Behovet av nya företagsformer

Motion 1990/91:L215 av Martin Olsson m.fl. (c)

Strukturomvandlingen i näringslivet har under det
senaste decenniet varit betydande. Denna har inneburit en
förändring från traditionell företagsstruktur till ökade inslag
av forsknings- och kunskapsintensiv industri. Främst har
dock den privata tjänsteproducerande delen av svenskt
näringsliv svarat för expansionen.

Vi ser också början till en motsvarande utveckling inom
den offentliga sektorn. Verksamheter som hittills helt eller
delvis bedrivits i kommunal regi övergår i skilda former av
privat entreprenadverksamhet.

Icke förty ökar betydelsen av de nya industri- och
företagsgrenarna. De teknik- och forskningsprogram
kombinerat med en offensiv industripolitik, som initierades
av de centerledda regeringarna i slutet av 70-talet och
början av 80-talet, har spelat en viktig roll för denna
förnyelse.

De nya industrigrenarna

Den högteknologiska s.k. forskningsintensiva industrin
har idag sin geografiska tyngdpunkt i Stockholm, Uppsala,
Västmanlands och Östergötlands län. Den sysselsätter ca
100 000 personer och tillväxten under det senaste decenniet
har varit ca 40 %.

Den kan väntas stå för en fortsatt snabb produktions-
och sysselsättningstillväxt under 90-talet. Ökningen väntas
ske dels genom expansion bland befintliga stora företag,
dels genom produktionsdifferentiering hos företag som nu
har sin inriktning mot mer traditionell verkstadsproduktion.
Den starkaste dynamiken bedöms dock ligga hos nya,
mindre och medelstora företag.

Den kunskapsintensiva industrin, som täcker
verkstadsproduktionen, har betydligt större regional
spridning. Totalt finns där ca 230 000 anställda. Samtidigt
som sysselsättningen inom övriga delar av industrin under
70- och 80-talen minskat med 130--150 000 anställda, har
denna sektor visat ökad sysselsättning -- framförallt under
senare år. Sektorns starka ställning baseras i hög grad på ett
betydande teknikkunnande med stark profilering av
produkter av hög kvalitet som riktas till priskänsliga
marknader.

Den kunskapsintensiva industrin bedöms ha betydande
expansionsmöjligheter på en växande internationell
marknad, inte minst genom ett närmande till EG. Både
inom den FOU- och den kunskapsintensiva industrin ligger
den strategiska och långsiktiga förnyelsen av svenskt
näringsliv.

Utvecklingsdrag för tjänstesektorn

Den privata tjänstesektorns roll och betydelse i det
svenska näringslivet ökar -- även om stora variationer finns
mellan olika branscher. Det gemensamma för denna del av
svenskt näringsliv är att den domineras av småföretagande.

Tjänsteföretagen som erbjuder s.k. hushållsinriktade
tjänster sysselsätter i dag ca 420 000 personer. Det är en
betydande hemmamarknadsbaserad sektor Detaljhandeln
väntas få en fortsatt svag sysselsättningsutveckling medan
däremot företag med verksamhet inom kultur, fritid samt
privat barnomsorg, hälso- och sjukvård beräknas öka.
Exempel som här kan nämnas är programproduktionsbolag
för etermedia, personaldrivna daghem och vårdcentraler.

Den del av tjänstesektorn som inriktas mot företag och
myndigheter omfattar idag ca. 330 000 anställda. Här ingår
partihandeln med knappt 200 000 anställda och den s.k.
uppdragsverksamheten med 130 000 anställda. Båda
näringsgrenarna har en positiv tillväxt. Den starkaste
ökningen förväntas ske inom uppdragsverksamheten som
under 90-talet kan öka med ca 60 000 yrkesverksamma.

Uppdragssektorn är en utpräglad småföretagssektor
med stark koncentration till storstadsregionerna. På senare
år kan dock skönjas en ökad etablering också i mindre orter.
Detta gäller t.ex. teknisk uppdragsverksamhet,
datacentraler, systemering, programmering samt kamerala
och ekonomiska tjänster.

Företag med tjänster som riktar sig både till företag och
hushåll sysselsätter i dag ca 670 000 personer. Denna grupp
omfattar flera olika näringsgrenar. Här finns transport,
televerksamhet och finansiella tjänster men också
stagnerande branscher som reparation och näringar med
hantverksmässig inriktning. Andra expanderande sektorer
utgörs av hotell, restauranger, fritids- och turistverksamhet.
Det senare med möjlighet att bli en växande exportnäring.

Behovet av nya företagsformer

Betecknande särskilt för de snabbväxande branscherna
inom svenskt näringsliv är deras starka kunskapsintensitet.
Personalens kompetens, snarare än företagens kapital,
avgör ofta företagens konkurrensmöjligheter.

Till skillnad från den traditionella industrisektorn spelar
kunskapsinnehållet en större avgörande roll som substans
och produktionsfaktor i dessa företag. Mer än i andra
företag utgör summan av de enskilda medarbetarnas
kunskap och kompetens en grundläggande förutsättning för
företagens konkurrenskraft och utvecklingsförmåga.

Även om det också i dessa företag krävs kapital är dess
roll mindre. Detta särdrag för den framtidsinriktade delen
av svenskt näringsliv och den nya synen på relationen
mellan olika produktionsfaktorer åsidosätter
industrisamhällets gamla doktrin om motsättningen mellan
arbete och kapital.

Bristande förståelse för och insikt om det nya
näringslivets speciella betingelser riskerar att hämma
tillväxten och utvecklingen av kunskapsintensiva företag.
Förnyelsen i svenskt näringsliv går alldeles för långsamt
jämfört med våra vanligaste konkurrentländer. Några
orsaker till detta är en i vissa stycken otidsenlig lagstiftning
inom associationsrätten, och avsaknad av extern
riskkapitalmarknad för utvecklingsbolag som stimulerar till
långsiktigt risktagande.

Eftersom betydande delar av svensk FOU- och
kunskapsintensiv industri kommit att finansieras och ägas
av storföretag, har de också ägar-, lönsamhets- och
produktionsmässigt kommit att behandlas som traditionella
producerande dotterföretag. Flertalet av dessa företag drivs
i aktiebolagsform och åsätts därmed helt följdriktigt de krav
på avkastning som gäller enligt aktiebolagslagens
intentioner.

Erfarenhetsmässigt får härvid många FOU- och
kunskapsintensiva företag alltför tidigt för höga
avkastningskrav. Skälet till detta är att dessa företag oftast
värderas till ett för högt värde. Anläggningar
övervärderas -- trots att det i denna typ av företag är
humankapitalet som utgör den viktigaste tillgången,
kompetensen och konkurrensfördelen. Denna resurs, som
de anställda representerar, går å andra sidan inte att värdera
som tillgångar i företaget efter aktiebolags- och
bokföringslagens regler. Kunskapskapitalet utgör endast en
tillgång så länge det finns i företaget. När en medarbetare
slutar sin anställning försvinner också delar av substansen
och värdet i företaget.

Den bristande förståelsen eller insikten om detta är den
vanligaste orsaken till att många kunskapsintensiva och
framtidsinriktade företag visar dålig lönsamhet eller
hämmas i sin utvecklingskraft.

Därför finns starka skäl att söka nya former för att
stimulera FOU- och kunskapsintensiv företagsamhet i
första hand bland fristående små och medelstora företag.

Personalen i kunskapsföretaget -- som utgör det reella
värdet i företaget -- måste framdeles på ett annat sätt än i
traditionella tillverkningsföretag knytas till företagets
verksamhet. Den enskildes identifikation med företaget
måste i en FOU- och kunskapsintensiv verksamhet vara
mycket starkare än vad som gäller i ett normalt
tillverkningsföretag för att verksamheten skall kunna bli
framgångsrik.

Kapitalassociation -- vanligen aktiebolagsformen -- har
för många av dessa företag visat sig olämplig eller direkt
varit ett hinder för utveckling. För denna typ av företag
finns idag inte en ändamålsenlig associationsform, vilket i
sin tur påverkar dessa företag negativt, sett utifrån
värderings- och skattefrågor. Därför måste en ny
företagsform, företrädesvis byggd på personassociation,
utvecklas.

Redan idag finns den ekonomiska föreningen eller den
kooperativa företagsformen som personassociation. Dess
fördelar jämfört med aktiebolaget har på flera områden
visat sig betydande. I den ekonomiska föreningen knyts
företaget till de enskilda ägarna -- inte i förhållande till
gjord kapitalinsats utan till individen. I den ekonomiska
föreningen blir de verksamma i företaget delägare genom
enskilt medlemskap där varje medlemskap har samma
röstvärde. Genom den ekonomiska föreningen kan de
anställda bättre än i aktiebolagsformen garanteras en
relevant avkastning i förhållande till sin tillförda
kompetens. Problemet med den ekonomiska föreningen i
sin nuvarande form är dock att den inte kan förena
medlemskap med externt delägarskap genom kapitalinsats.
Att locka externt riskvilligt kapital genom s.k.
företagsandelar har visat sig vara svårt.

Även om föreningslagen reviderades för några år sedan
ledde denna översyn i huvudsak till en anpassning av lagen
till de behov som den etablerade kooperationen i Sverige
hade.

Enligt vår uppfattning har den ekonomiska föreningen
som personassociation i grunden betydande fördelar, som
skulle passa väl in för att lösa de nya problemkomplex kring
ägarfrågor, vinstdelning, kapitaluppbyggnad och värdering
av substans som 90-talets kunskapsintensiva företag står
inför. Samtidigt lämnar den också, i likhet med andra
associationsformer, en rad frågor olösta. Förutom de
problem som redan nämnts om extern
riskkapitalförsörjning måste det enskilda
medlemskapet/delägarskapet i personassociationen få en
friare roll gentemot övriga delägare än vad som idag är fallet
för den ekonomiska föreningen. Det kan gälla såväl frågor
om inträde/utträde ur företaget som
vinstdelning/avkastning och skattefrågor.

Antingen måste den nuvarande lagen om ekonomiska
föreningar revideras eller också måste en ny företagsform
utvecklas byggd på personassociationens utgångspunkter.

Mot bakgrund av vad som ovan sagts finns starka skäl för
att nya företagsformer skapas och utvecklas som på ett
bättre sätt tillgodoser de framväxande informations- och
kunskapsföretagens speciella behov och förutsättningar.

Utveckla det personliga engagemanget

Parallellt med diskussionerna om den offentliga sektorns
roll och möjligheter att expandera har en privat
tjänstesektor börjat att utvecklas inom områden som hittills
i huvudsak legat i offentlig regi. Ökade krav på att lösa
socialvård, barnomsorg och äldreomsorg kommer troligen
inte att helt kunna fyllas inom ramen för kommunernas och
landstingens egen verksamhet. Stora krav kommer därför
att ställas på en omorientering för att dessa åtaganden ska
kunna lösas. Dessa verksamheter, mer än kanske inom
andra områden, baseras på humankapitalets centrala roll i
verksamheten. Det kan gälla daghem, vårdcentraler,
äldreomsorg och fritidsanläggningar. Också här kan
personassociationen spela en viktig roll i förnyelsen av den
offentliga sektorn.

Den ekonomiska föreningen bör därför utvecklas som
ett värdefullt komplement till offentlig verksamhet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär att en utredning
tillsätts med uppdrag att skyndsamt föreslå regler för nya
företagsformer.

Stockholm den 24 januari 1991

Martin Olsson (c)

Bertil Fiskesjö (c)

Bengt Kindbom (c)

Stina Eliasson (c)

Ingbritt Irhammar (c)

Anders Svärd (c)

Birger Andersson (c)

Rosa Östh (c)

Hugo Andersson (c)

Kjell Ericsson (c)

Håkan Hansson (c)