Bildlärarutbildningen på Konstfackskolan

Motion 1989/90:Ub735 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, m, c, vpk, mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub735

av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, m, c, vpk, mp)
Bildlärarutbildningen på Konstfackskolan

Bildlärarutbildning i Sverige finns för närvarande som ettämnesutbildning
vid Konstfack i Stockholm och vid universitetet i Umeå samt inom ramen för
grundskollärarutbildningen som bild och annat ämne på samma orter.

Det har varit svårt att rekrytera studenter till grundskollärarutbildningen
medan platserna fyllts utan svårighet vid ettämnesutbildningen.

Enligt beslut 1988 ska antagningen till ettämnesutbildningen i bild periodiseras
från 1990 så att 24 studenter antas två år av tre vid Konstfack och ett
år av tre i Umeå. Periodiseringen börjar hösten 1990 med antagning i Umeå.
(I BP 90 är 24 studerandeplatser felaktigt angivna för KF, ska vara UUm).

Detta innebär att endast 24 bildlärare utexamineras per år i Sverige. Först
1992 utexmineras de första grundskollärarna, bl.a. de med bild som ett av
ämnena. Det totala antalet bildlärare har under de senaste åren minskat från
288 till 136. Det måste anses ytterst olyckligt, inte minst mot bakgrund av de
beräkningar som gjorts av SÖ och UHÄ och som visar att behovet tvärtom
kommer att öka.

Förmåga att uttrycka sig i bild i olika former är en väsentlig del av barns
och ungdoms kreativa utveckling. Det är ett språk som kan lägga grunden
till mognad och förståelse för omvärlden, om det får möjlighet att växa och
finna nya former. Utan stöd och ledning kan det omvänt leda till uttryck i
slentrianmässiga former och till stagnation i tänkandet.

Bildflödet är enormt i dagens samhälle och det är nödvändigt att lära sig
att tolka och kritiskt analysera allt detta. Bäst gör man det genom att själv
ha fått pröva att uttrycka sig i bild i alla dess former, men som ett komplement
måste det också ges tillfälle till diskussion om vad de bilder vi möts av
vill förmedla likaväl som en inblick i vad den konstnärliga bilden har att ge
sorn källa till stimulans.

I ungdomsskolan finns möjlighet att ge barn och ungdom dessa kunskaper
inom bildämnet. Förutsättningen är dock att det finns väl utbildade bildlärare
i tillräckligt antal. Alla beräkningar visar att det inte kommer att bli fallet
med den planering som nu finns med neddragning av ettämnesutbildningen
och bristande rekrytering till grundskollärarlinjens bild och annat
ämne.

För Konstfacks del skulle den nedskärning i budget som blir konsekvensen
av den periodiserade antagningen medföra utomordenligt stora svårigheter
och drabba såväl lärare som övrig personal. Anslaget för 1989/90 är

3 890 000 kr. Minskningen som föreslås i budgetpropositionen är 1 431 000
kr. Risken är stor att det blir fråga om arbetsbrist för såväl lärare som personal
inom den gemensamma organisationen. Än allvarligare är att kompetens
inom utbildningen slås sönder och att det även kommer att bli svårt att erbjuda
studenterna i grundskollärarlinjen en fullgod undervisning i bild.

Regeringen bör i ljuset av vad i motionen anförts på nytt pröva frågan om
resurstilldelningen till Konstfack och i tilläggsbudget återkomma med förslag.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om resurstilldelningen till Konstfackskolan.

Stockholm den 25 januari 1990

Jan-Erik Wikström (fp)

Elisabeth Fleetwood (m) Eva Goés (mp)

Mot. 1989/90
Ub735

Pär Granstedt (c)

Ylva Johansson (vpk)