Beslutsnivån för strandskyddet

Motion 2005/06:MJ250 av Runar Patriksson (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om beslutsnivån för strandskydd till kommunal nivå.

Motivering

Landsbygdskommunerna måste överleva av egen kraft. Så uttrycker sig många som bor och arbetar eller driver företag i de tätbefolkade tillväxtområdena i Sverige. Deras infrastruktur beträffande vägar, IT, järnväg, flyg- och sjötransporter är ofta välordnade och väl fungerande, beslutade och byggda av stat/landsting och kommunala medel. Åtkomligheten är god, samhällsservicen fungerar vad gäller skola, vård och omsorg. Bebyggelsen i tillväxtområden är ofta sjönära och värdestegringen på investeringarna är goda för både privata hus och kommersiella byggnader.

I gles/landsbygd är vatten, djur och natur den tillgång som kan vara lockbete för att få etableringar och arbetstillfällen. Möjligheten att i dessa kommuner få utnyttja sin natur enligt den egna kommunens fullmäktige (de folkvalda) eller byggnadsnämnds bedömning är mycket begränsade och beslutsfattandet ligger långt bort från de berörda. Detta är odemokratiskt och bör omgående förändras. Även centralt beslutade meterantal för strandskyddet måste tas bort och differentieras utifrån tillgången på sjöar och vattendrag.

I Folkpartiets program Bo där Du vill trycks det hårt på att beslutsfattandet i ärenden som strandskydd, skoter/vandringsleder och liknade ärenden måste delegeras ned på kommunal nivå. Många kommuner i Dalsland, Värmland, Dalarna Jämtland/Härjedalen och norrut skulle förbättra sin egen skattekraft och överlevnadsförmåga om beslutsnivån inom byggnadsområdet (PBL) flyttades ned till de nivåer som i motionen är framförda som exempel.

Strandskyddet är det viktigaste och det är bråttom. Generella metertal från vattendrag får inte gälla lika i hela Sverige. Det blir fel och obegripligt för markägare som tror på äganderätten samt för av innevånarna valda kommunala politiker som kämpar för glesbygdskommunernas överlevnad av egen kraft. Ovanifrånperspektivet förlamar den lokala demokratin och skall alltid om möjligt undvikas, anser Folkpartiet. Ingen kan de kommunala förutsättningarna bättre och ingen tar politiskt ansvar mer än den egna lokala byggnadsnämnden och kommunstyrelsens politiker i respektive kommun, varför strandskyddet också skall beslutas på den nivån.

Stockholm den 26 september 2005

Runar Patriksson (fp)