Bergslagsdiagonalen

Motion 1993/94:T329 av Maud Björnemalm m.fl. (s)

Den snabba strukturomvandling som sker av närligslivet
måste mötas av en aktiv infrastruktur- och näringspolitik.
För att en bättre regional utveckling skall åstadkommas i
Svealands inland krävs flera olika åtgärder.

Ett av de områden som har speciell betydelse för
inlandets utveckling är transportapparatens kapacitet och
kommunikationssystemets effektivitet. Kommunikationer
har stor betydelse för samhällsutvecklingen och även för en
balanserad regional utveckling. En infrastrukturutbyggnad
så att väg, järnväg och flyg tillsammans kan användas på ett
optimalt sätt kommer väsentligt att bidra till regionernas
och länens framtida konkurrenskraft.

Inom vägområdet har E18 och E20 utpekats som delar
av det kommande stamvägnätet. Vägverket påtalade
dessutom att en led måste etableras i nordlig/sydlig riktning
genom inlandet. En rad studier talade för att
Bergslagsdiagonalen/Askersundsleden borde ingå i
stamvägnätet. Detta blev också riksdagens beslut.

Norr om Borlänge ingår inte vägen i det nationella
stamvägnätet. Riksdagen har gett Vägverket i uppdrag att
utreda en fortsättning av Bergslagsdiagonalen via riksväg 60
samt länsvägarna 294 och 301 upp till Norrlandskusten vid
E4.

En diagonal vägförbindelse saknas alltså mellan riksväg
60:s slut i Falun och E4 på Norrlandskusten. Detta anser vi
vara ett systemfel i det övergripande vägnätet, som ger stora
transportekonomiska problem för näringslivet och
utvecklingssvårigheter för redan hårt drabbade regioner i
mellersta och norra Sverige.

En diagonal vägförbindelse, en fortsättning på
Bergslagsdiagonalen, skulle på ett naturligt sätt fånga upp
den Norrlandstrafik som har en slutdestination i södra eller
västra Sverige. Bergslagsdiagonalen/Askersundsleden
skapar samtidigt tillväxtförutsättningar för de olika
företagen i inlandets viktiga industribälte.

Avståndet från Norrlandskusten till Sydsverige skulle
förkortas med ca 10 mil jämfört med transport på E4 över
Stockholm. Vägen skulle som vi ser det utgöra en viktig
förbindelseled från Norrlandskusten mot Väst- och
Sydsverige. Vägen ger också radikalt förbättrade
lokaliseringsförutsättningar för Bergslagen och är dessutom
ett viktigt led för att skapa nya förutsättningar för ökad
konkurrenskraft för detta område.

Det kommande stamvägnätet blir också effektivare och
bättre utnyttjat om både E18 och E20 tillsammans med
Bergslagsdiagonalen/Askersundsleden ingår. Analyser
visar att de dominerande slutpunkterna i Sverige för
godstrafik är Göteborgs och Malmöhus län. Dessa kommer
med stor sannolikhet att få en ökad betydelse med ett
växande godsflöde till och från EU-marknaden. Längs
Bergslagsdiagonalen finns två av SJ:s största godsterminaler
(Borlänge och Hallsberg) som också ger stora möjligheter
till omlastning/samordning mellan väg- och
järnvägstransporter. Detta ger industrier och
transportföretag möjlighet att överföra framför allt
långväga och tunga godstransporter från väg till järnväg.

Flera starka skäl talar för en tidigareläggning av
utbyggnaden av Bergslagsdiagonalen/Askersundsleden och
en förlängning av Bergslagsdiagonalen till E4 vid
Norrlandskusten.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en tidigareläggning av
utbyggnaden av Bergslagsdiagonalen/Askersundsleden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en förlängning av
Bergslagsdiagonalen till E 4 vid Norrlandskusten.

Stockholm den 24 januari 1994

Maud Björnemalm (s)

Bengt-Ola Ryttar (s)

Inger Hestvik (s)

Sonia Karlsson (s)

Hans Karlsson (s)