Besöksvisering, transportörsansvar och människosmuggling

Motion 2001/02:Sf373 av Berndt Ekholm m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om besöksvisitering vid släktbesök för den som tidigare fått avslag på asylansökan i ett EU-land.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om myndighetsansvar i samband med transportörsansvaret.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om icke polisiära åtgärder för att förhindra människosmuggling.

Motivering

I samband med flera utredningar, regeringsförslag och riksdagsbeslut har det gjorts klart vikten av att den som har skyddsbehov och fått uppehållstillstånd i Sverige har behov att få träffa anhöriga som han eller hon inte själv kan resa och träffa i hemlandet. Det har dock visat sig förekomma flera fall där besöksvisering nekats anhörig som tidigare sökt uppehållstillstånd.

Riksdagsrevisorerna har också tagit upp denna fråga och dragit slutsatsen att visering i normalfallet inte bör vägras med hänvisning till att den sökande tidigare har begärt uppehållstillstånd i Sverige.

Frågan behandlas delvis av Anhörigkommittén.

Personer som tidigare fått avslag på asylansökan i ett EU-land bör inte fortsatt straffas för detta genom att det omöjliggörs för vederbörande att få besöksvisum för att besöka släktingar i EU-länderna.

Genom inträdet i Schengensamarbetet kommer transportörsansvaret att vidgas för svenskt vidkommande. Flygbolag och andra som transporterar flyktingar med ofullständiga dokument utsätts idag för sanktioner och inom Schengen även för böter. Det senare har hitintills inte praktiserats i Sverige.

När böter införs får en sådan förändring inte innebära att personal på flygplatser eller i hamnar i praktiken sätts i ansvarsställning för att avgöra asylfrågor och därmed får ett myndighetsansvar. Rätten att söka asyl måste även i praktisk handling värnas.

Åtgärder mot människosmuggling diskuteras intensivt inom EU. Även Anhörigkommittén behandlar denna fråga. Det är angeläget att åtgärderna inte ensidigt fokuserar polisiära insatser utan också inriktar sig på andra åtgärder. Utöver att begränsa EU:s viseringslista, som omfattar flertalet av världens länder, bör fler insatser göras avseende informationskampanjer i ursprungs- och transitländerna. Det är viktigt att också utveckla en varaktig politisk dialog inom EU med flykting- och invandrarorganisationer för att hitta gemensamma lösningar till problemen med människosmuggling.

Stockholm den 3 oktober 2001
Berndt Ekholm (s)
Agneta Brendt (s)	Kent Härstedt (s)