Bibliotekarieutbildningen i Umeå

Motion 1988/89:Ub507 av Ulla Orring (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Ub507

av Ulla Orring (fp)
Bibliotekarieutbildningen i Umeå

Det är individerna själva, deras skapande och deras upplevelser som bestämmer
kulturens former. Men det förutsätter att tillgången till kulturaktiviteter
är någorlunda jämt fördelad i landet.

En viktig uppgift blir därför att tidigt lära människor att själv värdesätta
kunskap och kvalitet. Landets bibliotek och framförallt skolbiblioteken utgör
en nyckel till fördjupade kunskaper och kulturupplevelser. Möjligheterna
att bli delaktiga av det utbud som biblioteken erbjuder beror på
många faktorer och inte minst på tillgång till utbildade bibliotekarier.

Inom norrlandslänen räder brist på utbildade bibliotekarier. Den bibliotekarieutbildning
som i sin nuvarande form startade 1972 förlädes till bibliotekshögskolan
i Borås. Utbildningen omfattar 80 poäng och studenterna
kan efter två terminer välja mellan två inriktningar: kulturinformation
och informationdokumentation. Senare har tillkommit även en 40poängsvariant
av bibliotekarieutbildningen som är avsedd för studerande
med forskarutbildning.

Kravet för tillträde till bibliotekarieutbildningen är minst 80 poängs högskolestudier.
Det stora flertalet av de sökande har dock mera, i allmänhet
120 poäng eller mer. Det innebär att de har en lång studietid bakom sig,
oftast vid någon av universitetsorterna. För många studenter innebär det en
stor nackdel att utbildningen endast är lokaliserad till en ort. En av nackdelarna
med riksrekrytering till endast en utbildningsort är snedfördelningar
bland dem som ansöker. Bibliotekarieutbildningen i Borås har svårigheter
att rekrytera studenter från norra Sverige, vilket i sin tur haft effekter på
möjligheterna att få utbildade bibliotekarier till tjänster i norrlandslänen.

Sedan höstterminen 1987 pågår därför försöksverksamhet med utlokaliserad
bibliotekarieutbildning i Umeå. Huvudman är högskolan i Borås. Vid
antagningen 1987 fanns drygt 200 sökande till 30 platser. Det finns enligt
min mening starka skäl som talar för en permanent lösning för utbildning
av bibliotekarier i Umeå.

Hittills gjorda erfarenheter visar att universitetet i Umeå har mycket goda
förutsättningar för att bedriva utbildningen. Utbildningen av bibliotekarier
skulle på ett markant sätt även underlätta rekrytering av kompetenta sökande
till vakanta tjänster inom biblioteksväsendet i den norra regionen. Utbildningen
skulle också innebära avsevärt lägre kostnader för studenterna
under studietiden då man efter grundutbildningen slipper byta studieort.
Utbildningen i Umeå attraherar också fler sökande från norrlandslänen än
vad som är fallet vid högskolan i Borås.

Fler positiva fördelar är att universitetsbiblioteket i Umeå kan användas

som en resurs i utbildningen. Universitetet i Umeå har också ett omfattande
utbud av linjer och enstaka kurser inom samtliga utbildningssektorer.

UHÄ:s förslag för budgetåret 1989/90 att dels förändra utbildningen och
dels finansiera en utlokalisering från högskolan i Borås till universitetet i
Umeå av ytterligare en grupp av 30 studenter inom bibliotekarielinjens 80poängsvariant
bör därför vinna gehör. Men förslaget bör få en varaktig
lösning. En etablering av bibliotekarieutbildning vid ytterligare en högskola
och därmed till Umeå bör ske.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att bibliotekarieutbildningen varaktigt etableras
i Umeå.

Stockholm den 18 januari 1989
Ulla Orring (fp)

Mot. 1988/89
Ub507

13