Bidrag till de politiska ungdomsförbunden

Motion 1999/2000:Kr514 av Eva Flyborg och Johan Pehrson (fp)

Att vinna varje generations tilltro till demokratin är en av våra allra
största utmaningar. I detta arbete spelar de politiska partierna och de
politiska ungdomsorganisationerna en nyckelroll. De har ett särskilt
ansvar för att väcka och kanalisera politiskt engagemang och intresse hos
medborgarna, i synnerhet bland ungdomar. Många
ungdomsorganisationer bidrar till förståelsen för demokratin och dess
uppbyggnad, men de politiska ungdomsorganisationerna har en
särställning när det gäller att väcka partipolitiskt intresse och delaktighet
hos unga människor.

En levande demokrati behöver politisk mångfald. Offentligt stöd till
politiska partier och politiska ungdomsorganisationer är en förutsättning för
att de ska ha chans att verka på jämlika villkor. Det är också viktigt för att
garantera medborgarna mångfald i den politiska informationen och alternativ
på den politiska arenan.

De politiska ungdomsförbunden har utifrån detta perspektiv två över-
gripande huvuduppgifter. Den ena är att vara partiernas länk till ungdomar
och erbjuda politisk information och dialog med landets skolelever. Det
andra är att utgöra ett forum för unga människor som vill engagera sig
politiskt, för att på så sätt ta vara på kreativitet och stimulera ungdomar att
delta aktivt i samhällsdebatten. För att klara dessa uppgifter är det viktigt
att
organisationerna får möjlighet att bygga verksamheten utifrån sina egna
ambitioner och förutsättningar och att de inte styrs av en förlegad syn på
politisk verksamhet.

I dag efterlyses en genomgripande förnyelse av politiken för att anpassa
arbetsformerna till det moderna samhället och de krav och önskemål män-
niskor ställer. Nya sätt att arbeta och organisera sig måste uppmuntras.
Stödet till de politiska ungdomsorganisationerna får därför inte verka
hämmande på den förnyelse som så väl behövs, tvärtom bör stödet vara
utformat så att de underlättar nya lösningar och arbetssätt.

Därför bör det nuvarande stödet till de politiska ungdomsorganisationerna
bytas ut mot ett system som underlättar flexibilitet och frihet i verksamheten.
Stödet till de politiska ungdomsförbunden bör därför utgå från den
mandatfördelning som partierna har i riksdagen. Ett sådant system finns
redan i Norge.

Dagens bidragssystem

Dagens bidragssystem till politiska ungdomsorganisationer har blivit
omodernt då det i huvudsak är uppbyggt efter medlemsantal och starkt
reglerad och förlegad organisationsstruktur. För att vara
bidragsberättigad krävs bl.a. att den sökande organisationen skall vara
rikstäckande och ha verksamma lokalavdelningar i minst hälften av
landstingen. Med verksam lokalavdelning menas sådan avdelning som
har genomfört minst tio bidragsgrundande aktiviteter det senaste
verksamhetsåret. Med bidragsgrundande sammankomster menas i detta
sammanhang en sammankomst som planeras och anordnas av en
lokalavdelning av organisationen, som samlar minst fem deltagare i
åldrarna 7-25 år och varar i minst en timme.

Dessa kriterier är förlegade och omöjliggör nya verksamhetsformer. Ett
bidrag beräknat efter antal medlemmar säger ingenting om verksamheten.
Antalet sammankomster bör inte vara avgörande för om målet med verk-
samheten uppnås. Dagens bidragssystem ser enbart till kvantitet, inte till
innehåll.

En annan aspekt på det nuvarande bidragssystemet är kontrollen av de
organisationer som tar emot bidragen. Dagens bidragssystem bygger på de
politiska ungdomsförbundens medlemsantal. Samtidigt förhindrar grund-
lagens anonymitetsskydd en kontroll av medlemsregistren. Regeringsformen
2 kap. 2 § lyder: "Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot
tvång att giva tillkänna sin åskådning i politiskt, kulturellt eller annat
hänseende." Anonymitetsskyddet är en ovärderlig del av demokratin.
Politiska organisationers medlemsregister måste också i fortsättningen vara
skyddade från intrång från stat och myndigheter. Även detta talar starkt för
ett förändrat bidragssystem som går att utvärdera och som inte kan öppna för
missbruk.

Nytt bidragssystem

Det behövs ett nytt system för stöd till de politiska ungdomsförbunden,
det gäller på såväl, riksnivå, som landstings- och kommunnivå. Vi
föreslår därför att de nuvarande bidragen på riksnivå ersätts med ett
mandatbaserat bidragssystem med en grundnivå som lägsta belopp. Då
flera ungdomsförbund idag står utanför bidragssystemet är det angeläget
att detta system införs omgående.

Varje politiskt ungdomsförbund har ett behov av en organisatorisk bas för
att kunna nå ut med information riktad till unga människor och ha möjlighet
att ta sig an de erbjudanden om skolinformation som de får. Ett mandat-
baserat bidragssystem (med grundpott) är mer rättvist och kan omöjligen
missbrukas. Detta har ingenting med medlemsantal eller antal aktiviteter att
göra. Ett mandatbaserat bidragssystem kan omöjligen missbrukas då det
utgår efter fördelningen mellan partiernas mandat i riksdagen. Det är rättvist
och ger organisationerna möjlighet att planera sin verksamhet under en
längre period, då riksdagens mandatperioder för närvarande är fyra år. Den
administrativa kostnaden för Ungdomsstyrelsen, vilken är den myndighet
som ansvarar för fördelningen av bidragen och hos de politiska ungdoms-
förbunden, kan minska.

Det är i dialogen och mötena med skolelever och andra ungdomar som
demokratins ideal måste förankras. Det är just detta ovärderliga demokrati-
arbete som motiverar och ligger till grund för de politiska ungdomsför-
bundens offentliga stöd. I detta arbete måste ungdomsförbunden uppmuntras
och få rättvisa och långsiktiga förutsättningar.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av förändrade bidragsregler till de
politiska ungdomsförbunden,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nytt bidrags-
system för de politiska ungdomsförbunden, baserat på partiernas
mandat i riksdagen, samt ett grundbidrag.

Stockholm den 4 oktober 1999

Eva Flyborg (fp)

Johan Pehrson (fp)