Bättre utbildningsmöjligheter för invandrare i grundvux

Motion 1989/90:Ub743 av Erkki Tammenoksa (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub743

av Erkki Tammenoksa (s)

Bättre utbildningsmöjligheter för invandrare i
grundvux

Från utbildningsutskottet har i tidigare motionssvar framförts olika lösningar
på problematiken om finska folkhögskolors och länsskolnämnders
granskande roll. Svaren har inte följt en enhetlig linje och når enligt min mening
inte kärnpunkten.

Invandrarministern anför i regeringens proposition 1985/86:98 målen för
den svenska invandrarpolitiken på följande sätt:

Begreppet jämlikhet bör enligt min mening bibehållas som ett övergripande
mål för invandrarpolitiken. Detta mål innebär sammanfattningsvis en strävan
att dels uppnå lika rättigheter för invandrare i förhållande till den övriga
befolkningen, dels åstadkomma likvärdiga möjligheter. Det innebär att invandrarna
inom olika berörda samhällsområden skall behandlas likvärdigt
med befolkningen i övrigt och att deras behov skall mötas inom ramen för
den generella politik som fastställts, t.ex. för arbetsmarknaden, för bostadsmarknaden
och för det sociala området. För att invandrare skall kunna behandlas
likvärdigt med andra krävs ofta särskilda åtgärder. Varje myndighet
bör ha ett ansvar för att vidta sådana åtgärder när de behövs.

Vad det gäller valfriheten heter det att målet bör tolkas så att det innefattar
respekt för den enskildes identitet och integritet samt möjligheter att utveckla
det egna kulturarvet inom ramen för de grundläggande normer som i
det svenska samhället gäller för mänsklig samlevnad.

Enligt vuxenutbildningslagen skall grundvux ge vuxna sådana grundläggande
färdigheter i läsning, skrivning och matematik som normalt uppnås på
grundskolans mellanstadium. För elever som inte har svenska som modersmål
skall grundvux dessutom ge kunskaper i svenska motsvarande vad som
erhålls genom grund-SFI. Om eleven har bristfälliga kunskaper i svenska
språket får undervisning ske på elevens eget språk om eleven önskar det.
Rekommendationen om undervisning på elevens eget språk återfinns i skolöverstyrelsens,
SÖ, kommentarmaterial för grundvux. Tolkningen av rekommendationen
har dock blivit, att valet av undervisningsspråk delegerats
till skolledningen i kommunen. Det har i de flesta kommuner resulterat i att
grundvux för invandrarna nästan enbart avser grundläggande svenskundervisning.

Det råder en allmän enighet om att invandrarna skall inlemmas i det
svenska samhället så snabbt som möjligt, komma in i arbete och försörja sig

själva. Det bästa sättet att uppnå detta är den grundläggande svenskundervisningen,
grund-SFl.

I praktiken avgörs målsättningen för invandrarnas utbildning i grundvux
då skolledningen samråder med lärarkollegiet. Där avgörs om undervisning
på elevernas eget språk behövs. Där skall också invandrarpolitikens av riksdagen
två gånger antagna mål - jämlikhet, valfrihet och samverkan - gälla.
På det lokala planet vinner dock nästan alltid åsikten, att undervisning på
svenska är att föredra före undervisning på hemspråket. Det tas sällan i
beaktande hos människor som inte har förmåga att lära sig ett nytt språk i
den utsträckning att det går att studera på det språket ändå kan ha en stor
kapacitet att lära sig angelägna färdigheter på hemspråket. Exempel på sådana
färdigheter är räkning, samhälls-, arbetslivs- och naturorientering som
de skulle kunna tillägna sig på sitt hemspråk. Detta gäller i synnerhet den
stora elevgruppen i grundvux som redan har fått sin grund-SFl-undervisning
men inte har kunnat tillgodogöra sig tillräckligt mycket. För dessa är undervisningen
i svenska med hjälp av en tvåspråkig lärare enda chansen att förkovra
sig.

Synen på invandrare som språkliga integrationsobjekt gör att konkurrensen
om elever i grundvux ökar när elevunderlaget är det minsta sviktande.
De som talar för flerspråklig undervisning är nästan alltid i underläge och
detta leder till att många invandrarelever låter sig undervisas på svenska utan
framgång. I stället borde de ges tillfälle till meningsfulla studier pä sitt eget
språk. Lärarkåren är dock i det närmaste enbart svenskspråkig och det är
ytterst sällan eleven alls blir tillfrågad om att få undervisning på hemspråket.

Det finns tyvärr tiotusentals fast bosatta invandrare i våra kommuner som
aldrig kommer att kunna lära sig det svenska språket så mycket att de kan
använda det i fortsatta studier. Ändå är grund-SFI den enda undervisning
som erbjuds dessa invandrare. Men om de inte kan komplettera sin bristfälliga
grundskola i grundvux, var kan det då ske? De kan aldrig komma in i
vårt ordinarie skolsystem som skall erbjuda alla grundläggande utbildning
på grundskolenivå. Det brådskar med åtgärder för att även dessa människor
skall kunna bli delaktiga i den obligatoriska grundutbildningen.

Sverige har ratificerat den nordiska språkkonventionen och skolmyndigheten
är en av de myndigheter som räknas upp i denna konvention. Ändå
tillåter vi i grundvux, att eleverna blir förbjudna att tala sitt hemspråk t.o.m.
sinsemellan på rasterna. Språkkonventionen kan givetvis inte tillämpas i alla
lägen och är främst avsedd för nordbor som vistas tillfälligt i ett annat nordiskt
land, men något värde måste den ha även för invandrarna.

Ovannämnda förhållanden har stöd i gällande regler och bestämmelser.
Eftersom den lokala skolledningen har full frihet att utforma undervisningen
på det ovan skissade sättet råder det inget missbruk av fastställda föreskrifter.
Men vi har skapat ett system där jämlikhets- och valfrihetsmålet helt kan
förbises eller tolkas på ett godtyckligt sätt.

Det är av mycket stor vikt att vi i tid inser de risker som finns för den naturliga
assimilationsprocessen om våra åtgärder för att invandrare skall ha möjlighet
till ett värdigt liv i Sverige får inslag av tvång och godtycke. Lika viktigt
är det att se till att riksdagens avsikter med de invandrarpolitiska målen jämlikhet,
valfrihet och samverkan, inte framstår i tvetydig dager. Vår vilja att

Mot. 1989/90

Ub743

4

uppnå jämlikhet mellan svenskar och invandrare skulle kunna bli ifrågasatt
med rådande tillämpning av utbildningsmöjligheter i grundvux.

Riksdagen har ett ansvar att se till att rådande föreskrifter tillämpas. SÖ
bör därför ändra bestämmelsen om att grundvuxundervisning får bedrivas
på elevens språk till att undervisningen skall bedrivas på elevens eget språk
i vissa fall. Riksdagens invandrarpolitiska målsättning kan då förverkligas i
grundvuxutbildningen.

Jag föreslår således att SO får i uppdrag att se över bestämmelserna och
riktlinjerna avseende grundvux för att de bättre ska motsvara de invandrarpolitiska
målen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hemspråkets roll i grundvux.

Stockholm den 25 januari 1990

Erkki Tanunenoksa (s)

Mot. 1989/90

Ub743

5