Bidraget till studieförbund, m.m.

Motion 1989/90:Ub313 av Berit Oscarsson m.fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub313

av Berit Oscarsson m.fl. (s)
Bidraget till studieförbund, m.m.

I budgetpropositionen om vuxenutbildningen anförs att den snabba utvecklingen
mot ett mera kompetenskrävande och kunskapsintensivt arbetsliv
utan tvekan kommer att skärpa anspråken på vuxenutbildningen. Vidare att
i ett arbetsliv och i ett samhälle där kunskaper och utbildning blir allt viktigare
kommer de strategiska investeringarna att bestå i det som många ännu
inte vant sig vid att betrakta som investeringar - nämligen människors kunskaper
och erfarenheter.

Det är därför glädjande att regeringen återkommer under 1991 med förslag
till strategi för vuxenutbildningen på kort och lång sikt.

Bidragen till studieförbunden har urholkats kraftigt under 1980-talet. Det
reala värdet av statsbidraget till studiecirkelverksamheten har minskat med
25%.

Bidragen till den kommunala vuxenutbildningen har under motsvarande
tid ökat kraftigt. I budgetpropositionen 1990/91 föreslås bidraget till den
kommunala vuxenutbildningen öka med ytterligare 410 miljoner kronor, en
ökning med mer än 33 %.

För studieförbunden föreslås höjningar i form av prisomräkning med
drygt 46 miljoner kronor, eller 4 %.

Motivet till den stora ökningen av statsbidraget till den kommunala vuxenutbildningen
framgår inte av budgetpropositionen men beror på ökat bidrag
till de kraftigt höjda lärarlönerna.

Statsbidrag till studiecirkelverksamheten utgår i form av ett högre och ett
lägre schablonbidrag. Det högre schablonbidraget avses utgå till den verksamhet
som studieförbunden bedriver med cirkelledare som har avtalsreglerade
arvoden. Den utgör ca två tredjedelar av verksamheten. Det lägre schablonbidraget
avses täcka kostnader för cirklar inom medlemsorganisationerna,
som genomförs utan att cirkelledarna tar ut arvoden.

Enligt budgetpropositionen föreslås det högre schablonbidraget öka från
103 till 108 kronor per studietimme. Det lägre schablonbidraget föreslås utgå
med oförändrat belopp, 30 kronor per studietimme.

Det föreslagna höjningen av statsbidraget kommer inte att täcka studieförbundens
ökade kostnader för cirkelverksamheten. Den urholkning av
statsbidragets värde som pågått under hela 80-talet kommer därmed att fortsätta.

Studieförbunden har under en lång följd av år haft stora svårigheter att

tillgodose de fackliga organisationernas krav på höjda arvoden till de
objekts- och tillsvidareanställda cirkelledarna. Den nu föreslagna statsbidragshöjningen
kommer inte att medge några höjningar av de avtalsreglerade
cirkelledararvodena, vilket kommer framförallt vid en jämförelse med
löne- och bidragsutvecklingen inom den kommunala vuxenutbildningen att
bidra till stora svårigheter att nå en uppgörelse mellan studieförbunden och
de fackliga organisationerna i kommande avtalsförhandlingar.

Trots omfattande rationaliseringar, personalinskränkningar och utökade
ideella insatser inom studieförbunden under senare år redovisar fortfarande
en tredjedel av studieförbundsavdelningarna ett underskott i sin studiecirkel-
och kulturverksamhet. Genom en fortsatt urholkning av statsbidragen
förvärras de ekonomiska problemen och studieförbunden kommer inte att
kunna leva upp till sina folkbildningsmål.

Beroende på den ekonomiska situationen har studieförbunden tvingats
höja sina deltagaravgifter kraftigt under senare år. Ytterligare höjningar
kommer att äventyra ett av de mera grundläggande folkbildningsmålen, att
nå utbildningsmässigt eller kulturellt eftersatta grupper.

En fortsatt negativ ekonomisk utveckling kan också äventyra studieförbundens
strävanden att höja kvaliteten i verksamheten.

Ett inslag i ambitionen att höja kvaliteten i verksamheten och minska strävandena
till volymmässiga ökningar, som är inbyggda i nuvarande ackordsbaserade
bidragssystem, var den frysning av antalet studietimmar med
högre schablonbidrag under en treårsperiod, som beslutades av riksdagen
vid behandlingen av 1989/90 års budgetproposition. Studieförbunden accepterade
denna frysning i avvaktan på ett kommande bidragssystem, under förutsättning
att ersättningen per timme höjdes så att det möjliggjorde en återhämtning
i ekonomiskt hänseende och kvalitetsmässiga satsningar. Frysningen
av antalet studietimmar kvarstår i årets budgetproposition medan
den förväntade höjningen av ersättningen per studietimme i stort sett uteblivit.
Den föreslagna höjningen täcker inte ens hälften av förväntad inflationsökning
och medger varken rimliga ökningar av löner och arvoden för ledare
verksamma i studieförbundens cirkel- och kulturverksamhet eller satsningar
på kvalitetshöjande åtgärder, t,ex. i det pedagogiska utvecklingsarbetet eller
i en uppsökande verksamhet.

I skatteutskottets betänkande 1988/89:33 om den särskilda vinstskatten påpekade
utskottet att utbildningsinsatserna fördelar sig mycket ojämnt mellan
olika grupper av anställda. Det är de redan välutbildade som i första
hand erbjuds personalutbildning, medan de med kortaste utbildningen får
färre möjligheter till personalutbildning. Mot den bakgrunden menade utskottet
att det finns skäl till att någon del av de medel som den särskilda
vinstskatten inbringar används för utbildning av kortutbildade vuxna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av stödet till vuxenutbildning.

Mot. 1989/90

Ub313

14

Stockholm den 24 januari 1990
Berit Oscarsson (s)

Sylvia Pettersson (s)

Anders Nilsson (s)

Nils Nordh (s)

Mot. 1989/90

Ub313

15