Begränsningen i arbetslöshetsförsäkringen

Motion 1991/92:A218 av Anita Modin m.fl. (s)

För den som är deltidsarbetslös gäller i dag
begränsningen 150 ersättningsdagar.

När vederbörande erhållit 150 dagar har man att välja på
att antingen avstå helt från sitt deltidsarbete och helt leva
på sin arbetslöshetsersättning, eller att avstå från a-
kasseersättningen och leva på sin deltidslön.

Det senare är i allmänhet en praktisk omöjlighet, det
förra en mycket olycklig lösning.

För de flesta som tvingats till en deltidsarbetslöshet är
förhållandet att man finns på en arbetsplats lika med
möjligheten att kunna komma ifråga för en utökad
deltidstjänst eller en heltidstjänst. Tackar man nej till
deltidsarbete kan det vara mycket svårt att ånyo kunna få
möjligheten till arbetstillfälle.

En övervägande del av de deltidsarbetande är kvinnliga
arbetstagare.

Allrahelst för den som är i åldern 50--55 år brukar det
vara den enda chans man har att få mer och mer arbetstid
per vecka, att man är i produktionen på arbetsplatsen och
kan bevaka sitt intresse för heltidsarbete.

För den som tvingas säga upp sig från sitt deltidsarbete,
söka heltidsarbete och därmed helt försörja sig genom a-
kasseersättning, kan det vara stora svårigheter att komma
tillbaka på arbetsmarknaden i t.ex. de åldrar som ovan
angetts.

Detta i sin tur innebär att man 1.
får sin arbetstid nerdragen till deltid,

2. klarar att arbeta under den tid man får utfyllnad från
arbetslöshetskassan i 150 dagar,

3. säger upp sitt deltidsarbete och stämplar upp till 300
alternativt 450 ersättningsdagar beroende på ålder,

4. fortsätter att söka arbete men helt utan ersättning.

Vad ska man då leva av?

Det krävs 5 månaders ny period av heltidsarbete innan
ett nytt villkor i försäkringen kan räknas. Var skall man
kunna få detta arbete i dagens arbetsmarknadsläge -- det
har varit mycket svårt redan de senaste åren och har blivit
mycket värre under 1991. En allmän möjlighet till
beredskapsarbete föreligger inte heller.

För att få en rimlig möjlighet för människor att försörja
sig genom en egen arbetsinsats bör man nu ompröva de
regler som finns och som är oförklarbara för den drabbade.

Det är hopplöst att tvinga människor till en hel
arbetslöshet i stället för att man som man själv tycker kan
få arbete och få chansen till en utökad arbetstid. Att tvingas
välja mellan att gå arbetslös helt och mellan att ha den deltid
som kan erbjudas är förlamande, då man vet sina villkor på
arbetsmarknaden.

Man borde se över reglerna och om inte annat är möjligt
åtminstone förändra bestämmelserna för dem som har det
extra besvärligt att få nya jobb -- de som är ca 50--55 år och
som praktiskt taget blir helt utslagna från jobb efter en lång
helt arbetslös period.

Arbetets stora värde för den enskilda människan får inte
heller glömmas bort i sammanhanget. Lägg därtill
möjligheten att försörja sig genom en arbetsinkomst. Det
måste vi alla kämpa för.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
arbetslöshetsförsäkringen enligt vad som anförts i motionen
för att underlätta för de deltidsarbetslösa att återkomma i
heltidsarbete.

Stockholm den 22 januari 1992

Anita Modin (s)

Barbro Evermo Palmerlund (s)

Iréne Vestlund (s)

Birgitta Johansson (s)

Karl Hagström (s)