Besiktningsmans ansvar

Motion 2004/05:L222 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att tillsätta en utredning avseende besiktningsmans ansvar gällande överlåtelsebesiktning av fastighet.

Motivering

Jordabalken 4 kap. 19 § reglerar förhållandet mellan säljaren och köparen avseende fel i fastighet vid en överlåtelse. Köparen åläggs en omfattande undersökningsplikt. Säljaren har ansvar för så kallade dolda fel under en tioårig period från köpet.

Mäklaren utför ingen besiktning av fastigheten och har ingen skyldighet att undersöka fastigheten närmare. Det är säljaren som lämnar uppgifter om fastighetens storlek och skick. Det är inte möjligt att i efterhand ställa krav på säljaren för fel som skulle ha kunnat upptäckas vid en noggrann besiktning. Om en köpare saknar erforderliga kunskaper för att bedöma bostadens skick är det vanlig att en fackman, en så kallad besiktningsman, anlitas för besiktningen.

Ett bostadsköp är för många människor den största affären de någonsin genomför. Det handlar om betydande ekonomiska belopp, och det är viktigt att bostaden motsvarar ställda förväntningar. I fall då en fastighet inte motsvarar uppgivet värde kan detta få långtgående konsekvenser. En fastighet med mögel- eller fuktskador, som inte uppmärksammats vid besiktning, riskerar att förlora sitt pantvärde, vilket kan leda till uppsägning av befintligt lån på fastigheten.

Mot denna bakgrund är det lätt att förstå att besiktningsmannens insats kan bli av stor betydelse. Det förekommer emellertid att besiktningsmän genom avtal frånskriver sig ansvaret för besiktningen efter ett eller ett par år. Det är även vanligt att besiktningsmän genom avtal begränsar sitt ansvar till att gälla enbart gentemot beställaren. Vidare kan det vara svårt för konsumenten att få en klar uppfattning om vad besiktningstjänsten innehåller och om dess kvalitet. Erfarenhet visar att besiktningstjänster i dag skiftar i både kvalitet och innehåll.

Risken är därmed att konsumentskyddet varken är det önskade eller upplevda.

Genom åren har ett flertal utredningar genomförts om hur man kan säkra fastigheters kvalitet vid nybyggnation. Den övervägande andelen omsatta fastigheter är emellertid redan befintliga fastigheter. Trots detta är diskussionerna om hur man kan säkra konsumentskyddet vid köp av befintliga fastigheter mycket begränsad.

Mot denna bakgrund är frågan om besiktningsmans roll och ansvar väsentlig. En utredning om besiktningsmans ansvar i konsumentskyddsperspektiv bör göras.

Stockholm den 23 september 2004

Marietta de Pourbaix-Lundin (m)