Beskattningen av resor med egen bil i tjänsten, m.m.

Motion 1989/90:Sk323 av Agne Hansson och Marianne Jönsson

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: Sk323

av Agne Hansson och Marianne Jönsson
(båda c)

Beskattningen av resor med egen bil i
tjänsten, m.m.

Riksdagen bör omgående upphäva sitt beslut om försämrade reseavdrag för
egen bil i tjänsten. Införandet av moms på energi bör ersättas med punktskatter
på energi. Dessa beslut är nödvändiga för att inte människor som bor
i glesbygden, personal som arbetar inom vård och omsorg eller på annat sätt
är beroende av sin egen bil och saknar alternativa kommunika- tionsmöjligheter,
inte skall drabbas orättvist. Socialdemokraternas och folkpartiets genomförda
beslut om försämrade reseavdrag och införande av moms på
energi slår särskilt hårt mot glesbygdslän som t ex Kalmar län med stort behov
av servicetjänster inom äldrevård och socialomsorg i övrigt och där
många bor spritt.

Olyckliga riksdagsbeslut

Riksdagen har för beskattningsåret 1990 beslutat sänka avdraget för kostnad
för egen bil i tjänsten från 20 kr./mil till 12 kr./mil. Det innebär att skillnaden
mellan den faktiska ersättningen och avdragsdelen i nuläget 8 kr./mil i fortsättningen
blir beskattad. Samtidigt beslutade riksdagen att momsbelägga
bensinen vilket motsvarar en bensinprishöjning med ca 1:60 kr./liter. Bakom
beslutet står socialdemokraterna och folkpartiet.

Besluten innebär dramatiskt ökade kostnader för alla som är beroende av
bil antingen i tjänsten, till och från arbetet eller bor på ett sådant sätt att
andra resemöjligheter saknas. De har inte som andra, med alternativa trafikmedel
att tillgå, möjlighet att undvika kostnadshöjningen.

Kalmar län ett glesbygdslän

Kalmar län är ett typiskt glesbygdslän där många bor på ett sådant sätt att
bilen är nödvändig för att samhället skall fungera.

Enligt SCB:s statistik pendlar 10 % av länets sysselsatta till arbetsplats
utanför kommunen. Räknas in- och utpendling tillsammans över kommungräns
får man ett pendlingstal på ungefär 25 000. Det är en fjärdedel av länets
alla förvärvsarbetande. Till det kommer alla som pendlar till och från
arbetet i den egna kommunen.

11 ex Västerviks kommun bor 45 % av befolkningen utanför centralorten.
Över 25 % bor på rena landsbygden.

Låglönelän

Kalmar län är också ett låglönelän. För att belysa detta har vi tagit fram följande
tabell från SCB:s statistik.

Tabell 1. Inkomstligan i Sverige. Länen rangordnade efter taxerad medelinkomst
1987 län för län.

Placering	Län	Taxerad medelinkomst	Beskattningsbar medelinkomst
1	Stockholm	99 600	95 300
2	Göteborgs och Bohus	87 100	82 100
3	Uppsala	84 900	80 400
	Riket	84 700	79 900
4	Malmöhus	84 000	79 300
5	Västmanland	83 600	78 700
6	Norrbotten	82 500	77 800
7	Södermanland	82 300	77 000
8	Östergötland	81 600	76 500
9	Örebro	81 500	76 200
10	yästernorrland	81 300	76 000
11	Älvsborg	80 700	75 300
12	Västerbotten	80 300	75 300
13	Gävleborg	80 300	74 700
14	Halland	79 800	74 700
15	Jönköping	79 500	74 400
16	Kopparberg	79 200	73 800
17	Värmland	79 100	73 600
18	Kronoberg	78 000	72 800
19	Skaraborg	77 600	72 300
20	Blekinge	77 000	72 500
21	Kristianstad	76 900	71 900
22	Kalmar	76 100	70 500
23	Jämtland	75 700	69 900
24	Gotland	73 100	67 900

Rangordningen är gjord med hänsyn tagen till den taxerade medelinkomsten.

En analys av inkomststrukturen för länets skattebetalare visar entydigt på
Kalmar län som ett typiskt låginkomstlän. Länet ligger trea från slutet när
det gäller medelinkomstfördelningen i landet. Huvuddelen redovisar en taxerad
inkomst understigande 120 000 kr. Länet är dåligt företrätt bland inkomsttagare
i de produktivaste åldrarna och medelinkomsten understiger
klart riksgenomsnittet i samtliga åldersgrupper. Inte i någon åldersgrupp
uppgår medelinkomsten till 100 000 kr.

Mångå äldre

Andelen äldre är hög i Kalmar län. Var femte länsinvånare är ålderspensionär.
Åldersfördelningen framgår av följande tabell.

Mot. 1989/90

Sk323

28

Tabell 2. Andelen äldre i länets kommuner 1988 (av hela befolkningen)

Mot. 1989/90

Kommun	andel över 65 år i %	andel över 80 år i %
Västervik	20,8	5,0
Vimmerby	20,2	4,8
Hultsfred	22,1	5,4
Högsby	25,8	7,1
Oskarshamn	19,0	4,5
Mönsterås	19,3	4,3
Nybro	21,0	5,2
Emmaboda	20,4	4,7
Kalmar	18,4	4,5
Torsås	23,8	6,4
Mörbylånga	18,4	4,4
Borgholm	24,3	6,0
Kalmar län	20,3	4,9
Riket	17,8	4,1

Medan ungdomsgrupperna varje år åderlåts, fortsätter antalet äldre att
öka i länet. Antalet nyblivna pensionärer stagnerar dock och minskar till och
med något i intervallet 70-74 år. Däremot fortsätter den kraftiga ökningen
av de äldre över 80 år. 1988 var 11 756 av länets invånare 80 år eller äldre.
Detta är mer än 400 fler än vid föregående årsskifte. Det ställer ständigt krav
på ökad vård och omsorg.

Alla länets kommuner överskrider klart rikets genomsnittsandel, såväl
vad avser åldersgruppen över 65 år totalt som gruppen 80 år och äldre. Endast
Jämtland har högre åldersfaktor än Kalmar län.

Olyckliga konsekvenser för Kalmar län

Av detta följer att de fattade besluten om försämrade villkor för ersättning
för egen bil i tjänsten och bensinprishöjningen slår mycket orättvist och
kommer att drabba län som Kalmar län mycket hårt.

Huvuddelen av länets inkomsttagare kommer att tvingas leva med lägre nettoinkomst
efter skatt. Över 80 % av länets inkomsttagare har en taxerad inkomst
under 120 000 kr. och kommer följaktligen att få en mycket liten andel
av skattesänkningen som inte väger upp de stora extra kostnader som följer
av de försämrade villkoren i samband med ersättning för bil i tjänsten och
de höga bensinkostnaderna.

Avfolkningen av landsbygden och de mindre orterna kommer att accelerera
än mer när folk inser att de inte har ekonomiska möjligheter att bo kvar
pga för dyra bilkostnader och avsaknad av resealternativ.

Pga den höga åldersstrukturen föreligger ett stort behov av vård och omsorg
i länet. Därav följer att ett proportionellt större antal som arbetar inom
vårdsektorn i Kalmar län drabbas av försämrade ekonomiska villkor genom
de försämrade ersättningsreglerna.

Besluten missgynnar Kalmar län särskilt hårt i fråga om att rätt utnyttja
resurshushållning, effektivitet, låg kostnadsutveckling och låga kommunalskatter.
Detta blir fallet när den egna bilen i tjänsten skall ersättas av tjänstebilar
eller höjda ersättningar till personalen.

Sk323

29

Mot. 1989/90

Sk323

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att upphäva sitt beslut från den 15 december
1989 om att försämra villkoren för resor med egen bil i tjänsten,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om punktskatter på
energi som ersättning för den momsbeläggning på energi som beslutades
den 15 december 1989.

Stockholm den 16 januari 1990

Agne Hansson (c) Marianne Jönsson (c)

Särskilt många privatbilar kommer att utnyttjas sämre. Det medför ett
försämrat samhällsekonomiskt resursutnyttjande i Kalmar län.

Onödigt höga kostnader för kommuner och landsting tvingar upp en redan
hög kommunal- och landstingsskatt på en ännu högre nivå. Kommunalskattehöjningarna
leder därmed inte som skattereformen var tänkt till lägre utan
högre skattetryck för det stora flertalet i Kalmar län.

30