder. Av dessa omkring 500 000 personer
är 350 000 förtidspensionerade till en kostnad av 22 miljarder/år, resten är
långtidssjukskrivna. Av dessa borde troligen 50 000 - 75 000 ha förutsättningar
att arbeta om alternativ till förtidspensioneringen hade erbjudits. Det
skulle ge dem ett rikare liv och en känsla av att stå på egna ben. Samhällets
kostnader skulle bli betydligt mindre. Dessutom söker man i dagens läge som
nämnts - efter mer arbetskraft.

För att få bukt med problemen bör vi uppmärksamma och ta hänsyn till
de psykiska problem, som allt oftare visar sig ligga till grund för sjukskrivningen
och i förlängningen till förtidspensioneringen. Detta säger Gerhard
Larsson, Samhalls chef, i en tidningsartikel från maj -89.

Förtidspensioneringarna ökar allt hastigare, särskilt i åldrarna 30-50 år.
Hela 37 % av de 150 000 personer som varit sjukskrivna längre än tre månader
blir förtidspensionerade trots att de flesta av dem har ett jobb att återvända
till. Den pågående arbetsmiljöutredningen kommer att kartlägga
många av de arbetsuppgifter, som till en del orsakar långtidssjukskrivningarna.
Tunga lyft, felbelastningar och enahanda arbetsuppgifter kan med god
vilja rättas till med tekniska lösningar; svårare är det då att hjälpa bl.a. de
280 000 svenskar, som år 1988 sjukskrevs för psykiska besvär. 8 000 av dem
förtidspensionerades. Också fall av värk i nacke och rygg har tydliga samband
med miljöns psykosociala faktorer.

Förebyggande insatser

För att så få som möjligt skall välja att sjukskriva och förtidspensionera sig
måste vi se till att arbetsplatserna är både tekniskt välplanerade och tillfredsställer
de anställdas trivsel; det kan gälla att förbättra arbetsorganisationen,
lokalerna, samarbetet med kamraterna, möjligheterna till omväxling i arbetsmomenten
och till avancemang. Inte minst viktigt är det att var och en
på arbetsplatsen ses som en tillgång och inte som en opersonlig produktionsenhet.

Naturligtvis är det viktigt att i största möjliga utsträckning kunna förfoga
över sin tid. Det är nödvändigt för alla människors trivsel. Miljöpartiet de
gröna vill åter betona att vi måste ge människor laglig rätt att gå ner i arbets

tid till 30 eller 20 timmars arbetsvecka med stora möjligheter till flexibilitet Mot. 1989/90

och med sänkt lön i förhållande till den kortare arbetstiden. Det ger oss tid A241

för varandra och för de verksamheter, som vi i dag är för stressade för att

orka med. Detta har behandlats i separata motioner, varför det bara nämns

här som ett viktigt bidrag till trivsel och ökad humanitet.

Samhällets vinster

Genom att förbättra den psykiska miljön på arbetsplatser med påfrestande
arbeten gör naturligtvis både samhälle och anställda stora vinster. Samhällets
vinster utgörs inte bara av minskad sjukpenning för långtidssjukskrivna
och förtidspensioner; därtill kommer sjukvårds- och vikariekostnader och
uteblivna arbetsinsatser förutom alla icke prissatta bekymmer för den drabbade,
familj, vänner och arbetskamrater. Vi föreslår därför att ur arbetsmiljöfonden
minst 100 milj. kr. avsätts för information på arbetsplatserna om
vikten av förebyggande psykisk omsorg, vilka uttryck denna kan ta sig och
ekonomiskt bidrag som del av de kostnader som företaget förbinder sig att
betala för den psykiska renoveringen.

I den pågående arbetsmiljöutredningen kommer det att finnas uppgifter
om de psykiskt mest besvärliga arbetsmiljöerna. Utifrån de uppgifterna kan
en åtgärdsplan arbetas fram och verkställas. Till detta ändamål anser vi att
det ur arbetsmiljöfonden bör utgå minst 100 milj. kr. Förebyggande sjukvård
ger stora vinster, både ekonomiska och humanitära. En insats av detta slag
kommer att på sikt betala sig och ge vinst.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vid fördelning
av pengar ur arbetsmiljöfonden minst 100 milj. kr. skall avsättas
för förebyggande av psykiska arbetsskador,

2. att riksdagen hos regeringen begär att en åtgärdsplan utarbetas
och verkställs.

Stockholm den 20 januari 1990

Claes Roxbergh (mp)

Inger Schörling (mp) Anna Horn af Rantzien (mp)

Anita Stenberg (mp)