Bidrag till arbetshjälpmedel

Motion 1992/93:Sf222 av Sigge Godin (fp)

Den 1 juli 1991 övertog föräkringskassorna ansvaret för
bidrag till arbetshjälpmedel för förvärvsarbetande från
Länsarbetsnämnden. Man kan dock säga att verksamheten
med detta ärendeslag inte kom igång förrän under hösten
1991. Det första budgetåret avsattes inget bestämt belopp,
utan medlen togs ur sjukförsäkringsanslaget.

För budgetåret 1992/93 har en ram på högst 93 miljoner
kronor anvisats för bidrag till arbetshjälpmedel.
Riksförsäkringsverket fördelade 75 miljoner till
försäkringskassorna. Av detta har Västernorrlands län fått
disponera 2 145 000 kronor. 18 miljoner innehölls tills vidare
av RFV.

Som en jämförelse kan nämnas att Länsarbetsnämnden
i Västernorrlands län enligt uppgift har avsatt 6,1 miljoner
för arbetshjälpmedel för nyanställda budgetåret 1992/93.

Försäkringskassan i Västernorrland har t o m december
1992 betalat ut 1 318 688 kr. Den har dessutom intecknat ca
580 000 kr i beslut där bidragen ännu inte har betalats ut.
Återstår ca 240 000 kr för återstoden av budgetåret.
Situationen är likartad vid övriga försäkringskassor.

Kostnaderna för arbetsplatsanpassningar och
hjälpmedel varierar kraftigt. För en synskadad kan det röra
sig om 300 000 -- 400 000 kronor. För personer med grava
rörelsehandikapp kan kostnaderna ibland bli ännu högre.

AMI:s verksamhet med t ex ett speciellt synlag i
Sundsvall, berörs också, eftersom försäkringskassan för
närvarande inte kan bekosta de arbetsplatsanpassningar för
förvärvsarbetande som AMI vid sina utredningar finner
vara nödvändiga.

Möjligheten att, som ett led i en rehabilitering, kunna
lämna bidrag till arbetsplatsanpassning och
arbetshjälpmedel är mycket värdefull. Man har kunnat
både förkorta och förebygga sjukskrivningar och
förtidspensioneringar, vilket naturligtvis är
samhällsekonomiskt lönsamt.

Det är tveksamt om denna restriktivitet i
bidragsbeviljandet står i överensstämmelse med
intentionerna i förordningen (1991:1046) om bidrag till
arbetshjälpmedel.

För att upprätthålla intentionerna i förordningen finns
skäl att noga överväga en återgång till att fördela medel till
arbetshjälpmedel från sjukförsäkringsanslaget.
Hjälpmedelsinsatsen kan då vägas mot den vinst som görs
genom förkortade sjukskrivningar och
förtidspensioneringar. Detta bör ges regeringen till känna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bidrag till arbetshjälpmedel.

Stockholm den 21 januari 1993

Sigge Godin (fp)