Beställning av konst till statliga byggnader, m.m.

Motion 1989/90:Kr244 av Kaj Nilsson (mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1989/90: Kr244

av Kaj Nilsson (mp)

Beställning av konst till statliga byggnader,
m.m.

Mot.

1989/90

Kr244-251

År 1936 lät dåvarande ecklesiastikminister Arthur Engberg framlägga förslag
om hur svenska konstnärer skulle beredas ökade arbetstillfällen.

I en proposition till 1937 års riksdag föreslog ministern att åtgärder skulle
vidtas. Förslaget bifölls. Detta innebar bl a att medel vid statliga nybyggnadsföretag,
ej understigande 1% av byggnadskostnaderna, skulle avsättas
för konstnärlig utsmyckning samt att ett statens konstråd skulle inrättas.

Rådet skulle handha och leda den statliga konstfrämjande verksamheten.
I rådet skulle bl a ingå fyra konstnärer, vilka skulle utses på förslag av en
konstnärsorganisation. Detta blev anledningen till att Konstnärernas riksorganisation,
KRO, bildades.

Konstnärernas representation skulle tillföra rådet sakkunskap i samband
med beställningar av konst till statliga byggnader. Enligt sin instruktion
(1988:743) har konstrådet till uppgift att genom förvärv av konstnärliga arbeten
till statens byggnader och andra lokaler för statliga myndigheter verka
för att konstnärliga värden införlivas med samhällsmiljön. Förvärven kan
avse dels konst som särskilt beställs i anslutning till olika byggnader, dels
stafflikonst, skulptur, konsthantverk etc.

Till dessa ändamål har för budgetåret 1988/89 anvisats ca 24 miljoner kronor
till konstinköp. Denna summa motsvarar alltså 1% av de statliga byggnadskostnaderna.

Konstrådet beslutar centralt i frågor som t ex:

fördelning av konstförvärvsanslaget,

projektförteckning/arbetsplan förrådet,

projektledare/konsulter,

val av konstnär för uppdrag,

val av konsult för fast konst, byggnadsanknuten,

godkännande av skissförslag till fast utsmyckning,

godkännande av slutfört uppdrag från konstnärlig synpunkt.

Konstrådet består av nio ledamöter med suppleanter. Dessutom ingår som
övriga representanter från statens konstmuseer, fortifikationsförvaltningen
och tjänstemän vid statens konstråd. Till rådet knyts även under en treårsperiod
projektledare/konsulter, tillika konstnärer, tio stycken varav två re

1

1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Kr244-251

prsentanter från KIF och åtta från KRO. Projektledarna ingår även i rådet
som ledamöter och suppleanter.

Statens konstråd har inte sedan 30-talet genomgått några förändringar av
sammansätting, verksamhet och uppgift eller systemförändringar. Medlen
har naturligtvis ökat i takt med den ökande byggnationen samt informationsoch
dokumentationsverksamheten av rådets arbete.

1988 utfärdade regeringen en ny förordning åt statens konstråd bl.a. efter
kritik som framförts från enskilda konstnärer och konstnärsorganisationer.
16§ tjänstetillsättningar lyder sålunda: ledamöter och ersättare för ledamöter
utses av regeringen för en bestämd tid, dock högst tre år. Regeringen
utser ordförande och vice ordförande. Förordnandena ges för en bestämd
tid, dock högst tre år. Ett förordnande kan förlängas en gång. Om det finns
särskilda skäl kan förordnandet förlängas ytterligare.

Statens konstråd är en statlig institution där samtliga beslut om konstinköp
tas centralt. De tio projektledarna/konsulterna tillika ledamöterna och
suppleanterna av rådet (som är konstnärer utsedda av KRO och KIF) tilldelas
årligen 600 000 kronor vardera för inköp av stafflikonst, föresträdesvis på
gallerier, konsthallar etc. Projektledarna tilldelas vid statliga byggnationer
uppgiften som konstkonsult att föreslå konstnärer till uppdrag. Förslagen
diskuteras med mottagande myndighets företrädare. Projektledaren presenterar
projektet och förslagen för konstrådet in plenum som fastställer förslagen
och kontrakterar konstnärer för uppdrag.

Vid vissa tillfällen kan förekomma s k parallella uppdrag till vilka två/tre
konstnärer inbjuds att lämna skissförslag.

Konstrådet erbjuder inte idag anställningsuppgifter för konstnärer, endast
kontrakterade uppdrag förekommer. Inte heller utnyttjas upphandlingsprinciper
vid beställning av konst till statliga myndigheter, anbud och allmän
konkurrens erbjuds inte konstnärerna. De olika statliga projekten offentliggörs
inte på det sättet att konstnärerna ges tillfälle att lämna förslag till utsmyckning.
Annonsering, intresseanmälningar och förmedling förekommer
inte heller.

Visserligen är detta administrativa uppgifter men det borde stå klart att
detta skall vara en rättighet och en möjlighet för landets konstnärer att få
kunna konkurrera, deltaga med förslag till den statliga estetiska miljön.

Vidare borde staten ta sitt arbetsgivaransvar och erbjuda konstnärerna ett
antal anställningsuppgifter i form av objekt eller visstidsanställningar inom
de olika statliga myndigheterna. Det är otillräckligt att staten endast skall
erbjuda uppdrag i form av kontraktsuppdrag, vilket kräver att konstnären
skall verka som arbetsgivare eller egenföretagare.

Som arbetstagare under ett antal månader löses en rad tekniska frågor för
konstnären genom att en A-inkomst garanteras, där arbetsgivaren betalar in
egenavgifter m m. Samtidigt som det erbjuder konstnären en trygghet i arbetet
under en viss period.

Detta fordrar att ett antal systemförändringar inom konstrådet genomförs
både vad gäller sammansättningen av styrelsen, engagemanget av konstkonsulter
och experter, institutionens uppgifter och verksamhet. Detta ger anledning
till att en snabb översyn bör göras med syftet att lämna förslag till
direkta förändringar av institutionens verksamhet.

Mot. 1989/90

Kr244

2

Det är viktigt att konstnärerna och deras organisationer inte ges ett avgörande
inflytande på fördelning av uppdrag etc. Därför bör inte konstnärerna,
producentgrupperna, intresseorganisationerna föreslås sitta som ledamöter
i en statlig arbetsfördelande institution. Fackliga intresseorganisationer
bör inte vara arbetsgivare eller förmedla arbeten till sina medlemmar,
man kan inte sitta på två stolar samtidigt.

Genom en förändring av konstrådets verksamhet är det angeläget att besluts-
och upphandlingsärenden kan decentraliseras till respektive region
och myndighet. Samtliga upphandlingsärenden behöver inte fattas av konstrådet
i Stockholm.

Konstinköp (löskonst), val av utsmyckning, tillsättning av uppdragstagare
etc bör även kunna ske inom respektive projekt och myndighet. Flär bör
samtliga parter delta i överläggningarna: arbetsgivare, fack, statens utsedda
tjänstemän etc. För konstnärlig rådgivning skall lämplig konstsakkunnig anlitas.

Statens konstråd har här som institution en roll att spela som ett övergripande
organ med uppgift att planera projekt, budget, dokumentation av utsmyckning,
tillsättning av arbetsgrupper etc. Det bör vidare åläggas att verkställa
anställningsuppgifter för konstnärer. Sådana tjänster skall annonseras
ut och offentliggöras i vanlig ordning. Konstrådet skall även iakttaga affärsmässighet
vid upphandling. Kraven på objektiv handläggning av upphandlingsärenden
måste särskilt beaktas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen begär att regeringen skall göra en översyn i syfte att
lämna förslag till ett antal anställningsformer för bild- och formkonstnärer
av de medel som i dag inom konstrådet utgår i form av kontraktsbundna
uppdrag,

2. att riksdagen hos regeringen begär att konstrådets styrelse ges en
neutral och opartisk sammansättning,

3. att riksdagen hos regeringen begär en undersökning om olika
former för expertbistånd så att inte någon intresseorganisation favoriseras,

4. att riksdagen begär att regeringen skall utreda möjligheterna att
kunna decentralisera besluts- och upphandlingsärendena till respektive
myndighet och region,

5. att riksdagen begär att regeringen i övrigt skall föreslå lämpliga
åtgärder till systemförändringar i enlighet med motionen.

Stockholm den 19 januari 1990

Kaj Nilsson (mp)

Mot. 1989/90

Kr244

3