Beskattning av biodling

Motion 1989/90:Sk433 av Bengt Rosén och Elver Jonsson (båda fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Sk433

av Bengt Rosén och Elver Jonsson (båda fp)
Beskattning av biodling

Biodling utgör ett klassiskt exempel på en verksamhet där en väsentlig del
av intäkterna inte tillfaller dem som utövar verksamheten utan istället ger
upphov till intäkter för andra. Dessa positiva s.k. externa effekter uppkommer
genom binas pollineringsarbete. Värdet härav överstiger värdet av honungsproduktionen
och tillfaller andra än biodlaren. Man kan se det som att
biodlingen genom pollineringsarbetet betalar en skatt till det allmänna.

Biodlarens intäkter understiger således väsentligt det samhällsekonomiska
värdet av verksamheten. Detta medför att biodlingen får för liten omfattning
från samhällsekonomisk synpunkt och därför behöver stimuleras.

Antalet biodlare i Sverige uppgår till drygt 20 000 och antalet bisamhällen
till 120 000. 80% av biodlarna har färre än 10 bisamhällen. Detta innebär
att svensk biodling till största delen är en hobbyverksamhet.

Under slutet av 70-talet förde Sveriges Biodlares Riksförbund en diskussion
med riksskatteverket om hur biodlingen skulle behandlas. Bakgrunden
var bl.a. att några lokala skattemyndigheter kontaktat hobbyodlare för att
infordra deklaration av verksamheten. Detta ledde till att biodlare - särskilt
äldre - ställde in sig på att sluta med biodlingen därför att denna ej gav sådant
överskott som motiverade bokföringstvång. Riksskatteverket företog
då en utredning om lönsamheten i biodling som ledde fram till beslut att från
beskattning undanta biodling där antalet samhällen uppgick till maximalt 15
st. Undantag görs dock när biodlaren även har annan inkomst av trädgårdsrörelse
eller jordbruk.

I samband med den skattereform som riksdagen nyligen beslutat om finns
en uttalad ambition att i utbyte mot rejält sänkta marginal- och företagsskatter
avskaffa obeskattade förmåner. Detta har ånyo gjort att biodlarna är oroliga
för sin hobbyverksamhet som till största del utövas av pensionärer.

Värdet av den samhällsnytta som våra biodlare gör kan knappast överskattas.
Från samhällets sida finns anledning att söka stimulera till ökad odling.
Under skatteutredningen diskuterades skattesituationen för dem som
har tävlingshästar som fritidsintresse; enstaka hästar kan i sällsynta fall inbringa
stora belopp. Någon sådan möjlighet för biodlare att plötsligt tjäna
stora summor föreligger inte. Vi anser därför inte att det med anledning av
skattereformen finns orsak att ändra nuvarande regler för beskattning av
biodling.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beskattning av biodling.

Stockholm den 25 januari 1990

Bengt Rosén (fp) Elver Jonsson (fp)

Mot. 1989/90
Sk433

7