Behörighet till kyrkoherdetjänst

Motion 1997/98:K518 av Ingbritt Irhammar och Birgitta Hambraeus (c)

Det finns många kristna samfund i Sverige och staten stöder dem med årliga anslag. Svenska kyrkan är ett samfund, men den är också något utöver detta.

Den betyder mycket för långt fler än dem som regelbundet deltar i gudstjänster. Detta blir särskilt klart när en kyrka brinner ned, t ex Katarina kyrka i Stockholm och Aspeboda kyrka i Dalarna. Snart sagt alla i församlingen förenas i sin önskan att bygga upp kyrkan igen.

Kyrkan ger människan rum att forma en hållning till de eviga frågorna om vad en människa är, om verklighetens yttersta grund och livets mening.

Majoriteten av kyrkobesökarna är kvinnor och det är oftast kvinnor som är aktivt arbetande i kyrkliga organisationer. I århundraden har emellertid det kristna budskapet tolkats och predikats enbart av män. Sedan 1958 har kvinnor kunnat prästvigas och vi har i år fått en kvinnlig biskop.

Det är viktigt att bibelns budskap tolkas av både män och kvinnor för att bli fullödigt! Därför vill vi att fler kvinnor blir präster och hjälper oss att tolka bibeln också ur kvinnors erfarenhet.

Det senaste Kyrkomötet konstaterade att Svenska kyrkan endast har en gällande ordning i frågan om ämbetets utformning. Till denna hör att kvinnor och män kan och får utföra alla de uppgifter som ligger i uppdraget att vara präst.

Därför beslöt Kyrkomötet att sända en skrivelse till regeringen och begära – – – en sådan ändring i förordningen (1992:997) om biskops- och prästtjänster att endast den som är beredd att samverka i alla med tjänsten förenade uppgifter är behörig till en tjänst som kyrkoherde.

En kyrkoherde kan självfallet inte fylla sin uppgift som arbetsledare om han inte vill tjänstgöra med alla dem han ska leda. Därför ska det inte längre vara möjligt att utse någon till kyrkoherde, som inte vill samverka med dem som tjänstgör som präster.

Vi utgår från att regeringen kommer att följa Kyrkomötets beslut i denna fråga. Skulle det finnas juridiska hinder, räknar vi med att regeringen lägger ett förslag till ändring i kyrkolagen, där de grundläggande föreskrifterna om prästtjänster i Svenska kyrkan regleras. Regeringen bör skyndsamt fatta beslut i frågan. Genom de ändrade relationerna som förbereds mellan staten och Svenska kyrkan kommer Svenska kyrkan efter år 2000 själv att bestämma över ämbetet, i likhet med andra samfund. Regeringen bör skyndsamt fatta beslut i frågan.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behörighet till tjänst som kyrkoherde.

Stockholm den 2 oktober 1997
Ingbritt Irhammar (c)	Birgitta Hambraeus (c)