Bergslagen och sammanhållningspolitiken

Motion 2004/05:N263 av Inger Lundberg m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stöd till regional utveckling i Bergslagen.

Motivering

EU:s sammanhållningspolitik är nu föremål för översyn. Ett viktigt syfte med översynen är att förenkla regelverket och skapa utrymme för att stödja utvecklingen i de nya medlemsstaterna. Det är dock angeläget att denna översyn inte kommer att leda till att de delar av Sverige som brottas med allvarliga strukturproblem inte får det utvecklingsstöd som är ett villkor för förnyelse och utveckling av näringsliv och infrastruktur.

Sammanhållningspolitiken med för närvarande EU:s Mål 2 spelar en viktig roll för Bergslagen. Mål 2 syftar till att stimulera näringslivsutvecklingen i utsatta industri- och landsbygdsregioner. En enkel sammanställning från Riksdagens utredningstjänst visade t.ex. att sju bergslagskommuner i Örebro län mottagit hela 225 miljoner kronor i utvecklingsstöd från EU under 2000- 2003. Det finns flera goda exempel på strategiska satsningar med stöd av EU-medel. Ett är formningscentrum i Karlskoga, som bygger vidare på kommunens kompetens inom materialteknikområdet. Ett annat är en kraftfull satsning på att utveckla Hällefors kommun till en upplevelse- och utbildningsort, där nyckelbegreppen är utbildning, miljö och design och ett tredje är Kunskapens hus, en mötesplats för kompetensutveckling i Laxå.

Behovet av långsiktiga insatser i Bergslagen är mycket stort.

Den demografiska utvecklingen under de senaste trettio åren har inneburit en successivt minskande och åldrande befolkning i området. Den demografiska utvecklingen innebär också att försörjningskvoten är hög och fortsätter att stiga. De regionala klyftorna i Sverige ökar. Kontrasten är störst för NUTS II-regionen, norra Mellansverige, som enligt Kommissionens egna uppgifter är den ekonomiskt svagaste i Sverige.

Samtidigt som arbetslösheten är hög i Bergslagen råder det i stora delar av Bergslagen brist på kvalificerad arbetskraft på samtliga nivåer i näringslivet och den offentliga sektorn. Den bristande matchningen mellan de arbetstillfällen som bjuds och de färdigheter som finns tillgängliga kräver insatser för att höja nivån på utbildning och yrkesutbildning samtidigt som insatser för utsatta grupper måste till. Hittillsvarande erfarenheter från arbetet med Mål 2 visar att satsningar på kompetensutveckling, innovationer och förnyelse i området ställer krav på betydande insatser både från EU:s sida och nationell, regional och lokal nivå.

Ett starkt mervärde av EU:s politik är samarbeten över gränser. Detta ger bättre kunskap om hur man arbetar med utveckling i andra medlemsstater, vilket kan ge både vidare perspektiv och öka förståelsen mellan folk. Insatserna inom ramen för den nya sammanhållningspolitiken bör därför ha som uttalat mål att främja ett transnationellt utvecklingsperspektiv. Vi vill understryka vikten av att det transnationella samarbetet utformas så att det också omfattar medlemsländer i EU, som ej har en gemensam land - eller sjögräns.

Den allvarliga situationen i Bergslagen gör det nödvändigt med ett fortsatt, kraftfullt stöd till området också när det nya sammanhållningsprogrammet träder i kraft. Vi vill därför understryka vikten av att regeringen säkrar att Bergslagen får del av EU:s sammanhållningspolitik också efter år 2006 och att det sammantagna regionalpolitiska stödet till området bibehålls på minst nuvarande nivå.

Stockholm den 23 september 2004
Inger Lundberg (s)
Helena Frisk (s)	Lennart Axelsson (s)
Matilda Ernkrans (s)